"Det var något som inte stämde när jag läste ditt recept gravad lax med fläderblom" brummade Monchichi och knuffade Plums i sidan lätt. "Vad då inte stämde?" undrade Plums sömnigt. "Nu vet jag vad det var!" utropade Monchichi högt och tydligt. "Du glömde citronerna! Du glömde citronerna!" upprepade hon. "Ska det vara så nödvändigt att ropa det så högt att alla nallar i hela brummaskinen hör det" sade Plums förtrytsamt och rodnade. "Jaa, det är jätteviktigt hur man lagar mat och att alla ingredienserna är med för annars smakar det inte gott och man kan till och med bli sjuk av maten om inte alla ingredienserna är med," svarade Monchichi bestämt. Plums böjde ner huvudet och tänkte för sig själv att nästa gång som han nämnde om något recept så skulle han vara väldigt noggrann. Vitbjörn undrade om de skulle laga till Kamtjatkalax när de äntligen kom fram till Sverige. Monchichi blev förtjust och svarade glatt "det gör gärna Plums och jag så lär vi oss ordentligt samtidigt. Hur vet du att jag vill laga Kamtjatkalax?" frågade Plums lite grinigt. "Det syns på din nos" svarade Monchichi retsamt och pussade Plums på nosen. Plums gnuggade på nosen generat med sin ena tass och undrade över sig själv vad som höll på att hända. Det var nog väldigt bra att han var tillsammans med Monchichi då och då, hon hade många bra svar till allt möjligt. Brummaskinen började nu sänka sig ner och strax kom brummaskinsvärdinnan och påminde dem om att spänna fast sig i säkerhetsbältena ordentligt då brummaskinen förberedde sig för landning på Arlanda i Stockholm.
Flygkaptenen ropade in alla nallarna att sätta sig i brummaskinen igen och Plums och Plask hoppades på att de nu skulle kunna åka vidare utan flera avbrott. De satte sig ordentligt tillrätta på sina platser och när brummaskinen lyfte från marken så hördes alla ljuden normala. "Vad blev det av den gråtande lilla björnungen?" frågade Vitbjörn bekymrad brumvärdinnan." Han blev satt på en brummaskin som skulle åka till Kamtjatka" svarade brumvärdinnan generad och rusade vidare. Lunchen hade ju blivit försenad under dröjsmålet i Minsk så nu hade brumvärdinnan fullt upp med att servera lunchen till alla hungriga nallar ombord."Vad blir det för lunch?" frågade Monchichi ivrigt. "Det blir Kamtjatkagravad lax med stuvad potatis" ropade brumvärdinnan när hon skyndade förbi. "Är du ensam som serverar oss här på brummaskinen" ropade Plask till henne. "Jaa, den lilla björnungen klarade inte av att åka ensam tillbaka så den andra brumvärdinnan fick ta hand om honom". Monchichi erbjöd sig då att hjälpa henne och det tog hon tacksamt emot, Vitbjörn lämnade också sin plats och tillsammans hjälptes de åt att se till att alla fick mat och dryck. "Varför heter det Kamtjatkagravad lax?" undrade Plums och kliade sig på magen. Brumvärdinnan vände sig till honom då och berättade att gravningen av laxen nästan var hemlig för att istället för att grava med dill så gravades Kamtjatkalaxen med färska fläderblommor, socker och salt samt fick ligga och dra i tre dagar. Därefter måste den också frysas in innan man kunde äta den. "Den var väldigt god" brummade Plask "finns det mer av den?". "Neej, nu finns det inte mer av den men av den stuvade potatisen kan du få mer". Plask var hungrig och tog gärna emot mer av den stuvade potatisen på sin tallrik. Alla tomma tallrikar samlades in och Vitbjörn och Monchichi hjälpte till så gott det kunde. Därefter lufsade de till sina platser och satte sig där för att sova en liten stund innan de landade hemma i Sverige. Snart var det enda som hördes från brummaskinen förutom det vanliga motorljudet snarkningar från femtio nallar och då och då några små brummanden när nallarna drömde.
"Jag har fått problem med den ena motorn, vi kommer att gå ner i Ukraina på vägen hem, vi har fått tillstånd att landa i Minsk". Plums och Plask tittade på varandra. Det skulle dröja innan de kom hem till Sverige och inte skulle de kunna fira Midsommar i Sverige heller det här året.Brummaskinsvärdinnan meddelade att de skulle börja med att gå ner nu, så alla nallarna skulle vara ordentligt fastspända. Det blev alldeles tyst i brummaskinen och nu kunde de höra allesammans hur motorn hackade och lät som om den var förkyld. Vitbjörn vände sig till Plask och frågade "heter det Brumkraina där vi ska mellanlanda och de ska titta på vår motor". Plask smålog och klappade Vitbjörn på tassen och brumviskade till henne "nej det heter Ukraina och jag hoppas att de ska kunna ordna vår motor genast så att vi kan flyga vidare". Nu landade brummaskinen med en liten duns och genast rusade maskinister fram till brummaskinen och började undersöka motorn som hade hackat när de flög. Till sin förvåning fick de se att en liten liten svart björnunge hade gömt sig inne i motorn och det var därför det inte hade gått att flyga som vanligt. Björnungen blev olycklig när alla började skrika åt den. Den gömde nosen i tassarna och började gråta. "Mamma, mamma jag vill till mamma". Maskinisterna på flygfältet ringde till Boris Storbjörn som sade att det var lika bra att de skickade björnungen tillbaka till Kamtjatka till mamman som var mycket orolig nu när ungen försvunnit från henne. Brummaskinen kontrollerades nu av maskinisterna och det var inget fel på den alls nu när björnungen kommit fram därifrån. Björnungen fick vänta på flygfältet tills nästa brummaskin kom som skulle flyga till Kamtjatka. Björnungen fick lite honung av Monchichi att trösta sig med. Själva var de glada över att kunna fortsätta med resan och de gick nu in i brummaskinen och satte sig ordentligt ner på sina platser. Vitbjörn undrade innan hon spände fast sig igen med säkerhetsbältet, om swimmingpoolen skulle komma fram igen. Hon hoppades det, men samtidigt var hon lite hungrig också och undrade vad det skulle serveras för mat den här gången. Brumvärdinnan såg till att alla var ordentligt fastspända och sedan började det brumma alldeles normalt med motorerna. Brummaskinen rusade iväg och med ett litet skutt var den uppe i luften och flög vidare.
På resebyrån var de lite förvånade när det kom fyra nallar som ville åka till Sverige istället för två nallar. Monchichi tog fram sin väska och visade dem honungsburkarna. "Du skulle visat dem från början" brummade Kamtjatkanallen. "Var vill ni sitta någonstans, det är väl lika bra att ni får de bästa platserna som vi har". "Hur många honungsburkar blir det?" frågade Monchichi som också var sparsam av sig. Sju honungsburkar som väger 200g styck. Då blev Monchichi lite osäker för hon hade inte tittat närmare på hur mycket honungsburkarna vägde. Plums viskade i hennes öra att det inte var något problem, utan att istället gå med på Kamtjatkanallens förslag. Det var bättre att kanske ge honom en åttonde burk i dricks. Monchichi tyckte att det lät bra. Boris Storbjörn blev lite ledsen när de skulle åka iväg, men lovade att komma och hälsa på dem i Sverige någon gång i framtiden. Vitbjörn tryckte sig intill Plask och brummade att hon ville sitta bredvid honom. Så blev det också. Plums och Monchichi gick först ombord på brummaskinen, sedan kom Vitbjörn och Plask. Brummaskinen var en av Kamtjatkas större brummaskiner som var utrustad med biosalong och swimmingpool. Vitbjörn prövade swimmingpoolen så fort hon kom ombord. Åh vad härligt det var med ett varmt bad! Det här var någonting annat än att bada i Ishavet! Nu kom Plask nedplumsande också och sedan Monchichi och Plums. Turkost lyste vattnet i swimmingpoolen mot dem, ty kaklet som omgav badet var i en lysande turkos färg. "Inte visste jag att de utrustat brummaskinen med swimmingpool" brummade Vitbjörn till Plask och knuffade honom lekfullt i sidan. Plask knuffade Vitbjörn lekfullt tillbaka och småbrummade kärvänligt till henne "Är du ofta här och simmar?" Vitbjörn skrattade och svarade "bara när jag är ute och flyger". Efter att ha skuttat runt och plaskat och skvätt vatten på varandra i swimmingpoolen i brummaskinen gick nallarna upp och torkade sig ordentligt på sköna varma badlakan. Sedan lufsade de till sina platser i planet och satte sig tillrätta där och spände fast säkerhetsbältena ordentligt. En brumvärdinna kom och såg till att de satt ordentligt och sedan tömde hon swimmingpoolen på dess vatten. Nallarna kände sig sömniga efter det sköna badet och kände hur de helst ville somna på en gång. Då just som de skulle somna hördes ett meddelande från kaptenen.
"Hur länge tänker ni stanna här" brummade Monchichi innan hon somnade. Plums hade precis tänkt samma sak, men han brydde sig inte om att svara Monchichi för nu sov hon. Han började därför viska med Plask om det inte snart var dags att åka hem till Sverige igen. "Hur har du tänkt dig att det ska gå till?" frågade Plask. "Vi åker båten och våra väninnor flyger." sade han sedan suckande. "Jag ska tänka på saken" sade Plums och sedan somnade han med en gång. På natten drömde Plums att han hade vingar och flög bredvid brummaskinen hem till Sverige. Det var härligt att kunna flyga; han sträckte bara ut sina armar och ben och viftade lite grand med tassarna så flög han iväg. I drömmen gick det bra att vifta med ben och armar, men när han gjorde det i verkligheten när han sov så råkade han komma för nära Monchichi, så att hon åkte ut på det iskalla golvet. Hon vaknade tvärt och brumskrek förfärad "Hjälp, får jag inte ligga kvar på den sköna varma fällen, vem är det som vill ha bort mig!" Plums vaknade tvärt och skämdes när han förstod att det var han som viftat bort Monchichi från den sköna fällen. "Förlåt, förlåt, förlåt mig" brummade han gråtfylld till Monchichi. "Jag drömde att jag var ute och flög och det var därför jag råkade knuffa iväg dig under min sömn". "Jag förlåter dig Plums, men jag vill inte att du ska drömma sådana drömmar mer, kan inte du flyga med mig i brummaskinen hem till Sverige härifrån?" sade Monchichi. "Vilken utmärkt idé" sade Vitbjörn som nu också vaknat. "Vi plockar fram en honungsburk till och betalar två flygbiljetter med den, så flyger vi hem alla fyra på en gång" tillade hon. Nu hade Plask vaknat också och hört på Vitbjörn. Han slog ihop tassarna av förtjusning och på det sättet bestämde nallarna hur och när de skulle åka hem. "Imorgon är det Midsommardagen" sade Monchichi. "Hoppas att vi är hemma på tomten på eftermiddagen då, så att vi kan dansa runt Majstången" sade Plums. "Nu sover igen och imorgon tar vi adjö av Kamtjatka och flyger hem" brummade Plums
Nallarna lufsade gemensamt ut från den lilla stugan. Det var kallt ute och snön knarrade under fötterna på dem där de gick. Boris Storbjörn berättade för dem att de först måste gå till duschen och tvätta sig rena innan de kunde gå ini bastun. Sedan berättade han för dem att bastun eldades med björkved och att han beställt en bastu för dem. Duschen låg inte så långt ifrån den lilla stugan som de bodde i och det var varmt och skönt när de kom in där. Hela duschrummet var kaklat i enkelt vitt kakel men nästan längst upp vid taket fanns en lång mönsterrand med blåa slingor. Vid varje dusch fanns en liten hylla där det låg en liten tvål i form av en nalle och väntade på dem. Så skönt det var när det varma vattnet strilade ner på dem och de grep sig villigt an de härliga nalletvålarna som doftade gott av tallbarr och tvålade in sig ordentligt. Överallt fanns det engångstandborstar och tandkrämstuber för dem som ville borsta tänderna. Efter att ha skrubbat och tvättat sig ordentligt även under tassarna, så lufsade nallarna in i den sköna bastun och njöt av den goda värmen där. Boris Storbjörn brummade till dem att de inte skulle sitta för länge där för sedan väntade det iskalla vattnet utanför på dem mellan isflaken. "usch måste jag det?" klagade Monchichi ynkligt till Plums. "Alla måste göra det, annars blir vi sjuka" svarade Plums och klappade Monchichi ömt på armen. De började nästan känna sig sömniga inne i bastun och just då ropade Boris Storbjörn "Nu är det dags nu lämnar vi bastun och rusar ut i sjön, kom nu!" Han rusade först ut i sjön och hoppade i och frustade högt av plumset i vattnet samt kylan där. Plums, Plask och de andra nallarna kom försiktigt efter och Plums försökte att sätta ner en tass i taget men kände att kylan bet tag i tassen och släppte greppet om isflaket och plumsade i med ett stort plask. Lika fort kom han upp igen och rusade in i duschrummet. Plask gjorde likadant och tveksamt kom Monchichi och Vitbjörn efter. "jag tycker inte alls att det var sköönt, brummade Monchichi och Vitbjörn inne i duschen". "Ni kommer att sova jättebra i natt" sade Boris Storbjörn. Sedan lufsade alla nallarna tillbaka till den lilla stugan. Där låg sköna fårskinnsfällar och väntade på dem, men det tog en bra stund innan de kände att de värmts upp igen.
"Jag tröttnade på att bara vänta på dig!" brummade Monchichi och vände sig till Plums. "Jag och Vitbjörn bestämde oss för att ta en brummaskin till Kamtjatka och flyga hit" fortsatte hon med att säga. "Jag ringde resebyrån och frågade hur man reser hit på snabbaste sättet samt om jag kunde få betala i honungsburkar och pannkakor. Det gick utmärkt, de hade inte ätit honung på länge och pannkakor hjälptes jag och Vitbjörn åt med att grädda. Sedan tog jag min bil och vi parkerade vid långtidsparkeringen vid flygfältet. Resebyrån såg till att vi kunde hämta biljetterna samtidigt som vi skulle flyga hit." Både Plask och Plums var imponerade över Monchichis självständighet och även att Vitbjörn följde med. "Har ni någon honung kvar?" undrade Plums. "Visst har vi det" svarade Vitbjörn och visade sin ryggsäck som var full av honungsburkar. Monchichi plockade fram pannkakor från sin ryggsäck och sedan slog de alla sig ner vid ett litet bord och började servera sig kalla pannkakor med honung. "Tänk om vi hade haft en microvågsugn här, då hade vi kunnat värma pannkakorna också" brummade Vitbjörn längtansfyllt. "Vi har en microvågsugn, kom så sätter vi in pannkakorna där och värmer dem" sade Plums. Det var inte många minuter som pannkakorna stod i ugnen. De blev värmda snabbt och ställdes på bordet genast. De läckra pannkaksdofterna spreds sig i rummet och tänk vad gott det smakade med den gula söta honungen ovanpå. Det knackade på dörren plötsligt och Boris Storbjörn klev in och brummade "får jag också smaka? Det doftar så gott härinne och doften spred sig utanför och jag vill smaka bara en liten bit på den där pannkakan." De gjorde plats för Boris Storbjörn vid bordet. Det var nätt och jämnt att han fick plats, han var så stor. Det gick till slut när han satte sig ner och lade benen under bordet, då fick han äntligen rum. Slurp slurp slurp och klafs lät det när nallarna åt. Till slut, var allting slut så nallarna slickade ordentligt av sina tassar. Plums frågade var de skulle kunna tvätta sig någonstans och borsta sina tänder efter allt det söta som de ätit. Boris Storbjörn kliade sig med tassen på huvudet och sade "Följ med mig så går vi till bastun en stund och blir riktigt rena, fast efteråt så dyker vi i sjön emellan isflaken, törs ni det?"
En stor vargflock på sju stora raggiga vargar omringade Plums, Plask och Boris Storbjörn plötsligt. "Hit med all mat ni har"ylade de i kör. Boris Storbjörn ställde sig på bakbenen och försökte lugna ner dem. Vargarna lät sig inte påverkas ett dugg, de slängde med sina huvud och öppnade sina väldiga gap där deras tänder blänkte i månskenet. Boris tog fram frysväskan och drog ut ett femtital laxar därifrån. "Här har ni och ät maten långsamt så varar den längre " brummade han strängt till dem. Vargarna fnyste åt honom men lät sig väl smaka av maten. Deras pälsar glänste vita med tusentals kristaller i den iskalla natten. Månen på himlen kastade bleka strålar ut på rymden och Plums och Plask började känna sig trötta och sömniga. De kröp ihop i släden och somnade snabbt ifrån vargarna nu. Boris Storbjörn bestämde med vargarna att de skulle hjälpa dem vända släden så att de kunde åka tillbaka till semesteranläggningen. Vargarna som nu var mätta av all laxen tog i av alla krafter och vände släden helt om. Sedan selade Boris Storbjörn de sju vargarna framför släden och själv kröp han ner i släden för att värma sig bredvid Plums och Plask. De sju vargarna sprang med lätthet tillbaka till semesteranläggningen och började yla först när de var framme. Plums och Plask vaknade yrvaket och underade var någonstans de var. Till sin förvåning och glädje fick Plums syn på Monchichi och Plask tittade med stora ögon på lilla Vitbjörn som brummade "var har du varit någonstans?". Tillsammans gick de in i den lilla stugan. Boris Storbjörn vinkade ajö till dem och nu fick Monchichi och Vitbjörn berätta hur de rest till Kamtjatka för Plums och Plask.
Släden med Plums och Plask var fastspänd med långa tömmar till Boris Storbjörns midja. Han var stor och sprang jättekliv genom den djupa frasiga snön som skvätte åt alla håll när han rusade fram. Plums och Plask hade lagt sig skönt tillrätta i släden. De låg på en mjuk fårskinnsfäll och hade en annan varm och mjuk fårskinnsfäll över sig. Boris Storbjörn rusade iväg och ibland så åkte han faktiskt kana utför något berg så det dånade i släden. Efter att de åkt några timmar så trodde Plask och Plums att de var framme vid semesteranläggningen. Det var de inte alls, de hade kommit till en helt annan trakt än där de var tidigare. Här blåste det alldeles förskräckligt och både Plask och Plums kröp djupt ner i släden för att slippa höra den vinande vinden som skrek dem i öronen. Plums försökte en gång ta upp tassarna för att hålla för öronen, men det blev alldeles för kallt om tassarna så han tog kvickt ner dem igen. Istället kröp han ihop långt nere i fårskinsfällen så att hela han låg inpackad där. Rätt vad det var stannade släden och Boris Storbjörn frågade dem om de rest färdigt. "Var är vi nu då?" frågade Plums med darrande röst. "Vi är långt borta i Kamtjatka och har vi tur kanske vi hittar något övergivet ide att sova i natt i. "Ska vi inte åka tillbaka där vi var?" frågade Plask med darrande röst. "Jag trodde att ni ville se nya saker" svarade Boris Storbjörn besviket och kliade sig i huvudet. "Skulle inte det vara roligt att få sova utomhus i natt och uppleva att Kamtjatkas vargar kom och överraskade er?" Då undrade Plask och Plums om Kamtjatka också hade vaktvargar. Boris Storbjörn ruskade på huvudet och visste ingenting alls om det. Nu hörde alla tre nallarna hur det ylade långt borta. Det var vargarna som ylade till varandra om var de var någonstans och deras ylanden hördes starkare och starkare ju närmare de kom. "Vi har faktiskt lite lax att bjuda dem på om de kommer för att leta mat hos oss!" brummade Boris Storbjörn högt.
"Granskott är gott till laxen" brummade Boris Storbjörn. Försiktigt prövade Plums och Plask sig fram om det var gott med granskott. Till sin förtjusning upptäckte de att färska granskott var lite syrliga i smaken och var riktigt goda till den råa laxen. Plask och Plums tyckte om den råa laxen men när de kände den heta elden så nära sig så började de drömma om halstrad lax. Plums frågade Boris Storbjörn om han hade något halster och som tur var så hade han det. Raskt tog Plask den nätt och jämnt tinade råa laxen och lade den i halstret och lade halstret på elden. Elden började spraka och fräsa när den plötsligt fick halstret på sig, men lugnade ner sig lite när Plask drog halstret åt sidan av elden. Han lät halstret bara vila någon minut på den heta elden och sedan var den klar att servera. Nallarna runt omkring dem var alldeles tysta nu och tittade storögt på vad de gjorde. Boris Storbjörn tog fram en tallrik av eneträ. På den lade han den nyhalstrade laxen och började äta av den. Härliga dofter kändes i hela skogsrestaurangen. Snart ville alla smaka halstrad lax. "Jag då, jag var först" protesterade Plums. Han fick finna sig i att bli lite undanskuffad eftersom alla de andra femtifem nallarna trängdes vid elden. Så småningom hade alla fått en munsbit var av den goda laxen med granskott till och nu ville Vladimir Storbjörn dansa ryska björndansen som inte alls liknade den dans de var vana vid hemifrån. Vladimir Storbjörn var en stor svart nalle som var kusin med Boris Storbjörn. Han ställde sig upp och sjöng Da njet da och sedan började en väldigt rolig dans där varannan nalle sjöng Da och varannan sjöng njet. Da = ja på ryska och njet=nej. Nallarna som Da nickade jakande med sina huvud och slog tassarna mot varandra. De som sjöng njet skakade på sina huvud och bytte plats med varandra. Det gällde ju förstås att inte komma för nära elden och bränna någon tass eller päls. Fortare och fortare gick dansen och rätt vad det var så var dansen slut och nu gällde det att hitta sin släde fort och skynda sig hemåt igen. Det blev ett väldigt brummande innan alla nallar hittat sina slädar men till slut var de på hemväg. Plums och Plask gäspade stort och rätt var det var somnade de i slädern.
Plask möttes av att kall luft genomströmmade stugan och han tyckte inte alls om den kalla luften. Plums hade sparkat av sig täcket och sov djupt, men Plask huttrade av kylan i stugan som hela tiden blev kallare och kallare. Plask lufsade fram till en vev som satt på väggen och började långsamt veva veven. Då avbröts den kalla luften och blev varmare igen. Långsamt fylldes stugan av varm behaglig luft. Plask började bli trött i tassen av att veva så han slutade att göra det. Han såg att det fanns en liten spak bredvid veven, han tog spaken och förde den till veven och satte spaken på vevens nummerskiva +5. Sedan lufsade Plask till sin säng och lade sig på den och somnade med en gång. På natten drömde han att han var utomhus och vevade och vevade, då och då kom Semesternallen i drömmen och frågade hur mycket han vevat. Plask blev jätteglad på morgonen när han vaknade att det bara var en dröm det där med vevandet. Fast på riktigt var han faktiskt lite trött i tassen efter att ha vevat länge under gårdagskvällen. Plums vaknade och undrade var och vad de skulle äta frukost någonstans. På dörren hördes bultanden och när Plask gick för att öppna så såg han att det var Boris Storbjörn som stod utanför. Han sade ingenting utan tog bara nallarna och satte dem på sin rygg och lufsade sedan iväg ini den tysta skogen. "jag är hungrig och vill ha frukost" brumskrek Plums i Boris Storbjörns öron. "Okej, vi lufsar till Skogsrestaurangen då, den ligger bara tio mil härifrån" brummade Boris Storbjörn. Plums och Plask blev alldeles tysta, tio mil det lät mycket men med den farten som Boris Storbjörn hade så förstod de att de snart skulle vara framme vid Skogsrestaurangen. Mycket riktigt så dröjde det inte så länge heller tills de kom till Skogsrestaurangen. Många nallar hade parkerat sina slädar utanför och satt nu och mumsade på tinade laxar och drack blåbärssoppa därtill. I mitten av Skogsrestaurangen sprakade en härlig brasa som hela tiden fylldes på med stora vedstycken. Då och då gnistrade det till och det gällde att inte komma för nära den heta elden. "Ska vi äta tinad lax till frukost?" frågade Plums förvånad. "Det är det som vi äter här och du får också tinade granskott till laxen" svarade Boris Storbjörn och serverade både sig själv, Plums och Plask tinad läcker rå lax.
Plums sträckte ut sig på sängen och kände hur sömnig han var, men visst var det lite kallt i stugan? Han tyckte att något i sängen kändes bubbligt men han kom först inte på vad det var. Sedan upptäckte han till sin förtjusning att det var en varmvattenflaska. Det blev varmt och gosigt där den hade legat. Plums skyndade sig med att lägga sig just på det stället där varmvattenflaskan legat. Han sparkade försiktigt ner den till tassarna så att det skulle bli lika skönt där. Varmvattenflaskan var tillverkad av gummi som höll emot kyla och värme. Överst hade den en propp som satt fast ordentligt. Plask hade följt med Semesternallen ut för att se på hela semesteranläggningen. "Se här, nu tar vi en släde och åker runt med så får du se hela semesteranläggningen på en gång!" Semesternallen som var lika stor som Plask visslade i en visselpipa och genast kom det en släde på medar farande. Till sin förvåning såg Plask att det inte var några djur som stod framför släden och drog den. Den drevs med vindkraftens hjälp, även den. Semesternallen satte igång släden med en vev när han och Plask satt sig ordentligt tillrätta och spänt fast sig med säkerhetsbältena. Det var tur att Plask också hade tagit på sig en slädhjälm som dels värmde huvudet och dels skyddade honom om de skulle krocka med en bergvägg eller så. Plask tog med tassen på Semesternallen och undrade om de kunde åka lite långsammare så att han kunde se sig om ordentligt. Semesternallen skakade på huvudet och brummade någonting om att då skulle de få åka några år innan de kunde resa tillbaka. "Ja men på det här sättet ser jag ju ingenting mer än ett streck och en massa snö" invände Plask. "Vad har du kommit hit för då?" frågade Semesternallen irriterat. Plask tyckte då att det inte var någon idé att störa Semesternallen mera utan han lät sig färdas fort och fortare utan att hinna med och upptäcka vart han åkte någonstans.
"Här ska du få lite varm blåbärssoppa" sade Semesternallen när han bromsade in framför Semesterstugan. "Sådan blåbärssoppa har du säkert aldrig smakat förr" fortsatte han att brumma om. Plask tyckte att blåbärssoppan smakade likadant hemma, men han sade ingenting alls om det, han svarade bara att blåbärssoppan smakade bra.
Plask såg meddetsamma att fönstren såg annorlunda ut i semesterstugan, de öppnades nerifrån och upp. Så var det inte alls hemma i Sverige. När Plask tittade närmare på fönstren sade en av de mindre nallarna där "sådana här fönster har ni inte hemma?". "Nej, det har vi inte, men i den här kylan öppnar ni väl inte heller fönstren på vintern." svarade Plask. "Nej, vi öppnar aldrig fönstren på vintern men de släpper in dagsljuset därför har vi fönster" brummade nallen raskt tillbaka. Plums och Plask gick fram till våningssängarna i stugan. Det fanns två våningssängar på vardera sidan. Små rödrutiga gardiner hängde framför våningssängen på en gardinstång. På kortsidan av våningssängen fanns det krokar uppsatta om de ville hänga upp sina ryggsäckar där. På golvet låg en mjuk skön pläd att sätta tassarna på. Den mindre nallen som var med dem visade hur det gick till när de skulle koka vattnet på björnköket. Istället för solcellsdrift fanns det vindkraft som leddes genom en särskild kanal in till stugan. Det var varmt och skönt i stugan, men ett svagt surr hördes inne i stugan av vindkraften utifrån. Vindkraften värmde stugan till lagom temperatur, men om nallarna tyckte att det blev för varmt i stugan kunde de sänka värmen genom att vrida på en ratt bredvid kanalen som ledde värmen in. Björnköket kallades så för att det mest användes av björnar. Där fanns en kokplatta och en vattenkokare samt en liten ugn. När en björn vevade med sin tass på björnköket uppstod energi som räckte till att koka vatten för vattenko
karen eller koka ägg på kokplattan. Man fick bestämma sig innan man började veva med tassen. Plums och Plask tyckte att det verkade spännande och frågade bara nu om man inte blev trött i tassarna av att veva så mycket. "Neej då, du vevar en stund och sedan håller värmen energin igång minst en kvart" svarade nallen.
"Spännande" brummade Plums och Plask på en gång. Plums gäspade stort, han ville lägga sig en stund och sova , men Plask ville höra mera om semesteranläggningen så han följde med lilla nallen ut för att se sig omkring.
Plask och Plums kände sig mycket små när Storbjörn Boris viftade med tassen till dem. Hur skulle de kunna brumma med honom, de nådde ju inte ens upp till hans knän en gång även om de sträckte på sig aldrig så mycket. Storbjörn Boris hade tänkt på det också och det blev alls inget besvär för nallarna Plask och Plums. Storbjörn Boris hade med sig en lyftkran och i den satte sig Plask och Plums och kunde nu prata med Storbjörn Boris utan svårigheter. Nallen som skötte lyftkranen var mera i deras storlek och han hade all förståelse för att de skulle sitta i luften i lyftkranen och brumma med Storbjörn Boris. Visst kändes det mycket kallt däruppe i luften men de behövde inte sitta där så länge, ty Storbjörn Boris bjöd dem hem till sig för att de skulle kunna hyra en semesterbostad hos honom. Plask och Plums fick rida på Storbjörn Boris rygg medan han lufsade hem till sig. Lyftkransnallen vinkade de till med ena tassen innan Boris satte av med väldiga kliv. På vägen till semesteranläggningen var Storbjörn Boris alldeles tyst och bara koncentrerad på att klättra på höga berg och hala glaciärer. Plask och Plums vågade nätt och jämnt titta på de djupa hala stupen som Boris lätt och ledigt hoppade över. De höll ett stadigt tag om Boris lurviga päls så att de inte skulle tappa greppet om den. Ibland kändes det som de flög över bergstopparna och ibland killade det i magarna på dem när Boris åkte kana i några stup. Luften var mycket kallare än vad Plask och Plums var vana vid och Plums önskade att han tagit med sig en yllehalsduk för det var precis det som han saknade. Täta mörka skogar mötte dem på några ställen men till slut saktade Boris farten och stannade tvärt framför en mycket stor plansch där det stod "VÄLKOMMEN TILL STORBJÖRN BORIS SEMESTERANLÄGGNING".
Tre mindre nallar kom emot dem och brummade "Välkomna stora och små här ni alla smaka på våra delikatesser om ni ger oss era adresser. De var mottagarna på expeditionen och blev mycket glada när Plask och Plums gav dem tre torkade fiskar var. Sedan fick Plask och Plums varsitt nyckelkort och därefter följde de med Boris när han visade dem till en mindre stuga som påminde dem om stugan därhemma i Sverige.
Plask fick genast svar från Boris Storbjörn. Han mejlade till Plask vart han skulle lufsa så fort han kom av båten. Plask förstod att han också måste skriva till Boris Storbjörn att Plums var med honom och att de båda behövde en gemensam stuga eller hydda. Nu vaknade dessutom Plums och sträckte på sig i sin säng. Plask berättade för honom om att han fått kontakt med Boris Storbjörn i Kamtjatka. Plums gnuggade sömnen ur ögonen och lufsade snabbt till badrummet för att borsta tänderna. Sedan lufsade han fram till Plask och väntade tålmodigt på svaret från Boris Storbjörn. Svaret kom med en gång och där stod det att både Plask och Plums var välkomna till Boris Storbjörns semesteranläggning i Kamtjatkabergen. Nu blev båda nallarna förtjusta och undrade förstås med en gång hur den semesteranläggningen såg ut, men nu fick de förstås tåla sig lite ty de var ju fortfarande på sjön. Visserligen kunde de nu se när de tittade ut genom det lilla hyttfönstret hur Kamtjatkaöns konturer visade sig långt borta och nu började det också kurra i magen av spänning på dem båda två. Plask tittade efter i ryggsäckarna om deras pass låg där och det gjorde de lyckligtvis. Dessutom hade de massor med torkad fisk med sig. "Jag undrar vad de gör på den där semesteranläggningen
hela dagarna!" brummade Plask fundersamt till Plums. Då svarade Plums att han inte trodde att kamtjatkabjörnarna var där hela tiden. De var kanske ute och fångade fisk eller plockade bär. Snart skulle de få reda på vad de sysslade med. Ju närmare båten kom med dem dessto större blev Kamtjatkabergen inför deras ögon och visst var det flera olika ljud därifrån. Än hördes brummanden, än hördes gläfsanden från rävar och då och då hördes hesa korpars skri genom den kalla och klara luften. Nu närmade sig båten stranden och nallarna Plask och Plums gjorde sig beredda med sin ryggsäckar att hoppa iland på stranden. Den största Björn de någonsin sett vinkade med tassen åt dem och brumskrek att han Boris Storbjörn
Plask drog ett djupt andetag och tänkte högt "om två dagar skulle de vara framme". Det hördes en suck ifrån Plums och Plask väntade avvaktande, men Plums vände bara på sig i sängen och sov vidare. Försiktigt stängde Plask av TV, smög sig upp och gick ljudlöst till badrummet där han tvättade sig om nosen och borstade tänderna ordentligt. Sedan lufsade han snabbt tillbaka till sin säng och lade sig bekvämt tillrätta i den. Det hårda vädret hade avtagit och nu slog vågorna bara snällt mot båten, snart somnade även Plask av vågornas skvalpande. Plask och Plums sov djupt och drömlöst. Ingen av dem snarkade men från Plums säng hördes ibland små lätta pip och dessutom brummade Plums högt i sin säng. "Brumelibrum vad jag är glad kanske kommer Monchichi idag och hälsar på mig" brummade han. Plask som vaknat av brummet skulle just väcka Plums men ändrade sig när han hörde vem Plums drömde om. Plask tittade ut genom det lilla fönstret i hytten och då såg han hur väldiga istoppar tornade upp sig framför dem långt borta. Envist fortsatte deras båt mot isbergen. Högst uppe på isbergens toppar låg ett snömoln och tryckte men alldeles nedanför snömolnet såg det ut som om det var en krans av diamanter och kristaller runt en glaciär. Den glittrande kransen glittrade mer och mer ju närmare båten kom. Plask kom ihåg att ta på sig sina solglasögon så att han inte skulle förstöra sina ögon. Intresserad såg han också en mängd bruna skuggor röra sig omkring på stränderna där. Tänk om det var Kamtjatkabjörnarna och vad skulle de säga nu när det kom en hel båtlast med nallar på besök? Det var nog bäst att Plask anropade deras ledare om de hade någon och hörde efter med honom om vilka regler de hade i Kamtjatka. Plasks trötthet var som bortblåst nu och han tog snabbt fram sin minidator och började mejla på det internationella nallespråket till Kamtjatkabjörnarna.
Plask satte på TV i hytten. Först kom det bara ett brusande men sedan såg han en nalle säga någonting men han kunde inte höra vad det var. Plask skruvade upp ljudet på TV med en röd fjärrkontroll. Nu hörde han tydligt att TVnallen berättade att inom två dagar skulle de komma fram till Kamtjatka. Nallen berättade vidare att pengarna som de skulle använda i Sibirien var torkade fiskar. Plask suckade av lättnad, torkade fiskar hade de med sig i ryggsäckarna och dessutom hoppades han att de skulle kunna fiska i Kamtjatka och skaffa mer fisk som de kunde torka. Plums sov djupt, så det var ingen ide´ att försöka brumma med honom. Nu följde en videofilm på TV om Kamtjatka och Plask såg toppiga snöberg, sprutande glaciärer och djupa stup. En och annan Kamtjatkabjörn reste sig på bakbenen och viftade med sina väldiga ramar mot TVkameran och Plask tyckte att de nallarna var jättar i förhållande till honom själv och Plums. Han hoppades att de ändå skulle vara snälla mot dem, för hur skulle de annars göra? Han undrade var Plums och han skulle hitta något ställe att bo på och dessutom funderade han på om Kamtjatkabjörnarna skulle låta dem fiska i sina sjöar. Nu visades på TV också vilka bär som växte i Sibirien. Stora glänsande gula hjortron på väldiga myrar omgivna av buskar med dubbelt så stora blåbär som hemma. Massor av blåbär och hjortron. Plask slickade sig om nosen, det såg läckert ut, han blev riktigt sugen på att smaka på de bären. Därefter visades en mängd av olika hyddor och stugor som nallarna kunde hyra av Kamtjatkabjörnarna under sin vistelse där. Betalningen skulle alltid göras i torkade fiskar och i hyran av hyddan eller stugan fick man alltid med en fisktork eller ett rökeri. Det enda problemet var att det var hundratals med Kamtjatkabjörnar överallt och en del av dem ville inte låta de besökande nallarna fiska i sjöarna. Sibirien var stort och Plask hoppades att det ändå skulle finnas plats för honom och Plums
Plums tittade längtansfyllt på sin härliga Kamtjatkadrink, men samtidigt kände han hur chokladdrinken som han förut svalt så villigt började åka upp och ner i magen. Rätt vad det var lyftes hela båten av en väldig våg rätt upp i luften. Plums´ huvud krockade med taket och Kamtjatkadrinken den for bort ifrån bordet i raketfart och slog med sprängkraft i säkerhetsfönstret i båtens sida. Där stoppades den upp och kom inte längre, men den såg inte ett dugg lockande ut nu. Allt på den hade blandats sig med varandra och liknade mest en brun sörja. Hjortronet hade försvunnit på vägen. På darrande ben reste sig Plums och Plask sig upp, svagt brummade de till varandra att det var nog lika bra att de lufsade ner till sin hytt för att sova igen. När de lufsat ut från baren möttes de av en skylt vid hissarna att de inte fungerade för tillfället. "Brumelibrum har vi inte åkt hiss förut så behöver vi inte göra det nu heller" brummade nallarna till varandra och lufsade långsamt nerför trapporna. Plums´ mage hade nu lugnat ner sig och han kände sig mycket trött. Det skulle bli skönt att sträcka ut sig på sängen och sova en stund. Just som de öppnat dörren till sin hytt, kom en stark våg och lyfte båten igen. Både Plums och Plask landade på Plums´ säng, men då sade Plums till Plask att han ville ha sängen själv och att Plask kunde lufsa bort till sin säng och lägga sig där. "Visst kan jag det, men jag vill borsta tänderna först, ska inte du också göra det innan du somnar?". Motvilligt gick Plums upp från sin säng till duschrummet och tvättade sig ordentligt ren efter allt chokladkladd och sedan borstade han tänderna mycket grundligt både uppe och nere i sin mun. Sedan sprang han till sin säng och kastade sig i den. Sängen knakade rejält när den tog emot Plums tunga kropp men lyckligtvis höll den. "Tror du att det är något TVprogram ikväll?" frågade Plask. En djup snarkning var det svar han fick och då satte Plask på TV och såg efter om det fanns någon information till dem där.
"Jag vill nog också ha glass" brummade Plums längtansfyllt och tittade på Plasks stora glassbägare. "Ja men du har ju fått din choklad nu, hur mycket tänker du äta egentligen?" brummade Plask med en invändning. Plums sänkte sitt huvud och sade tyst "det ser så gott ut det där som du har i din stora glassbägare så jag blev sugen!" "Du kan ju smaka på min kaffedrink och se om det är något för dig" sade Plask bestämt. "Jag vill inte ha kaffe!" sade Plums bestämt. En lång brun björn kom fram till dem och frågade nallarna om de ville se glasslistan. Den långa bruna björnen lade på bordet framför dem en härlig glasslista som visade flera olika sorters glassdrinkar. Där fanns glassdrinkar med blåbärsvaniljglass och hjortronglass. En glassdrink hette Kamtjatkadrinken och den var mycket speciell. Först såg det ut som om det var snö i glaset men det visade sig vara flera små marängkulor. De såg ut som små snöbollar där de låg lagda på varandra. Från sidorna ringlade sig en jämn chokladström ner och på toppen av snöberget låg ett stort hjortron alldeles för sig själv. Runt omkring snöberget låg det vaniljglass i drivor. Plums tittade länge på den bilden och sedan beställde han Kamtjatkadrinken åt sig. Det dröjde länge innan han fick den serverad. Plask skojade med honom och sade att personalen som skulle göra drinken kanske var ute och plockade hjortron också. Plötsligt så kom Kamtjatkadrinken in och ett tomtebloss som var antänt gjorde att det sprakade om drinken. Plums såg förtjust ut och allt sorl från andra nallar tystnade helt. Alla såg förvånade och häpna ut vid synen på den stora drinken. Plums tog glatt emot den och satte munnen till sugröret för att suga i sig lite av den läckra chokladsåsen som smält tillsammans med glassen i drinken. Tomteblosset var släckt och nu tog Plums också den långa rosa plastskeden och började smaka på snöberget av maränger. Det var gott men mycket mäktigt. Han klappade sig på magen och undrade hur han skulle få plats med allting därinne. Chokladdrinken låg ju redan där och skvalpade. Plums och Plask kände också nu av att det blåste mera på havet än tidigare. Ibland kändes det som en jätte hade båten i sin hand och slängde iväg den långt ut på havet. Det var nog bäst att vänta lite med att äta av den läckra Kamtjatkadrinken.
"Spännande" brummade Plums och Plask på en gång. Plums gäspade stort, han ville lägga sig en stund och sova , men Plask ville höra mera om semesteranläggningen så han följde med lilla nallen ut för att se sig omkring.
