332 Dags för avfärd till Chile

Tidigt följande morgon ringde Plums väckarklocka och han ringde genast via sin mobil och väckte Panti och de andra nallarna. Det var inte alldeles lätt att vakna med en gång och känna sig resklar men ingen av nallarna var hungrig efter gårdagens middag, så de hoppade över frukosten. Kanske skulle de få frukost senare på planet? Plums och Plask kontrollerade rummet noggrant så att de  inte glömde kvar någonting och sedan satte de på sig sommarpälsarna också. Plask var noga med att ta ut resedokumenten från fickorna på vinterpälsen. Tandborstningen var det sista de gjorde innan de lämnade rummen. Nu kände de att det pirrade i magen av spänning. Nu skulle de i första hand till Santiago i Chile och där hade ingen av dem varit förut. Många timmar skulle det ta att flyga dit och de visste inte om planet skulle gå ner någonstans på vägen. Nu lämnade de fram sina boarding cards. De var en slags kort som man skulle ha om man mellanlandade någonstans på vägen. De lämnade ju europa nu för att flyga till Sydamerika. Plask och Plums hade ju varit där tidigare med körsångsnallarna i Buenos Aires men ingen av de andra nallarna hade ju varit med då. Plask och Plums berättade för Alberto, Panti och Monchichi om den vänliga Tangonallen som då hade tagit hand om dem. Panti sade att han mindes Tangonallen från den tid han varit på besök i Sverige och att de kommit bra överens. Plums sade att Tangonallen längtat efter sin familj och därför hade han rest tillbaka till Argentina. Nu var det ju också noga med att komma ihåg hälsningarna från Pronto i djurparken om de skulle träffa hans syster. Kanske kunde Glasögonnallen hjälpa dem att hitta Prontos syster. Nallarna hade tur, de fick sitta tillsammans i brummaskinen och en söt flygvärdinna som påminde om Monchichi serverade dem lite jordnötter och juice. Brummaskinens motorer hade redan börjat surra och snart hördes ökande motorljud när brummaskinen rusade fram över startplattan och sedan satte fart över flygfältet och ett tu tre så var de uppe i luften. De vinkade ajö till Madrid och brummade lite grand.

332 Busnallar i Madrid

Alla som var i matsalen brummade irriterade på en gång. Vad skulle hända nu? En röst hördes som bad dem sitta stilla vid sina bord och göra ingenting. Rösten brummade med något konstigt darr på sin röst så den rösten skulle man aldrig känna igen. "Vi är Busnallar och vi busar alltid, ljuset i matsalen kommer tillbaka när vi busat färdigt!" brummade rösten. "Nu sitter ni stilla och gör ingenting alls, så är buset snart klart". Plask och Plums kände att någonting svepte förbi dem och kanske var det någonting som försökte komma åt deras pälsfickor. Plums och Plask och de andra nallarna hade mycket djupa pälsfickor som var mycket svåra att komma åt. Plums kände efter om ficklampan låg kvar i fickan. Det gjorde den. Snabbt tog han upp den och lyste på nallen som stod mycket nära honom och som nu försökte värja sig mot ljuset som lyste rakt ini ögonen på honom. Nu skrek en busnalle "Sluta genast med det där och ge hit ficklampan". Plums lät genast ficklampan glida ner i fickan igen. Nu hade några andra nallar i matsalen fått upp sina kameror som kunde fotografera i mörker, de tog flera bilder. Panti blev dagens hjälte, han hade under tiden skickat sms på sin mobil till polisen. När nu Busnallarna försökte skrämma dem igen, så stod polisen där i matsalen och tände i taket och satte handbojor på busnallarna. Äventyret för deras del var över. Plums och Plask samt de andra nallarna lufsade ut ur matsalen och tillbaka till sina rum. De skulle flyga tidigt följande morgon till Santiago och ville vara utvilade då. När de kom tillbaka till rummen så undersökte de noga sina pälsfickor men ingenting hade försvunnit och de drog en suck av lättnad innan de gick och lade sig. Plums och Plask tyckte att det var spännande med så många olika intryck som de fått under dagen och innan de hann och fundera mera så somnade de. Dock hade Plums satt på väckarklockan mycket tidigt till följande morgon så att de inte skulle missa planet. Snart hördes bara djupa andetag från nallarnas rum.

331 Nallarna rusar till matsalen

Det var rusning till matsalen. Plums och Plask fick trängas med andra nallar i trapporna. Nu kom de ifrån Panti, Alberto och Monchichi också. En gong gong hördes och sedan blev det alldeles tyst en minut. Monchichi brumskrek "Plums, var är du någonstans?" Plums svarade henne sjungande "Jag är här, du är där, snart så är vi både här och där!". De andra nallarna tyckte att den sången var trevlig så alla började sjunga den. Plötsligt så öppnades dörren till matsalen och nallarna vällde in. Flera servitriser tog hand om dem och visade dem till deras bord. Alla fem nallarna var åter samlade vid sitt bord och nu pustade de ut en stund. Framför dem reste sig ett överfyllt bord med många olika sallader och grönsaker samt olika omeletter och pannkakor. Till sin förtjusning såg Plums att det fanns tunnpannkakor och sylter samt vispgrädde. Plask såg att Plums tittade längtansfyllt mot pannkakorna, men då brummade han till "okej vi är inte på någon båt nu, men imorgon ska vi flyga till Chile och då gäller det att vi inte blir flygsjuka, så det gäller att äta lagom nu och inte bli flygsjuk imorgon". Plums suckade, han förstod att han inte skulle kunna äta så mycket som han önskade för då skulle han säkert bli flygsjuk under morgondagen. Nej, det var bäst att kanske bara äta två tunnpannkakor med blåbärssylt men ingen grädde. Alberto nickade mot Panti och mumlade att det nog gällde dem också. En läcker potatisgratäng kittlade deras nosborrar och nu kunde Panti inte hålla sig längre utan rusade mot bordet och tog en stor tallrik och lade upp en jätteportion av potatisgratängen. I förbifarten tillbaka till bordet lade han på några sardiner också. Häpet tittade Alberto på Pantis tallrik och undrade om Panti skulle äta upp allting själv. "Det finns tillräckligt av mat för dig med" svarade Panti med potatisgratäng i munnen. Alberto skulle just gå upp från bordet när ljuset i matsalen slocknade igen. Nu var det svårt för Panti att hitta till sin mun!

Nallesagor för alla: 330 Tur att Plums hade ficklampan med sig

Nallesagor för alla: 330 Tur att Plums hade ficklampan med sig: Nallarna försökte se ut genom fönstret, men det gick inte. Bussens fönster hade inte tvättats på länge och dessutom så hade trafikens avgase...

330 Tur att Plums hade ficklampan med sig

Nallarna försökte se ut genom fönstret, men det gick inte. Bussens fönster hade inte tvättats på länge och dessutom så hade trafikens avgaser lagt sig som en tät dimma över hela Madrid. Det var det enda de såg när de försökte se ut. Busschauffören körde ryckigt. Nallarna satte på sig säkerhetsbältena i bussen. Vem kunde veta om de skulle komma fram. Det var en förskräcklig fart han hade. Bussföraren vände sig om hela tiden när han körde för han var pratsugen också.  

Nallarna var så lättade när de äntligen var framme vid hotellet, för de hade faktiskt varit riktigt oroliga under bussfärden. De lösgjorde sig från säkerhetsbältena och lufsade in genom entre´n. Nu skulle de upp till sina rum och ta igen sig en stund innan de skulle äta middag på hotellet. Precis när Plums och Plask gick in i sitt rum slocknade ljuset. "Har du ficklampan med dig?" hördes Plask brumma ur mörkret. "Ja hmm, den ligger nog här i min pälsficka" hördes Plums svara. Han hittade ficklampan längst ner i fickan och tog upp den. Ett starkt ledljus strålade ut över rummet. Vilken tur att han fick tag i den så snabbt. Plums öppnade dörren och hörde massor med brum och röster på en gång "har någon en ficklampa här. hit med den genast!" skrek någon. Plums brummade högt".  Monchichi, Panti, Alberto kom" Nallarna kom springande mot Plums ficklampa. Han drog in dem i rummet och låste dörren. Fler ville han ju inte ha in i rummet.  Plask sade uppmuntrande att det säkert bara hade gått en propp och att elektriciteten säkert skulle komma tillbaka snart igen. Monchichi berättade att hon längtade efter en skön dusch, men det kunde hon ju inte göra i mörkret. Nu kom ljuset tillbaka först var det mycket svagt men sedan blev det starkare och då släckte Plums sin ficklampa. Förhoppningsvis skulle de inte äta middag i matsalen i ficklampors sken. Monchichi ringde i sin mobil när hon gjort sig klar efter duschen att gå till matsalen och Panti som tagit sig en liten sömnstund på sin säng, gnuggade sig i ögonen och gjorde sig klar för att lufsa ner till matsalen.

329 Nallarna får nötskal i huvudet av ekorrar

Det var roligt att stå i kö och titta på alla som passerade förbi. Dels var det vinterklädda tvåbeningar men också en och annan nalle. "Det är bäst att vi tittar på matsedeln  nu så vi vet vad vi vill äta" brummade Plask till nallarna. Panti tittade med en gång efter någon fransk mat och han hittade nästan med en gång något slags kyckling som var stekt med franska grönsaker och lök. Plask skulle pröva Paella och Plums gjorde likadant, medan Alberto och Monchichi bara ville ha varsin sallad med fetaost. Äntligen blev det deras tur att beställa mat. Plums överlät till Plask att betala och lufsade iväg för att hitta en bra bord med fem sittplatser. Han hittade ett bra bord men såg inte att det var flera ekorrar som satt högt uppe i ett träd ovanför bordet. Vid matserveringen gick det inte att betala med torkade fiskar, där var det bara euro som gällde. Till och med för vattnet skulle de ha betalt. Plask fnyste irriterat. Sedan lufsade han med de andra nallarna till sittplatsen som Plums valt ut åt dem. Precis när de satte sig ner för att börja äta, så fick Monchichi en nöt i huvudet "Aj, aj, aj" skrek hon högt. Sedan blev de plötsligt allesammans bombarderade av ekorrarna som kastade tomma och vassa nötskal på dem. Nallarna tog sina brickor och flydde ifrån sittplatsen, det var ju omöjligt att sitta kvar där. Nu var det inte lika lätt att hitta en tom sittplats men de hade tur, några tvåbeningar var klara med sin lunch och då kunde nallarna slå sig ner där istället. En positivspelare gick runt och spelade på sitt instrument vackra visor och häpen tog han emot en torkad fisk av Plask. Han trodde nog att det var meningen att han skulle äta upp den. Äntligen fick nallarna lite ro och kunde äta i lugn och ro. Det var nu redan eftermiddag och inte så mycket publik där antagligen för att spanjorerna hade siesta och vilade till kvällen. Efter att de ätit lunch så kände nallarna sig lite trötta men här på Zoo hade de ingen lust att sova utan bestämde sig istället för att åka till hotellet vid flygplatsen. De lufsade ut från djurparken och såg en nallebuss vid en hållplats. De lufsade fram till den och frågade på brumspråket om den gick till flygplatsen. Föraren förstod inte vad de sade men Alberto (vilken tur att han följt med) översatte raskt till spanska frågan. Föraren nickade jakande och nallarn gick in i bussen och satte sig längst fram, strax bakom chauffören. De betalade resan med torkade fiskar.

Nallesagor för alla: 328 Nallarna brummar med Hola och Pronto

Nallesagor för alla: 328 Nallarna brummar med Hola och Pronto: Plums frågade Hola, glasögonbjörnen om han bott länge på Madrids Zoo. "Allt för länge, när jag kom hit var jag en ungbjörn, men titta nu h...

328 Nallarna brummar med Hola och Pronto

Plums frågade Hola, glasögonbjörnen om han bott länge på Madrids Zoo. "Allt för länge, när jag kom hit var jag en ungbjörn, men titta nu har jag fått gråa hår i pälsen, men det är synd att klaga, jag trivs här och jag får god mat" svarade Hola brummande. Han vände ryggen till nallarna och återvände till plumsandet i sin damm. En av de andra nallarna kom fram till Plask vid järnstaketet och började brumma till honom på ett glatt sätt. Han gick alldeles nära staketet och där ställde han sig och ruskade på sig så att vattnet skvätte åt alla håll. Plums brummade till honom irriterat "vad ska det där vara bra för? Nu blir ju jag genomvåt!". Ungbjörnen tittade på honom och skrattade "du torkar nog snart, du har ju vinterpälsen på dig". Sedan brummade Ungbjörnen med lägre röst att han hade en syster i Chile någonstans som hette Pronto, om de träffade henne kunde de hälsa från honom Ungbjörnen. Han hade varit väldigt liten när han kom till Madrids Zoo. Plums försökte fråga om fler kännetecken på Pronto mer än att hon var mycket snäll. Ungbjörnen kom inte ihåg något mer och ville gå tillbaka till dammen för att leka mera. Den tredje björnen kom inte fram och hälsade ens en gång, han vinkade bara med tassen åt dem. De fem nallarna lufsade nu iväg därifrån och brummade med varandra om björnarna de nyss mött. Nu skulle de se sig om på zoo vilka mer djur de skulle tänkas träffa i Chile och som de också kunde prata med här. En puma satt och tittade på dem bakom en buske. Hon var inte alls sällskaplig, när Plask närmade sig henne så morrade och visade tänderna. Det var ingen ide´ att komma nära henne. Sedan såg de att hon hade en unge bredvid sig och då förstod nallarna bättre att hon inte ville ha några besök av dem. Aporna på zoo kastade jordnötsskal i huvudet på alla besökare så nallarna passerade snabbt förbi dem. Plums och Plask brummade med Panti, Alberto och Monchichi om de skulle äta lunch på Zoo eller hitta något trevligt matställe i Madrid. Alla kände att de var trötta i tassarna och ville gärna vila en stund. De kom fram till ett matcafé  i djurparken och bestämde sig då för att ställa sig i kö där.

327 Nallarna besöker Zoo

Trafiken hade tätnat. Nu gick det minsann inte att se ut genom fönstren på omgivningarna i Madrid. Avgaserna från trafiken  hade utvecklats till en tjock rök som låg över allting och hindrade nallarna att se ut genom fönstren. Tur att resan till Madrids zoo inte tog så lång tid och att det var friskare miljö på Zoo. Det tog lång tid innan de kom fram till kassan då många tvåbeningar också trängdes i köerna som ville in till Zoo. Äntligen var det deras tur i kassan och turligt nog så kunde de betala inträdet med sina torkade fiskar. Alla upplysningar om zoo stod på spanska så det var tur för nallarna att både Alberto och Monchichi var med på resan. Nu gällde det först och främst att ta reda på var björnarna fanns på zoo. Det fanns en stor och tydlig karta vid ingången om var alla djur bodde någonstans, och Alberto tog upp sin mobil och fotograferade kartan så att det skulle bli lättare att hitta till björnarna. En del tvåbeningarna började skrika när de såg Plask, Plums och Panti "en björn är lös, ta fast björnen". Djurvårdare kom springande men när Alberto förklarade för dem vilka de var, så skrattade djurvårdarna åt dem och gick åt ett annat håll. Panti fnös "det är första gången i mitt liv att någon blir rädd för mig" brummade han och knuffade kärvänligt Monchichi i sidan. I en vacker sänka som var omgiven av grönskande träd och buskar samt ett högt järnstaket där bodde tre björnar. De tittade inte ens upp när Plask, Plums, Panti och Alberto närmade sig. De hade en egen sjö som de plumsade i och bollade med en boll. Monchichi gick närmare Plums och tittade med stora ögon på nallarna i vattnet. Plask brummade frågor till dem, men de brydde sig inte om att svara då de hade så roligt i vattnet. En av björnarn närmade sig i alla fall järnstaketet och brummade något till dem som lät "vad gör ni här? Vill ni komma hit också?" Då förklarade Plask att de bara var på genomresa i Madrid och skulle flyga vidare morgonen därpå till Santiago i Chile. Björnen blev tyst en stund, sedan sade han "jag hade en bror en gång han är liksom jag glasögonbjörn, jag tror att han lever i Chile, om ni träffar på honom kan ni väl hälsa från mig. Jag heter Hola" . 

"Visst ska vi hälsa från dig, om vi träffar på honom" brummade Plask och Plums på en gång.

326 Nallarna besöker Pradomuséet i Madrid

Plask gick fram till kassan och sade till att han ville ha en gruppbiljett för fem nallar. Expediten tittade storögt på honom och sade att det fick bli en rabatt på en torkad fisk. Gladeligen tog Plask upp fyra torkade fiskar och betalade med dessa. Han fick en vackert dekorerad broschyr  av Pradomuséet och dess samlingar. Han och de andra nallarna lufsade glatt småbrummande ini muséet. Genast kom det fram en vakt och bad dem vara tysta. Ljuset vid de olika målningarna imponerade på nallarna. Färgerna som framträdde på konstnären Goyas  målningar såg nästan ut som om de ville bli berörda. Överallt stod det vakter och stirrade på dem. En vakt gick fram till Alberto och frågade på spanska varför de hade klätt ut sig till nallar. Alberto hade fullt sjå med att förklara för vakterna att de inte var utklädda utan att de var nallar. Nallarna gick upp en trappa och kunde där beundra olika sorters statyer. De såg mycket levande ut och ibland såg de också hotfulla ut så att Monchichi blev rädd och smög tätt intill Plums för att få skydd. Det hjälpte inte att Plums förklarade att statyerna inte kunde göra henne något illa. De återvände till salen med de olika målningarna då de beundrade dem mycket. Den berömde konstnären Picassos första verk fanns där och Panti kunde berätta att han även sett den konstnärens tavlor i Paris en gång för länge sedan. Efter att ha beundrat tavlor och blivit uttittade av alla vakter bestämde sig nallarna för att ta sig till den Botaniska trädgården. På vägen ut ur Pradomuséet träffade de en liten blå nalle som frågade dem om de skulle göra ett besök på Madrids berömda Zoo. Plask blev mycket förvånad och frågade "finns det ett Zoo i Madrid?" "Visst finns det ett Zoo och ett mycket stort sådant" berättade den lilla blåa nallen om. De fick förra året mottaga en panda och en koala. Där finns också många olika slags björnar. Ni får ta nallebussen som står utanför Pradamuséet om ni vill åka dit" avslutade han sitt tal med. Nallarna tackade honom för upplysningarna och gick ut ur muséet. Mycket riktigt stod nallebussen där, den var nästan full med passagerare men de hade tur och fick fem platser efter varandra. Tänk vad mycket de redan hade upplevt, det skulle bli roligt att träffa nallarna på Zoo.

325 Nallarna flyger till Madrid

Flygresan gick snabbt och rätt var det var började brummaskinen sänka sig för landning igen. Monchichi tuggade på tuggummit mycket intensivt. Vilken vacker och stilig stad Madrid tycktes vara med alla sina höga byggnader och torn! Det skulle bli spännande att lufsa omkring där och höra spanska. Sådan tur att de hade Alberto med sig som kunde översätta till brumspråket om det skulle bli svårt att göra sig förstådd. En liten duns på marken bekräftade att de var framme. Plask gjorde sig beredd med biljetten. Inga problem, de fick var och en ett boarding card eftersom de skulle resa vidare. Däremot fick de reda på att resan till Santiago skulle ske först följande dag på morgonen. Brummaskinsbolaget bjöd dem på inkvarteringen på sitt hotell bredvid brumfältet. Skönt tyckte alla nallarna, nu kunde de kanske både se det berömda Pradomuséet och Botaniska Trädgården. Plums hade letat på nätet innan de åkte om det fanns någon Zoo i Madrid, men han hade inte hittat något. Alberto kände inte till om det fanns Zoo i Madrid. Utanför brumfältet stod det flera bussar och de lufsade dit och gick in i en buss. Föraren såg lite förvånad ut först men sedan när Plask betalade med de torkade fiskarna blev han nöjd. Alberto fick genast användning för sin spanska och berättade att de gärna ville komma till det berömda Pradomuséet. Bussföraren blev glad över att nallarna ville dit och titta på alla målningar och skulpturer som fanns där. Plums och de övriga nallarna satte sig bekvämt tillrätta i bussen som genast startade med ett ryck. Luftkonditioneringen gick genast igång och nallarna tyckte att det var skönt att de fortfarande hade på sig vinterpälsarna. Trafiken var hetsig i Madrid och nallarna gjorde stora ögon när de hörde alla tutande bilhorn och visselpipor från poliserna vid vägkorsningarna som försökte styra trafiken. Busschauffören stannade med en tvärbromsning vid Pradomuséet och nallarna gick av bussen. De lufsade fram till ingången av muséet och öppnade den tunga porten och gick in.

324 Nallarna startar resan till Madrid

Plask skrev ut biljetterna med en gång till alla nallarna. Det var så bekvämt nuförtiden. Han fick alla biljetterna på ett dokument och sedan var det bara för personalen att stämpla dem när de gått igenom passkontrollen. Däremot var det noga med att se till att alla namn var rättstavade. Plask stoppade ner dokumentet i sin ryggsäck tillsammans med passen. Nu var de klara att åka. Den här gången hade de beställt en limousine till tomten då de var fem stycken som skulle åka därifrån. Trolle och Nalleflickan ställde gärna upp som tomtvärdar under deras bortovaro. Alberto hade sett på nätet om vad de skulle kunna se i Madrid eftersom de bara skulle vara där i några timmar. Han föreslog nallarna att de skulle besöka Pradomuseet som var så berömt för både målningar och skulpturer. När Plask fick höra vad det kostade i inträdesavgift så skakade han på huvudet för det skulle kosta 12euro för var och en av dem. Plask trodde inte att de tog emot torkade fiskar där. "Jag har ett annat förslag, vi kan gå och lufsa runt i Botaniska Trädgården, de tar emot torkade fiskar" brummade Alberto. Nu var det dags att ge sig av. Nallarna vinkade ajö och satte sig ordentligt tillrätta i den stora bilen och spände fast sig med säkerhetsbältena. Ryggsäckarna hade de dessförinnan placerat i bilens bagageutrymme. Bilen startade med en rivstart och Monchichi hann att tänka på att hon hoppades att hon packat ner tandkräm också och inte bara tandborsten. Trafiken var tät men föraren kände till en massa småvägar och snart var de framme vid fältet för brummaskinerna. De gick in i den stora byggnaden och tog reda på vilken utgång de skulle gå ut igenom. Allt tycktes gå smidigt och snart satt de i planet alla tillsammans. Det skulle bara ta två timmar och femton minuter innan de landade i Madrid. Monchichi fick ont i öronen när planet startade och då kom en flygvärdinna och gav henne ett tuggummi att tugga på så att det onda i öronen skulle gå över.

323 Reseförberedelser för Plask och Plums med flera

Plums såg när han satte på datorn att Monchichi skickat ett förslag om att de skulle åka till Madrid först och därifrån ta brummaskin till Santiago i Chile. Monchichi hade varit tidigare i Madrid så hon kunde guida dem där om de skulle hinna med att titta på staden. När Plums berättade vad Monchichi skrivit i emejlet så blev Alberto ledsen. "Jag är ju spanjor och kan spanska, varför får inte jag åka till Madrid?" brummade han och hängde med huvudet. Plums och Plask tittade på varandra, hur många nallar skulle de egentligen ha med sig till Chile? Plask och Plums brummade med varandra en stund och sedan vände de sig till Alberto och Panti och sade till dem att de också fick komma med på resan till Chile. Oj, vilket brummande det blev. Alberto började dansa flamenco och brumskrek av glädje! Nu var det inget problem med familjebiljett för nu var de ju fem som skulle åka till Chile. Alberto och Panti fick börja med att se över sina sommarpälsar och ta fram sina ryggsäckar och pass samt förstås tandborstar. Plask mejlade Nalleflickan och Trolle om de ville passa tomten och husen när Plask, Plums, Monchichi , Alberto och Panti var borta på resor. Tur att alla hade pass, däremot var det si och så med visum. Lyckligtvis gick det att ordna med tillfälliga visum för en kortare tid. Monchichi var lite svag i brumspråket men Plums skulle lära henne de nödvändigaste orden. Vaccinationer behövdes förstås, så Monchichi ringde doktor Bota på djursjukhuset och beställde tid. Plask blev fundersam om Glasögonbjörnen hade plats för alla fem hemma hos sig, men kanske hade han någon släkting som bodde i närheten av sig som kunde ta emot Panti och Alberto. Det var nog bäst att beställa fem biljetter på en gång nu. Plask mejlade till resebyrån och beställde fem tur och returbiljetter till Santiago i Chile med mellanlandning i Madrid. Svar kom med en gång att det var ordnat och att Plask kunde omedelbart betala in 25 torkade fiskar på resebyråns konto. Uppehållet i Madrid skulle bli fyra timmar. Det fanns bussar från flygplatsen till centrala Madrid om de ville ta en rundtur där.

322 Plums berättar om olika sorters ved

"Det känns som det gungar under fötterna när jag går" utbrast Plums till Plask när de gick ur bussen vid tomten. Plask skrattade och sade att det kunde kännas så när man varit på sjön ett tag, men det skulle snart gå över. Det var härligt att vara hemma på tomten igen och lufsa omkring där. Panti och Alberto pratade med varandra om de skulle dela stuga med varandra när Plums och Plask reste iväg. De skulle spara en hel del energi och dessutom lära känna varandra mera. De bestämde sig för att göra det och Panti hämtade en massa ved från förrådet så att de kunde elda i kaminen om det behövdes. Det var viktigt att de eldade med rätt sorts vedträn, förklarade Plums. Alberto och Panti tittade frågande på Plums som då förklarade vidare. "När man fäller träd och hugger upp dem så måste träet ligga och torka ett år innan man kan använda det, för annars är det för surt och när man eldar så får man i sig ångor som inte är bra för lungorna". Han fortsatte med att berätta att de satt nummer på vedtravarna, så att nallarna skulle veta i vilken ordning de skulle ta veden. Alberto och Panti klappade tassarna av förtjusning när Plums avslutade sitt brum. Nu lufsade de ut och omkring på tomten för att se vad som hänt där när de varit borta. Mycket riktigt så hade några vargfamiljer kommit dit och de höll nu på att gräva ut en stor grop nära grillen. Det gick undan för dem och Panti och Alberto var förvånade över att vargarna kunde gräva trots att marken var frusen. Snart var de nya vargarnas håla klar och när de täckt över den med granris syntes den inte alls ovanifrån.  "Nu finns det inte plats för fler vargar på tomten" sade Plask bestämt till vaktvargarna som höll med om det. Om fler vargar skulle räddas från vargjakten så var det bäst att annonsera om fler nallefamiljer som fick ställa upp som värdar. Plask skrev genast till Nalletidningen och berättade om vargjakten. Sedan började han titta efter biljetter för sig själv, Plums och Monchichi till Chile. Det fanns någonting som hette familjebiljett, det blev lite billigare då och kostade lite mindre. Kanske var det bäst också att se vilket slags boende de skulle ha i Chile. Glasögonbjörnen inbjöd dem att bo hos honom i ett par dagar till en början, men sedan måste de skaffa eget boende.

321 Monchichi möter nallarna på kajen

Plask och Plums stod tillsammans med Alberto och Panti uppe på däck när båten Nalleexpressen äntligen lade till vid kajen. Plums blev väldigt GLAD när han på kajen fick syn på Monchichi! Hon hade hyrt en liten buss för att köra hem alla nallarna till tomten.  Landgången sattes fram och nu den här gången så var det Plums som var ivrigast att komma av och krama om Monchichi. Plask, Alberto och Panti kom släntrandes efter. Monchichi hälsade glatt dem välkomna och de lufsade fram till hyrbussen. Trafiken hade tätnat men Monchichi som är en skicklig bilförare letade sig via smågator fram till Essingeleden och satte ut riktningen via sin GPS. Hon skulle åka med nallarna till Chile, då hon var den utav dem som bäst talade spanska om de skulle träffa på nallar som inte kunde prata brumspråket. De skulle nu ta igen sig några dagar hemma på tomten och förbereda sig inför resan till Chile. Visserligen hade Plask haft med sig sin minidator till Finland, men han föredrog den stationära datorn i stugan. Plums hade via sin minidator fått reda på att det fanns flera olika sorters vandrarhem för björnar i Chile. De skulle nu tillsammans med Monchichi lägga upp en bestämd resa vart i Chile de skulle ta vägen. Glasögonbjörnen ville gärna se dem hemma hos sig i bergen, men det fanns också andra björnar som ville träffa dem och dessutom visste inte Plums och Plask om det fanns järvar i Chile eller kanske någon sorts släktingar till järvarna. Det var säkert bäst att också ta med sig sommarpälsen. På de fotografier som Glasögonbjörnen skickat dem syntes tydligt att han bar den mindre varma sommarpälsen. Plask var också osäker på vilken resa han skulle beställa den här gången av Nalleresor. Kanske skulle de byta plan i Boston den här gången istället för New York. Kanske kunde de stanna någon dag i Boston också och åka på den vackra sjön som ligger där. Då skulle också nallarna åka över Island och det kunde bli spännande. Det enda fåniga med den resan var att Rejkaviks flygplats var så liten så att när man väntade i flyghallen på sitt plan så räckte inte alltid sittplatserna rum, utan då fick man sätta sig direkt på golvet! Nåja, detta hade Plask och Plums hört för länge sedan, kanske hade de byggt om flygplatsen sedan dess...

320 Alberto och Panti blir upprörda

"Vi då, ska inte vi få följa med till Chile och träffa Glasögonbjörnar, det låter ju mycket spännande" utbrast Alberto och Panti och reste sig upprörda upp på två ben. "Neej" brummade Plums och Plask på en gång. Ni får tillsammans med vaktvargarna sköta tomten hemma. Vaktvargarna har det besvärligt för närvarande i Sverige därför att deras släktingar i Värmland och andra landsändar i Sverige jagas och då vill de gärna kunna komma till vaktvargarna hemma hos oss och vi kan ju faktiskt inte ta emot alla dem" avslutade Plask sitt långa svar. Alberto och Panti gick ner på fyra ben igen och accepterade Plasks svar. Plums  brummade med lugn röst att det nog inte skulle bli så besvärligt för dem ty snart var jaktsäsongen över för vargarnas del. Båten tutade och det kom ett svarstut från hamnen i Stockholm. Nallarna bestämde sig för att gå upp på däck och se de vackra vyerna till Stockholms inlopp. De kontrollerade hytten noga så att de inte glömde kvar någonting och sedan stängde de hyttdörren efter sig och lufsade iväg. Det var minsann inte så lätt att komma upp till det översta däcket, ty många nallar hade redan samlats i trapporna. Lite knuffande och ursäktanden behövdes på vägen, men till slut var de i alla fall uppe. Luften var frisk och staden hade nyss vaknat så det var ännu inte så mycket trafik ute. Plums vinkade med tassen till några tvåbeningar som stod och tittade på båten när den åkte förbi. Här och där på olika ställen låg snöfläckar kvar, än var det fortfarande vinter. Plums och Plask var glada över att de hade vinterpälsarna på sig, det skulle dröja länge än innan de härhemma kunde byta till sommarpälsen. Plask funderade över vilket slags väder det kunde vara i Chile. Det var nog bäst att han slog på datorn och kontrollerade det på nätet. Han hade hört att Chile var ett långsträckt land och att det kunde vara olika klimattyper samtidigt i landet. Spännande skulle det bli. Plums tog upp sin mobil och ringde till Monchichi för att berätta att de snart var framme i Stockholm.

319 Alberto och Panti är borta på morgonen

Nallarna sov lugnt i hytten och vaknade sent på morgonen. Vädret var härligt. Plums vaknade först och när han tittade ut på havet så såg han att vågorna guppade upp och ner och det vita skummet yrde över vågkammarna. Tänk att det kunde växla så fort. Han lyssnade på de övriga nallarna sovljud men ingenting hördes från dem. Han gick sakta upp från sin bädd och lufsade in till badrummet. När han senare kom ut därifrån hörde han Plask gäspa och morna sig. Alberto och Panti var försvunna. Vart hade de tagit vägen? Plums tog sin mobil men såg att han glömt att ladda den dagen innan. Plask blev irriterad, var någonstans hade Panti och Alberto gått? Plask ringde på sin mobil till Panti, men Panti hade inte tagit med sig mobilen. Den låg på bordet framför Plask. Då ringde Plask till Alberto. Han svarade med en gång och sade att de redan var i matsalen och försåg sig med frukost. Plask lade på luren och berättade för Plums om Albertos och Pantis tilltag. Plask och Plums fnyste ilsket och gjorde sig snabbt klara. Plums lade sin mobil på laddning. De rusade uppför trapporna till matsalen men lugnade ner sig utanför den. Sedan gick de lugnt in och satte sig på sina platser. Plums och Plask väste fram till Panti och Alberto att man alltid meddelar sig på datorn eller mobilen om man försvinner från ett gemensamt utrymme när man gör en resa! Plask höjde rösten och sade högt i matsalen "jag kan väl inte gissa mig till vad du tänker göra!". Han stirrade ilsket på Panti, som genast blev ledsen och böjde ner huvudet. "Förlåt" brummade han. Sorlet som varit i matsalen tystnade tvärt vid Plasks utbrott. Plask tog ett djupt andetag och sedan tog han det lugnt i matsalen. Där var inte det rätta stället för att vara irriterad på någon. Nallarna beställde vad de ville dricka och sedan gick de till buffébordet för att förse sig med färska franska, ost, gurka gröt och youghurt. Panti och Alberto hade redan ätit men de satt kvar vid bordet och småpratade med Plask och Plums. Nu var det inte lång tid kvar av deras resa till Finland. Snart om några timmar skulle de vara hemma i Sverige igen. Plask berättade för Alberto och Panti att han och Plums om några dagar skulle resa till Chile och hälsa på Glasögonbjörnen där.

318 Nallarna dansar tango i danssalongen

"Det skulle vara roligt att dansa igen" brummade Plums till Plask. "Tycker du det, ja då går vi till danssalongen" svarade Plask och höll ett stadigt tag i räcket. Panti och Alberto brummade något om att de inte kunde dansa, men Plums svarade bara att det gällde bara att följa med tonerna. I danssalongen möttes de av en smekande tango och Plums kom väl ihåg Tangonallens undervisning hemma och i Buenos Aires. Plums skyndade sig fram till en nalleflicka och bjöd upp henne. Alberto tog tag i Panti och dansade ut med honom i några härliga fantasisteg. Plask höll sig lite i bakgrunden och hade ännu inte bestämt sig för om han ville dansa eller ej. Innan han att fundera närmare på detta kom en annan nalleflicka och bjöd honom till dans. Musiken och dansen gjorde att nallarna mådde bra av att röra sig efter mat och dryck och trots att båten gungade under deras fötter njöt de av dansen. Efter dansen samlades de vid ett större bord och började prata med nalleflickorna. I baren vid sidan av skramlade flaskorna i sina ställ och glasen på borden klirrade när båten lyftes av de starka vågorna. Orkestern manade dem nu till dans igen och det skulle bli sista dansen för kvällen ty det var svårt för dem att spela när båten gungade så. En långsam smäktande vals spelades upp och Plums bjöd upp nalleflickan som han suttit och pratat med. Panti och Alberto föredrog att titta på dem som dansade, Alberto tyckte att han fått lite ont i ena tassen. Han gned den med sin andra tass. Plask tittade på väggklockan och gäspade han kände att han var trött och ville lufsa ner till hytten och lägga sig och sova. Musiken var slut. Nu blev det en riktig utmaning för nallarna att ta sig ner till hytten igen. Det blåste mera och himlen såg svart ut när de tittade ut genom fönstren på de olika däcken de gick förbi. Ibland när de såg ut såg de rakt ini i havet som kastade båten likt en handske i sjön. Märkvärdigt nog kändes ingenting i magarna på nallarna. De hade nog ätit förståndigt vid middagen. Äntligen kom de ner till sitt våningsplan. Alla var trötta och längtade bara efter att få lägga sig och sova. Först gick Plums och borstade tänderna innan han gick och lade sig. När han gick ut från badrummet hörde han väldiga snarkningar från Alberto. Han gick fram till Alberto och petade på honom. "Vad är det frågan om?" sade Alberto förvånat och slog upp ögonen. "Var har du din snarkstoppare?" svarade Plums lugnt. "Vi behöver att du använder den i natt om vi också ska få lov att sova"! fortsatte han med att säga. Alberto tog upp snarkstopparen och satte fast den i nosen. Sedan sov han tyst och ljudlöst.

317 Flytvästövning för nallarna

Nere i hytten sträckte nallarna ut sig i sina bäddar och började nästan somna där de låg för att slappna av en stund. Alberto gäspade ljudligt. Plask brummade då genast högt i hytten att det alls inte var sovdags än utan att de skulle gå och äta middag om några minuter. Plums sade då genast att han ville påminna dem om föregående dag då de alla ätit för mycket och att det nog var mycket bra om de åt mindre ikväll. Alla nallarna höll med om detta. Sedan lyssnade de intensivt på radion i hytten där kaptenen uppmanade dem om att endast ta trapporna upp till matsalen. Han berättade för dem att väderleks-

utsikterna hade varnat för storm under natten. Om det skulle storma mycket skulle han söka sig till Mariehamn på Åland. Dessutom berättade han för dem att det skulle bli livbåts och flytvästövning före maten på däck tre. Plums sade då till nallarna att det var lika bra att de höll ihop och inte kom bort ifrån varandra. Det höll de andra nallarna med om. "Nu är det dags för oss att lufsa till däck tre." Alla nallarna tog raskt med sig sina flytvästar och lufsade snabbt upp till däck tre. Där blev de genast omhändertagna av snabba sjömän som visade hur de skulle sätta på sig flytvästarna och göra det så snabbt som möjligt. Alberto tyckte att det var krångligt att sätta på sig flytvästen och undrade om det inte räckte med att man bara höll den i tassen. Panti fnös åt honom och utbrast "dra in magen så går det lättare"! Då fick Alberto en större flytväst som hade plats för hans mage också och sedan var det ingen konst att ta på sig flytvästen. Uppe på däck tre fanns det flera livbåtar och en söt nalleflicka visade dem tillrätta hur man kliver i en livbåt. Snart var övningen klar och sedan lufsade nallarna till matsalen för att äta middag. De kom först till matsalen och blev visade till sitt bord. När de satt där vid bordet och väntade på att få göra beställning om drycker, så kände de sakta hur vinden tog tag i båten och höjde den på några sekunder. Glasen som stod på ett bord bakom dem började klirra mot varandra och några glas ramlade med ett kras ner på golvet. Nu var det dags för dem att förse sig med mat från buffébordet. Alberto tog för sig lite grand av en doftande saffranskryddad fiskrätt. Panti tog lite av en lockande kycklingrätt. Plums och Plask serverade sig nygräddade pannkakor med hjortronsylt. Så småningom fylldes matsalen av fler och fler nallar. De brummade lite ängsligt när båten då och då lyftes upp av vågorna och sedan sjönk långt ner i djupet igen. Efter maten lufsade Plask, Plums, Panti och Alberto omkring på båten. Uppe vid fjärde däcket stannade de en stund för att lyssna på den musik som spelades där av munspelsnallen samt hans orkester.

316 Nallarna får hjälp av lastbilsnalle samt poliser

"Kan inte du ringa till turistbyrån igen och be att de skickar en taxi till oss?" brummade Plask till Plums. Plums tog upp sin mobil och ringde turistbyrån i Helsingfors. Tyvärr så möttes han bara av en telefonröst som förklarade att turistbyrån hade stängt för dagen, men skulle återkomma nästa dag klockan 10.00 Plask blev arg och brummade ilsket att då skulle de vara på sjön. Nallarna lufsade vidare och snöovädret ökade och nu började det också blåsa. Det var till och med svårt att ha ögonen öppna för alla snöflingor som letade sig dit. Plums som gick först hörde plötsligt ett motorljud. Han stannade häftigt så att Plask tumlade inpå honom. "Vad är det om?" sade Plask när han kolliderade med Plums. "Tyst, jag hör motorljud, det kommer en  bil" sade Plums. Mycket riktigt, långt borta på avstånd närmade sig ett motorljud som hördes starkare ju närmare det kom. Rätt vad det var stod en stor lastbil framför dem. En brunbjörn stack ut sitt ansikte från förarhytten och undrade om de lufsat vilse. "Javisst, har vi det" svarade  alla nallarna på en gång. "Vad vill du ha för att köra oss till kajen vi ska med båten Nalleexpressen till Sverige idag?" "Hoppa upp på lastbilen så ska vi se om vi hinner till båten" brummade lastbilsnallen. "Torkade fiskar har ni väl?" frågade han. Plask nickade jakande och alla nallarna rymdes bredvid lastbilsnallen. "Jag vill ha två torkade fiskar per nalle för att köra till Nalleexpressen, jag hoppas att vi hinner dit om vi kör så fort vi kan!" Plask betalade och sedan hade han inte många torkade fiskar kvar, han hoppades också att de skulle hinna till båten. Plums kände hur hans hjärta slog och han ansträngde sig då att andas in djupt och inte låta sig bli stressad av tanken om att de kanske inte skulle hinna till båten. Utanför skogen stod det en polisspärr. Lastbilsnallen förklarade för poliserna att det var bråttom till Nalleexpressen och då hjälpte polisnallarna till. Två av dem satte sig på motorcyklar och två av dem körde bakom lastbilsnallen med tjutande sirener. Alldeles när landgången skulle dras in kom nallarna Plums, Plask, Alberto och Panti till kajen! Vilken tur nu fick nallarna lufsa det fortaste de kunde upp på landgången en i taget så att de alla kom upp på båten. Sedan drogs landgången in och Nalleexpressen tutade och körde sakta ut från kajen. Nallarna stod på övre däck och vinkade till lastbilsnallen och poliserna så länge de kunde se dem. Sedan lufsade de ner till sin hytt.

315 I saluhallen i Helsingfors

Tveksamma lufsade nallarna iväg in mot centrum av Helsingfors. Efter en liten stund mötte de en liten nalle som började brumma med dem. De frågade honom om vägen till saluhallen och han erbjöd sig genast att följa med dem dit. Han hade inte riktigt samma dialekt som de, men de förstod varandra bra ändå. Väl framme vid den vackra saluhallen blev nallarna mycket glada över allt de såg där. Det fanns blommor som doftade honung och stora burkar med läckra sylter. I ett stånd inne i saluhallen såldes torkade fiskar. Då frågade Plask vad man betalade med. Torgdamen som sålde där svarade som den naturligaste sak i världen "torkade småfiskar förstås". Plask och Plums suckade lättade, det var samma sort som de betalade allting för hemma. Nallarna skulle inte handla något men de var intresserade av att gå omkring och titta på alla saker som såldes och ibland fick de också smaka lite provbitar här och där. Den  lilla nallen föreslog dem att åka en rundtur i Helsingfors så att de också skulle få se andra saker än bara affärer. De lufsade ut från saluhallen och gick och ställde sig vid en hållplats. Det dröjde och dröjde innan det kom någon buss, men till slut kom det en buss och nallarna gick ini den och upp till övervåningen då det var en dubbeldäckarbuss. Det fanns hörlurar vid varje säte och de kunde själva knappa in vilket språk de ville lyssna informationen på. Plask och Plums blev mycket glada då de såg att engelska fanns med och de bestämde sig för att lyssna på det. Alberto valde förstås spanska och Panti tog franska. Bussen började köra och då märkte nallarna att det enda språket som fungerade på bussen var Brumspråket. Det kändes lite snopet men det var ju tur att de förstod det. Efter en stunds åkande så kanade bussen ut från vägen de åkte på och de hamnade på sidan av bussen. Lyckligtvis var ingen av dem skadad och de undrade förstås vad som hänt. Det visade sig att bussen fått punktering. Busschauffören fick kalla på hjälp. Det skulle ta någon timme innan hjälpbilen kom, så Plask och Plums bestämde att det var lika bra att de lufsade iväg från bussen tillbaka till båten så att de inte missade den. Det var däremot inte lätt att veta vilket håll de skulle gå åt. Inne i skogen fanns ju inga skyltar heller så det gjorde det inte lättare heller. Den lilla  nallen var inte med dem, han hade stannat i Helsingfors. Plums tog upp sin mobil och ringde turistinformationen och fick då rådet att försöka att lufsa tillbaka en bit på den väg bussen kommit. Det började skymma nu och dessutom började det också snöa, det var inte ens lätt att se nallen som gick före dem.

314 Båten lägger till i Helsingfors

Plums höll på att somna i solstolen när Alberto knuffade honom i sidan och frågade "är du inte lite hungrig nu?". Plums vaknade till och kände att magen var alldeles tom. Han svarade dröjande att han nog var hungrig. Nallarna bestämde sig för att gå till matsalen och se om det var dags för lunch. Alldeles utanför matsalen träffade de Plask och Panti som nyss hade kommit från bioföreställningen. Gemensamt lufsade nallarna in i matsalen. Deras bord såg fräscht och trevligt ut och de slog sig ner vid det och hällde upp vatten åt sig i höga glas. Plums brummade för sig själv "idag ska jag inte äta lika mycket som igår". De andra nallarna instämde i vad han brummade om. De skulle också äta litet försiktigare. Plask berättade då för dem att idag skulle båten lägga till vid hamnen i Helsingfors och att de antagligen skulle stå uppe på däck och titta när kaptenen med en liten ratt i sin hand styrde den väldiga båten in till kajen. Nallarna skulle bo på båten och åka hem nästa dag. En dag skulle de vara i Helsingfors och de skulle nu fundera på vad de ville göra där. Plask som informerat sig på sin dator om vad det fanns att göra i Helsingfors berättade om olika saker. Han föreslog dem att de skulle till en början ta en rundtur med någon spårvagn eller buss. De andra nallarna ville hellre lufsa omkring själva och gå till den berömda saluhallen de hört så mycket trevligt om. Nu tutade båten och det betydde att de närmade sig huvudstaden i Finland. Det var redan många nallar som stod och trängdes i trapporna. Då tog Plask, Plums, Panti och Alberto båtens hiss som förde dem nästan ända upp på däck och där i solskenet såg de hur kaptenen via en liten apparat styrde båten in till kajen. Sedan lufsade de allesammans nerför alla trapporna och sedan gällde det att lufsa i land också. Plums blev rädd när han skulle gå i land och brummade hela tiden, men Alberto klappade honom lugnande på ryggen och förklarade om och om igen att han bara skulle ta det lugnt. Till slut stod Plums på kajkanten och kände sig lugn. Alla nallarna hade fått en minikarta så att de skulle hitta tillbaka till båten. Plask sade lite tveksamt att han inte var helt säker på om torkade fiskar gällde som betalningsmedel i Finland, men han hoppades det.

313 Nallarna lufsar runt på båten

Motvilligt följde Plums med Plask nerför trapporna igen ända ini hytten. "Vi måste lägga upp en planering, var vi vill vara på båten och när vi ska äta lunch och så" brummade Plask till Plums och viftade med sin tass bestämt. Plums brummade lite buttert tillbaka "det där och så, är det högst upp på däck i en solstol?" "Inte visste jag att det var det som var det bästa för dig" svarade Plask snabbt. "För all del, gå och lägg dig i en solstol resten av resan då" utropade Plask irriterat och öppnade hyttdörren. Utanför hyttdörren stod Alberto och Panti. De såg frågande ut "Är ni arga på varandra?" frågade Alberto och Panti samtidigt och oroliga. "Neej," svarade Plask lite dröjande "jag ville bara att Plums skulle lufsa runt med mig på båten och se hela båten men Plums vill absolut ligga i en solstol på översta däcket och sola" svarade Plask och suckade. Då sade Panti till Plask att han måste respektera Plums önskemål och att de inte alltid kunde vara samma sak som Plums. Plums nickade och hängde med huvudet, men sedan blev han glad igen när Panti erbjöd sig att följa med honom runt om på båten. Alberto föreslog Plums att de skulle skynda sig upp på övre däck och ta några solstolar innan alla blev upptagna. Nallarna rusade iväg åt sina olika intressen och höll nästan på att knuffa omkull några andra nallar som skulle nerför trapporna. Plums och Alberto kom precis lagom för att ta de sista solstolarna, de drog fram dem till en hörna där det var mycket sol och lite vind. Där satte de sig ner och lade sig bekvämt tillrätta i solstolarna. En nalle med ryggsäck kom och frågade dem om de ville ha varsin filt på sig när det blåste kyliga vindar över dem. Panti och Plask gick nerför alla trapporna tills de kom till avdelningen för biografen. Panti hade aldrig varit på bio förr men Plask drog med honom ini salongen. De satte sig i varsin stol och tittade med stora ögon på en film som hette Björnar på utflykt. Flera gånger under filmens gång fick Plask ta tag i Panti som ville springa till björnarnas försvar på filmen. Det tar ett tag innan man vänjer sig vid att gå på bio.

312 Nallarna går på upptäcktsfärd på båten

Plums vaknade tidigast på morgonen före alla de andra nallarna i hytten. Han sträckte på sig och steg långsamt upp från sin bädd. I sista minuten kom han ihåg att böja på huvudet så att han inte slog i ovansängens botten. Plums kikade ut genom det lilla fönstret i hytten och såg till sin förtjusning att havet nu var lugnt och stilla och att endast lätt vitt skum vilade på vågorna. Han vände sig om och såg till sin förtjusning att också Panti och Alberto vaknat. De hade redan lufsat ut till badrummet. Han hörde hur de borstade tänderna ordentligt där. Plask vaknade nu och frågade sömnigt "var är vi någonstans?" "På havet förstås" svarade Plums och kliade sig på tån. Plask kom långsamt upp från bädden och frågade nallarna om de ätit frukost än. Ingen av dem hade varit i matsalen sedan föregående kväll och nu kände de allesammans att de var sugna på frukost. De lufsade upp till matsalen och släpptes in av den vita nallen. Läckra dofter från nyrostat bröd lockade deras nosar. Det var inte många nallar som kommit upp än till frukosten. De flesta verkade sova ännu. Plums ville ha choklad till frukost, Alberto ville ha kaffe med mjölk, Panti ville ha svart kaffe och Plask ville ha the. Det dröjde inte många minuter förrän Vita nallen kom med deras beställningar. Nallarna var däremot försiktigare med vad de åt än vad de varit dagen innan. Efter frukosten gick de först tillbaka till hyttens badrum för att borsta tänderna en gång till. Därefter spred de ut sig på båten för att se och ta reda på vad de kunde göra eller leka med. På ett däck fanns det en orkester och där dansade några nallar med varandra. På ett annat däck satt nallar och spelade kort, då och då drack de blåbärssaft ur höga glas med sugrör. Allra högst upp satt många nallar i solstolar och solade sig. Det verkade väldigt skönt och Plums blev genast sugen på att ta fram en solstol och sätta sig ner. Plask fick nästan dra honom därifrån, då han tyckte att Plums skulle titta vidare på båtens andra aktiviteter.

311 Besök i matsalen. Sjösjuka nallar

När nallarna närmade sig efterrättsbordet i matsalen började det gunga lite under tassarna på dem. Det var knappt märkbart bara lite grand. Det kittlades i magarna på dem och Plums fick ta tag med tassen i närmaste bord för att kunna stå stilla. "Vad ere frågan om?" frågade Panti lite upprörd. "Varför gungar det under tassarna, när jag går?" fortsatte han irriterat. "Såja, ta det lugnt, det är sånt som händer när vi kommer ut på öppna havet den här årstiden" sade Vita nallen och klappade Panti lätt på axeln. Panti kände också att det började röra sig lite grand i hans mage och han var inte lika sugen som tidigare att smaka av efterrätterna. Kanske skulle han ändå ta en sked av den där dallrande gulvita puddingen som retsamt stod precis framför nosen på honom. Han tog en liten skål och lade upp en rejäl sked av vaniljpuddingen, bredvid stod en ännu mindre skål med lingonsylt. Panti såg sig omkring, ingen såg åt hans håll. Kvickt tog han allt av lingonsylten och vände den skålen upp och ner över sin efterrättsskål. Sedan återvände han försiktigt till deras bord. Plask såg inte så glad ut, han brummade någonting om att gå ut på däck och få lite frisk luft. Panti började äta av sin efterrätt men det kändes som om det tog emot i munnen. Han fick lämna efterrätten på tallriken. Alberto hade förnuftigt nog bara tagit ett moget päron och satt och sög i sig saften i från det. "Jag tror att jag går med Plask en stund," brummade han. Det var många nallar som var på väg till övre däck men de möttes alla av en skylt där det stod "Tillträde förbjudet" och dörren dit var låst. Än svårare nu var det att gå ner igen för nu gungade båten rejält och många nallar verkade inte må bra alls. Underliga ljud hördes från olika hytter och toaletter när nallarna skyndade sig tillbaka till sina hytter. Plums kände att han bara ville sova en liten stund i sin bädd. Plask rusade till toaletten i hytten och försökte låsa in sig där, men han fick snart sällskap därinne av Panti och Alberto. "Oh om jag bara låtit bli efterrätten!" gnällde Panti. "Sch Sch tala inte om mat nu!" fräste Alberto ilsket och hulkande. De stackars nallarna mådde alls inte bra på sjön, de var ordentligt sjösjuka och försökte lägga sig i sina bäddar och låta sig vaggas med vågorna. Från Plums hördes djupa snarkningar och Alberto lät sig vaggas till ro av dem långsamt.

310 Nallarna gör sig hemmastadda i hytten

Hytten som rymde dem alla fyra låg i fören av båten och den var rymlig. Alberto bestämde sig genast för den översta bädden där och han klättrade vigt uppför stegen som var fastsatt i den undre bädden. Plums skuttade fram till den undre bädden och lade sig på den. Panti brummade glatt att han gärna låg högst upp. Plask svängde med tassen och brummade lågt till de andra att han var nöjd med att ligga därnere. "Nu när vi bestämt hur vi ska ligga i kojerna, kan vi väl gå upp på däck och titta när båten lägger ut från kajen" tyckte Plums och pekade mot utgången av hytten. Nallarna släckte ljuset i hytten och såg noga på dörren till hytten vilket nummer den hade. Det var nummer 44 och det numret trodde de att de skulle komma ihåg. Nu tutade båten avgång och nallarna rusade de snabbaste de kunde uppför alla trapporna och ut på däck. Det var många nallar som stod på däck och som njöt av den sköna eftermiddagssolen när båten lade ut från kajen. Läckra dofter från restaurangdäcket lockade deras nosar och snart ringlade sig en lång kö av väntande nallar som ville komma in i matsalen på övre däck för att äta middag. "Är ni hungriga?" frågade Plask och vände sig till Plums, Alberto och Panti. "Jaa"brummade de andra tre till svar och klappade sig på magarna. Äntligen slog dörrarna upp till matsalen och de tumlade ini matsalens buffé. En vit nalle visade dem tillrätta i matsalen och gav dem bord nummer 44. Plums och Plask gick fram till buffébordet och tog för sig av de olika läckerheterna där. Nystekta strömmingar och potatisgratäng med kantarellstuvning lades snabbt upp på tallrikar och bröd och ost kunde de också välja på vid ett bord som stod längre bort. Sedan var det Alberto och Pantis tur att välja mat. Panti blev mycket sugen på de frasiga nygräddade pannkakorna så han tog för sig av dem, Alberto såg att det fanns paella och då ville han pröva den om den var lika god som den som han ätit i Spanien. Naturligtvis blev nallarna törstiga och drack litervis med vatten. Båten gled lugnt fram på sjön och endast lätta krusningar på vattenytan avslöjade att de befann sig på sjön.

309 Plums och Plask lufsar in till Stockholm

Tidigt följande morgon startade nallarna från tomten för att lufsa in till Stockholms innerstad. I början gick det bra då det inte var någon trafik på vägarna men ju närmare de kom staden, dessto svårare blev det för dem att hålla sig på sin vänstra kant. Många bilar som for förbi dem tutade på dem och gjorde dem nervösa. Plums blev därför mycket glad när han såg att det fanns en väg under bron som de lufsade på som var helt tom. Han brummade till de andra nallarna att de skulle lufsa längs strandkanten istället, för där åkte inga bilar. Efter en liten stund visade det sig att det var ett bra val, för där var det mest tvåbeningar som sprang med sina fyrbeningar. I och för sig skällde fyrbeningarna på nallarna, men de var alla kopplade och kunde inte komma loss. Tvåbeningarna ökade takten vid synen av nallarna och somliga tvåbeningar tog upp små konstiga avlånga lådor som de började låta i. Snart hade nallarna lämnat dem bakom sig och kom in i centrum av staden. Tack vare att Plask tagit med sig en GPS kunde de i lugn och ro lufsa i lugnare takt till Fotografiska Museet. Plums fick syn på ett fotografi i ett fönster där som föreställde en nalle och han hade gärna velat titta lite längre på det fotografiet, flr det var lika stort som han själv. Plask brummade till honom att de skulle skynda sig på till Nalleexpressen så att de kunde gå ombord och senare gå ut på däck för att titta på staden när de installerat sig i hytten. Det var redan kö för att gå ombord. Plums och Plask såg sig omkring för att se om det var några nallar som de kände igen. Det var egentligen bara Uppsalanallen som de kände igen, de andra nallarna var inga som de kände närmare. Plums och Plask vinkade med tassarna mot Uppsalanallen men han vinkade inte tillbaka, det var ju länge sedan de mötts, kanske kände han inte igen dem. Nalleexpressen blåste i sin pipa och nallarna Plums, Plask, Panti och Alberto skyndade sig ombord på båten och fick nyckelkort till sin hytt.

308 Plums och Plask förbereder Finlandsresan

Plums och Plask tog fram sina ryggsäckar för att packa det nödvändigaste som de ville ha med sig på båtresan över Östersjön till Helsingfors. "Behöver vi passet med oss?" frågade Plums. "Neej, det tror jag inte" svarade Plask lite tveksamt. "I och för sig har vi ingen legitimation det vill säga ett papper som intygar att du är du och jag är jag, så det är kanske bra att ta med passet" fortsatte Plask att säga. "Då gör jag en utrustningslista så kan vi stryka från den vad vi tar med oss" brummade Plums. Utanför dörren hördes plötsligt en tuta. Det var Panti och Alberto som kom hem igen efter att ha varit och lämnat Svarta Nallen hemma hos sig. "Så bra att ni kommer nu, vi håller på och ska göra en utrustningslista vad vi ska ta med oss till Helsingfors" brummade Plums. "Tandborstar" brumskrek Panti och Alberto på en gång. "Bra" brummade Plums och sedan lade han till tandkräm och tvål när han ändå höll på att skriva. Torkade fiskar skrev han upp men sedan kunde han inte komma på något mer att skriva om. Då sade Panti "att det kunde vara bra att ha med sig öronproppar om det var så att deras hytt låg nära maskinrummet eller om någon av dem snarkade." Plums nickade instämmande till detta och frågade om någon av dem visste om de snarkade. Alberto brummade någonting om att han kanske snarkade lite grand, men han hade en speciell nosnypa som han kunde sätta på sin nos så att han inte snarkade alls. De andra nallarna tittade häpet på honom och undrade hur en nosnypa såg ut. Alberto förklarade att den såg ut som ett V när den inte användes. På natten fälldes nosnypan lätt i nosen så att den mera såg ut som ett A utan strecket i mitten. Det gjorde inte alls ont att använda den heller, påstod Alberto. Det var en spansk uppfinning som han själv hade tillverkat och fått patent på. Plask berättade nu för nallarna att båten som de skulle åka med till Finland var mycket stor och att det var många nallar som skulle åka med den. Båten heter Nalleexpressen och det tar två dagar att komma till Helsingfors. Båten hade stabilisatorer vilket betydde att det då inte skulle gunga så mycket på Östersjön när de åkte. "Ska vi åka med en gång?" undrade Panti. "Nej, Nalleexpressen åker först imorgon eftermiddag. Vi åker brumbuss till staden och sedan lufsar vi till Fotografiska Muséet där båten ligger." "Härligt" utbrast alla nallarna på en gång.

307 Plums får svar av Monchichi

Plums fick ett emejl av Monchichi där hon erbjöd sig följa med på en resa till Chile. Han mejlade henne med en gång att först skulle han och Plask åka till Helsingfors men nästa resa de skulle göra skulle bli till Chile. Dessutom skrev han i sitt mejl till Monchichi att han var rädd för att bli vaccinerad mot Gula Febern. Monchichi skrev genast tillbaka att hon kunde vara med honom och hålla honom i andra tassen när han blev vaccinerad. Förresten så trodde Monchichi att Plums inte behövde vaccinera sig igen för han hade ju låtit vaccinera sig mot en mängd olika tropiska sjukdomar förra gången när han åkte till Argentina. Det svaret gjorde Plums väldigt glad men han var inte helt säker på den saken och skulle därför kontakta en apotekare för att få rätt svar. Monchichi ville veta hur länge de skulle vara i Chile så att hon kunde göra vissa förberedelser för den resan under tiden. Plums skrev tillbaka att han trodde att de skulle stanna två veckor där. Eftersom Chile är så stort och kan ha både sommar och vinter på en gång i landet fast på olika delar så var de ju faktiskt tvungna att bestämma sig innan de åkte dit till vilken del av Chile som de skulle besöka. Hon frågade också Plums i mejlen vilken sorts mat de åt i Chile och var de skulle bo någonstans. Sedan undrade hon om det gick bra att betala med torkade fiskar där, de var ju bekvämt att bara ha en sorts pengar som man kunde betala överallt med. På det sättet slapp de ju att gå till banken eller växlingskontor för att växla. Om de skulle bo på vandrarhem igen skulle det vara bekvämt att bara ha en ryggsäck med sig som bagage. Plums skrev Monchichi och frågade henne om hon hade något instrument. Själv skulle han ta med sig munspel den här gången. Monchichi berättade för Plums att hon spelat blockflöjt när hon var yngre så hon tog gärna med sig den. Alltid kunde de någon gång bli gatumusikanter och spela i någon by som de passerade. Både Plums och Monchichi tyckte om sydamerikansk musik.

306 Plask får inbjudan av Nalleresor

Plask såg att han fått en inbjudan genom ett emejl på nätet. Till sin förvåning såg han att resebolaget Nalleresor bjöd på en Finlandsresa till Helsingfors eller Åbo för sex torkade fiskar. Han och Plums fick dela en hytt för fyra nallar på båten. Plask blev fundersam, tänk om de andra två nallarna som kanske skulle dela hytt med dem snarkade! Då skulle det inte bli av någonting med att sova på natten! Tänk om han skulle höra efter med Panti och Alberto när de kom tillbaka från djursjukhuset om de ville följa med till Finland. I och för sig visste ju inte Plask om Panti eller Alberto snarkade när de sov för han hade ju aldrig sovit i samma stuga som de. Han kom att tänka på att Panti faktiskt hade sovit några timmar i deras stuga när han hade blivit biten av en järv i tassen. Såvitt Plask kom ihåg så hade Panti inte snarkat alla, då var det bara Alberto det gällde. Han bestämde sig för att fråga Alberto om han själv visste om han snarkade. Plask tog upp sin mobil och ringde Alberto. Han hade precis parkerat brumopeden  utanför djursjukhuset och skulle gå in där för att hämta den Svarta Nallen. "Hallå" brummade Alberto i mobilen. Mottagningen var inte den bästa där. "Snarkar du om nätterna?" frågade Plask. "Neej, inte vad jag vet" svarade Alberto. "Varför vill du veta det?" frågade han ivrigt sedan. "Jo, jag tänkte att du och Panti kanske vill följa med mig och Plums på en båtresa till Helsingfors i Finland" brummade Plask. "Det låter väldigt roligt" svarade Alberto," vad kostar en sådan resa?"

frågade han ivrigt sedan. "Den bjuder jag på" brummade Plask. "Kom hem till tomten när ni kört hem Svarta Nallen till sig" fortsatte han sedan att säga. Panti såg på Albertos nos att den darrade av upphetsning. Han förstod att något spännande var på gång, men vad det var kunde han inte lista ut. "Du ska få veta alldeles strax" brummade Alberto och såg glad ut. Panti blev alldeles stum när han fick reda på att de skulle ut och åka båt med Plums och Plask. Vad spännande de skulle bli och roligt blev det säkert också. Så härligt att det fanns Nalleresor så att de slapp trängas med tvåbeningar. Panti tänkte för sig själv att det var nog bäst att han mejlade till sin syster i Strasbourg att det skulle dröja länge innan han kom tillbaka till henne. Det var bestämt mycket roligare att bo i Sverige.

305 Plask och Plums får nya idéer om resor

Plask föreslog Plums att de skulle vänta lite med att bestämma sig för om de ville åka till Sydamerika eller ej. De kunde ju faktiskt fundera på saken några veckor och resa senare. Kanske skulle de åka med färjan till Åland eller Finland istället, då behövde ju ingen av dem vaccinera sig heller. Plums kände sig så lättad av Plasks förslag så han började dansa på två ben och brummade glatt "ingen vaccinering, ingen vaccinering, dansa i ring runt omkring". Plask brummade förnöjd att "då var det bra med det, vi åker till Åland eller Finland eller kanske rent av till Estland. Nu får vi skaffa information ifrån de länderna och så får vi bestämma oss om några dagar, vart vi vill åka." Panti kom lufsandes och undrade om han fick följa med istället för Monchichi som inte hade hört av sig. "Ja, varför inte" svarade Plask. Sedan fortsatte han med att berätta att doktor Bota hade hört av sig och ville att någon av nallarna skulle komma och hämta Svarta Nallen som nu var bra i sitt ben. Både Panti och Alberto erbjöd sig att göra det med en gång. När Panti och Alberto var på väg från tomten till brumopeden föreslog Panti Alberto att följa med på nästa resa som Plums och Plask skulle göra. Då blev Alberto väldigt glad och kramade glatt Panti vid det förslaget. Ingen av nallarna hade någonsin åkt båt förr på havet och undrade hur det kändes. Nu satte de sig i brumopeden och såg till att sidovagnen var ordentligt fastsurrad för sedan bar det iväg till djursjukhuset för att hämta Svarta Nallen

304 Plums vill inte vaccinera sig. Panti lär sig grädda pannkakor

"Jag har fått ett emelj från Chile" brummade Plums glatt om morgonen. "Där står det att det finns väldiga blåbärsmarker i Chile bland bergen" läste han ur mailet. Plask blev intresserad med en gång, kanske skulle de åka till Chile den här gången. De kunde ju åka till Argentina också...Det blev många funderingar på en gång. Ingen av dem hade fått något svarsmejl av Monchichi, så antagligen hade hon annat för sig. Panti kom inlufsandes och frågade Plums och Plask vad de höll på med. De berättade då för Panti att de tänkte åka till Sydamerika. Panti brummade genast att då måste nallarna åka till dr Bota och vaccinera sig mot Gula febern. "Usch, jag vill inte bli stucken i benet igen" brummade Plums ilsket. "Det känns inte och förresten går det fort över" sade Panti tröstande. Plums ruskade på sig och lufsade bort en bit på tomten. Då ropade Plask till honom "vill du inte åka till Sydamerika med mig?". Plums dröjde med att svara men sedan sade han att han gärna åkte till Sydamerika med Plask fast måste han vaccinera sig igen? Plask svarade att de måste vaccinera sig både mot Gula Febern och andra sjukdomar, men det var ju bättre att vaccinera sig än att få sjukdomarna. Det höll ju förstås Plums med om och dessutom var ju nallarna lite osäkra på om någon av de vaccinationer som de gjort tidigare när de reste till Argentina kanske gällde fortfarande. 

Panti var hungrig och frågade om det fanns några pannkakor. "Nej, men jag har pannkakssmet, svarade Plums. "Du kanske själv vill lära dig hur du gräddar pannkakor. Panti nickade jakande till detta förslag. Han tvättade sig ordentligt om tassarna och gick sedan fram till vedspisen. Plums tog fram en stekpanna och hällde i  lite fett, det sprakade till och sedan tog Plums fram en slev och visade Panti hur mycket smet han skulle ta i sleven. Panti gick försiktigt fram och gjorde precis som Plums sagt att han skulle göra. Smeten flöt ut jämnt i stekpannan och efter att ha gräddat den en kort stund på ena sidan så var det dags att vända den med en stekspade. Då gick pannkakan sönder. Panti blev ledsen, men tröstad av Plums som förklarade att trasiga pannkakor smakade lika gott som hela. Undan för undan lärde Panti sig grädda fler och fler hela pannkakor och nu kände han sig stolt, 

303 Plums och Plask pratar resor med varandra

Plums försökte att via datorn få reda på så mycket som möjligt om  Chile, men hur han än försökte så tyckte han att han bara fick uppgifter om en speciell plats. Plask skakade på huvudet och tyckte att de skulle åka tillbaka till Argentina istället och hälsa på näsbjörnarna, samt åka ut på landet där och lufsa omkring i deras berg. Plums berättade då för Plask att han läst på nätet om en jättebjörn som var stamfar för alla björnar i Argentina och att den björnens ena arm hade varit nästan lika stor som en elefants ben! "Hu så hemskt" utbrast Plask. "Tänk om vi lufsar omkring i Argentina och sedan möter en sådan jättebjörn, då törs inte jag åka dit" brummade Plask. "Sådana björnar finns inte längre utan det fanns bara för väldigt länge sedan" brummade Plums. "Vi får undersöka på nätet var det finns för slags björnar idag i Argentina, mer än näsbjörnar", det kanske inte finns några nallar alls!" brummade han sedan lite besviket. "Hur ska vi åka dit?" frågade Plask. "Vi åker väl brummaskin som vanligt," tyckte Plums. "Om vi har tur, så kanske Monchichi åker med oss och då kan vi åka med henne till brummaskinsplatsen, pass har vi ju som gäller fortfarande" fortsatte han sedan med att säga. "Jag tror också att vi har kvar lite reskassa från förra gången vi var där" tillade Plask. "Vi kan väl använda torkade fiskar som vanligt" brummade Plums. "Joo, det kan vi säkert, men pesetas tar mindre plats och torkar inte bort i värmen" sade Plask. "Kanske kan vi kontakta Tangonallen och få lite idéer av honom" sade Plums. "Jag tror att Tangonallen är upptagen av sin

familj, men jag kanske kan skriva ett email till honom och fråga om tips" fortsatte Plums att säga." Nu måste vi i alla fall hämta våra resväskor och tänka efter vad vi vill ta med oss på resan" brummade Plask. "Det är nog idé att skriva till näsbjörnarna också och fråga dem om tips" tyckte Plums.

302 Plask och Plums funderar på olika resor

"Vi måste nog tänka igenom olika länder som vi vill åka till den här tiden på året" brummade Plask till Plums. "Jaa, det är ju ingen idé att åka till länder som har samma klimat som vi, om vi vill ha det varmare" svarade Plums. "Kanske ska vi åka till Chile eller Argentina" istället. Nallarna pratade med varandra och sade sig vilja återvända till Argentina, där de varit tidigare med nallarna som sjöng i kör. "Jag tycker att vi ska pröva åka till ett land där ingen av oss har varit tidigare" brummade Plask. "Då åker vi väl till Chile då" bestämde Plums. "Vi får ta reda på Chile så mycket vi kan innan vi åker dit, jag skriver ett mejl till Monchichi och hör efter med henne om hon vill följa med." Plask tyckte att det var en bra idé och sedan kopplade han upp sig på nätet för att skaffa sig information om Chile. Han visste att det var ett mycket stort land som hade olika klimatzoner och det kunde ju bli spännande att utforska dem. Däremot visste han inte om det fanns björnar i Chile. Tänk om det fanns järvar där? Han ruskade på sig av obehag, det var säkert helt andra djur som de skulle se upp med. Kanske fanns det farliga sjukdomar i Chile? Panti och Alberto fick bli vikarierande nallar för dem hemma. Troligtvis skulle de lägga sig ner och sova ett tag. Båda hade ju tagit ut sig när de åkte kana i backen. Dessutom skulle de ju stänga Vinterhotellet för en tid om de åkte iväg till Chile. Det var ändå många frågor som kom upp. Svarta Nallen som var på djursjukhuset, när han blev frisk så kunde kanske Alberto köra honom till hans stuga i Djura igen. Plask och Plums brummade igenom sina idéer med varandra och nu när Plums skrivit till Monchichi så väntade han ivrigt på ett svar från henne.

301 Plums och Plask börjar fundera på nya äventyr

Den haltande svarta nallen visade sig vara den nalle som Alberto kört till djursjukhuset. Han hade rymt ifrån djursjukhuset och var alls inte bra i sitt ben. Nu när han kommit fram till dem var han helt utmattad och fick ta igen sig i Albertos stuga en stund. Han hade tröttnat att vara på djursjukhuset och rymt därifrån. På vägen hade han liftat med ett par bruna nallar i en skåpbil. De hade bråttom och alls inte tid med att köra honom ända fram till tomten, så han hade fått lufsa iväg själv en längre bit. Alberto tog mobilen och ringde djursjukhuset med en gång. Han lovade att genast komma med Svarta haltande nallen i sidovagnen till brumopeden. Svarta haltande nallen fick lite varm blåbärssoppa att stärka sig med innan han satte sig i sidovagnen på brumopeden. Plums och Plask lovade att han kunde komma och hälsa på hos dem när han blivit frisk igen. Alberto körde iväg och Plums och Plask gick in till sin stuga för att ta igen sig efter den ansträngande dagen med alla besökande nallar. "Vet du vad, nu börjar jag längta efter att åka ut och resa igen" brummade Plums till Plask. "Vart ska vi resa nu då?" undrade Plask. "Vi får tänka ut några länder som vi ännu inte har varit till och sedan får vi brumma ihop oss med varandra, så att vi blir överens" sade Plums. "Vilket bra förslag" tyckte Plask. "Kanske vi kunde resa till Finland eller Norge...." brummade Plums