128 På femtiofemte våningen fick Plask och Plums sitt rum 55

Häpen och överväldigad när Plums lufsade in i entrén till slottet brummade han "ska vi bo här?" Plask nickade och brummade tillbaks "det är väl fint nog". Genast kom en tvåbening klädd i rött och vitt fram och vinkade åt dem att följa med honom uppför trapporna. Det var många trappor, Plums försökte räkna dem men det gick inte. Han var snart tvungen att koncentrera sig på att lufsa rätt och riktigt istället. Äntligen var de uppe på sin våning. Det var femtifemte våningen, inte undra på att det kändes i tassarna. De fem hissarna som fanns i den här delen av slottet var avstängda i dag pga genomgång av hissingenjörerna. Under morgondagen skulle samtliga hissar åter fungera. Plums och Plask fick nummer 55 av rummen som låg på den våningen. De prövade nyckelbrickan och den passade perfekt. Rummet var stort och luftigt och sängarna såg sköna ut. Badrummet som låg intill hade en dusch och där fanns också toalett och tvättfat. Plums tog upp sin tandborste och ställde den i ett glas. Nu kände han sig lite hemma. Han tänkte på Monchichi och så långt borta de var från varandra nu. Sedan såg han att Plask undersökte vad som fanns i kylskåpet, några påsar med salta jordnötter och några flaskor med söt lemonad samt mineralvatten. Det var bäst att inte dricka vattnet som kom ifrån kranarna, det hade han hört hemma. I en skål på ett bord låg det färska små gula bananer och apelsiner samt några frukter han inte kände igen. Kanske skulle de tvätta frukten innan de åt dem. En gonggong slog några gånger och Plums och Plask lämnade rummet. De använde nyckelkortet som de sedan gömde i sin pälsficka. De lufsade nu efter ljudet som dröjde kvar efter gonggongen. En stor sal öppnades inför deras ögon och nallarna var alla nu återsamlade i salen. Tangonallen och Musiknallen  nynnade svagt på en sång som de alla kände igen. Nallarna ställde upp sig i sina stämmor och sjöng en av sina vackraste sånger. Häpna stannade andra nallar som bara skulle förse sig med mat från det stora buffébordet som stod framdukat. Ingen kunde röra sig, alla stod bara stilla och njöt av sången. Sången slutade och då fick de applåder av alla som var där. Fler sånger skulle det bli senare. Nu var det sent på kvällen och dags för mat. Nallarna lufsade fram till buffébordet och tömde det nästan på en gång, men det kom hela tiden in nya rätter. Det var både kött och grönsaker och frukt. Köttet var stekt och gott, men snart var alla nallar mätta. De lämnade matsalen för att gå tillbaka till sina rum. Vilken tur att det lyste en ramp i korridoren utanför matsalen. Där på rampen fanns det hänvisningar med pilar hur de skulle nå sina olika rumsnummer. Plums och Plask öppnade dörren till sitt rum och lufsade in. Nu ville de bara borsta tänderna med sina nya tandborstar innan de lade sig för att sova. Plask tog upp sin blå och vitprickiga tandborste och borstade tänderna grundligt, han sköljde munnen med mineralvattnet. Plums tog sin röd och vitprickiga tandborste från glaset där han ställt den tidigare samt lade på en sträng argentinsk tandkräm innan han borstade sina tänder. Även han tog mineralvattnet för att skölja munnen. Sedan gick han till sängen och lade sig ner och somnade med en gång.