121 Prat om brottsligheten i Buenos Aires och sång mot gula febern

"Kanske ska vi sjunga en sång om gula febern, då tänker vi nog inte på att det gör ont när vi får sprutan" brummade Plask. Det tyckte alla nallarna var mycket bra, det gällde bara att komma på rätt ord och melodi. De prövade olika melodier, stampade takten med ena foten och till sist var de överens om melodin. Nu gällde de bara orden också. Plums sjöng högt och med brum. "Gula febern vill vi inte ha den är inget vidare att  ha, därför glada nu vi blir med sprutan blir det detta lir!" Sedan gjorde han några hoppsa steg framåt. Alla nallarna blev stormförtjusta och lärde sig sången på en gång. Musiknallen försökte säga att det kanske inte gick att göra hoppsasteg efter sprutan meddetsamma, men ingen ville lyssna på honom. "Sade du inte att Opredo sagt att vi måste akta oss för de gröna björnarna också?" brummade Plask till Plums. "Om vi gör en sång om dem, så tänker vi nog inte på dem heller sedan!" brummade Plums med eftertryck. "Tvärtom, det är mycket brottslighet i Buenos Aires, vi måste tänka oss för vad vi gör" svarade Plask bestämt. Orpredo varnade oss. "Vi ska aldrig gå ensamma ut utan alltid vara två och två" brummade Plask vidare.  Musiknallen berättade för nallarna att han läst på nätet om Buenos Aires och där stod det att det var tretton miljoner tvåbeinngar där. "Stod det inte hur många nallar det fanns i stan?" undrade Plask. "Konstigt nog så gjorde det inte det" svarade Musiknallen. Tangonallen undrade om de ville dansa mera annars skulle han åka hem. Det spratt i benen på alla nallarna när de hörde Tangonallen djupa mörka melodiska röst, gjorde så att de allesammans ville ta en svängom innan de slutade för dagen. De dansade en intensiv långdans så att t o m Tangonallen kom med i dansen. Vaktvargens ungar kom ut och tittade på dem och sedan började de dansa med. Nu närmade sig också dagen för deras avfärd. Vaktvargen meddelade att dr Bota var beredd att ta emot dem för vaccinering mot gula febern.