214 Nallarna äter frukost

Tåget saktade sin hastighet för att till slut stanna helt och hållet. Nu var de åter i Köpenhamn. Tangonallen tog fram sin mindator och såg på den hur dags deras tåg skulle gå till Stockholm. Han såg då att det skulle inte gå förrän på kvällen vilket betydde att de kunde lufsa omkring i Köpenhamn en hel dag. Kanske var det bäst med att gå och äta en ordentlig frukost på Tivoli som låg strax intill. Tangonallen berättade för Plums och Plask om sina idéer och de blev förtjusta över att kunna lufsa runt i Köpenhamn en hel dag och titta på olika saker. Kanske de kunde gå till Zoo och hälsa på djuren där? Eller skulle de ta S. tåget ut till Klampenborg och vara där några timmar eller skulle de gå till Örstedsparken och glömma trafiken omkring dem. Tangonallens råd om att äta frukost först, tyckte de var en mycket bra idé. De mindes vilken härlig frukost de fått där förra gången när de var på väg till Schweiz. Det blev dock ingenting av med det ty Tivoli hade inte öppnat så tidigt på morgonen som när de kom dit. De lufsade istället till Raadhuspladsen och slog sig ner på ett lite café där. Plums köpte sin varma choklad och Plask och Tangonallen beställde kaffe. Caféet hade inte så många gäster när de kom dit, men snart var det fullt av tvåbeningar där som tittade intresserat på nallarna och beställde drycker och mat av ägaren. Han fick snart ställa ut extra stolar och bord på torget för att få plats med alla matgäster. Sedan när Plums, Plask och Tangonallen reste sig för att gå därifrån så var det en lång kö med tvåbeningar som ville gå efter dem. Då tröttnade nallarna och sprang därifrån till Ströget. Sedan smet de in på en av de mindre gatorna och var helt överens med varandra om att ge sig iväg ut till Klampenborg och Dyrehavsbakken. De såg sig om efter en station att gå på och snart kom ett tåg in på stationen och då klev nallarna på. Lyckligtvis var det inte så många tvåbeningar på tåget och det var skönt tyckte nallarna. De som var där satt mest och sov och störde inte i alla fall. Snart var de framme och klev glada av tåget och började lufsa omkring i den grönskande skogen. En och annan förskräckt hjort mötte de och en mängd kaniner. Luften var härlig att andas därute och vackert landskap var det också. När de lufsat upp på en höjd såg de havet och det gjorde dem glada.

213 Tangonallen får hemlängtan

"Det skulle vara roligt att pröva att doppa äpplen i honung" brummade Plums. "Du får nog vänta med det tills vi kommer hem" sade Plask. Tangonallen sade då att på tåget fanns det nog inte äpplen och knappast honung heller, men att det kanske fanns det i Köpenhamn och att de säkert skulle kunna pröva det när tåget kom dit. På TV skärmen visades nu en film om nallar som spelade klarinett och piano. Tangonallen visade med sina brummanden och stampanden av sina tassar hur mycket han uppskattade filmen. "Ni förstår hemma i Buenos Aires finns det mycket musik överallt och där jag bor nu i Tangobyn i Sverige finns det inte alls så mycket musik". Plask och Plums förstod att Tangonallen saknade Argentina. Nu kom det ett meddelande på TVskärmen nämligen att det skulle bli mycket varmt i Köpenhamn och alla nallar rekommenderades att köpa solparasoller för att skydda sig mot den brännande solen i Köpenhamn idag. Plums och Plask ruskade på sig; det var nog reklam för att köpa solparasoller. Mycket riktigt strax kom ett meddelande från Nallefilmen att rådet om att köpa solparasoller handlade om reklam. Kanske var det inte heller så varmt i Köpenhamn som det talades om på TV? Det hade säkert annars att göra med den sämre miljön i världen.

212 Månskenscell från brumplan hjälper Plums och Plask att komma vidare

Plask blev inte rådlös för att järven tittade på dem. Han tog upp sitt järvbevis från Sverige där det stod att alla nallar varthelst de åker i världen inte får anfallas av järvar. Järven läste sig igenom järvbeviset och vände sig om och lufsade in till den mörka skogen. I luften hördes nu ett mindre brumplan. Det landade bredvid tåget och hjälppersonal från Schweiziska järnvägen skyndade nu snabbt fram till tåget. De lagade felet på tåget med en månskenscell och sedan var det ingen konst för tåget att komma igång igen. Schweizarna såg till att det fanns extra månskensceller som var laddade om tåget skulle råka ut för flera missöden. Nallarna Plask, Plums och Tangonallen köpte juice av Monchichis kusin samt gröt då det kurrade i magarna på dem. I högtalarna hördes nu meddelande ifrån tågföraren. "Det blir inget stopp i Hamburg, vi har förlorat tid och kör därför direkt till Köpenhamn". Tåget fick snart upp sin snabba hastighet igen och Plums, Plask och Tangonallen bestämde sig för att se en film på TVskärmen på den motsatta väggen. Filmen handlade om nallar i Äppelho som tyckte om att doppa äpplen i honung. Tangonallen undrade fundersamt om inte det blev väldigt kladdigt, men filmen visade råd för allting. Nallarna i Äppelho plockade ett äpple som de sedan delade med sina rena tassar i klyftor. Varje klyfta doppades sedan i honung och bara en liten klick honung för då blev det inte kladdigt alls.

211 Järv tittar ini kupén

Tangonallen vaknade med ett ryck. Varför stod tåget stilla? Han sökte i kupén efter ljusknappen. Den satt gömd bakom ett draperi.Till slut hittade han den. Nu såg han också TVskärmen med meddelandet till alla resenärerna på tåget. Tåget hade råkat ut för ett elektriskt fel. Konstigt att ljuset fungerade. Hjälp var på väg. Tangonallen slog på sin minidator för att se om det fanns fler meddelanden på den. Inga meddelanden  fanns alls på den om tåget, däremot meddelades att Kattbjörnarnas Vandrarhem stängt för året. Det knackade på dörren. Det var Monchichis kusin som ville sälja morgonjuice till dem. Nu kunde de också välja om de ville ha gröt eller youghurt. Plums och Plask hade också vaknat nu. "Hur har du lagat gröten nu när elektriciteten inte går?" undrade Plums. Då visade hon honom sitt lilla spritkök som hon bar med sig. Plums såg beundrande på henne. De köpte gröt och blåbärssylt av henne. Nya meddelanden började synas på skärmen och Plask försökte läsa dem, men de försvann genast. Ute hade det börjat bli ljusare. När Plask tittade ut såg han till sin förskräckelse hur en järv tittade på honom och slickade sig om nosen. "Brum det finns järv här, det var inget vidare, kanske kan jag anropa snövargarna här Brum, brum" muttrade han. Tyvärr så fanns det ingen täckning för mobilen i skogen.

210 Är det Monchichi som säljer smörgåsar på tåget?

Plums, Plask och Tangonallen gjorde sig hemmastadda i kupén. De tittade intresserade ut genom fönstret när tåget tuffade ut ur stationen. Allt eftersom ökade tåget hastigheten och snart var det omöjligt att se ut genom fönstret då det hade börjat snöa igen och tåget hade ökat sin hastighet. Kupédörren öppnades och utanför stod Monchichi och ville sälja smörgåsar. Plums hjärta gjorde två extra slag. Hade Monchichi flyttat eller var det någon släkting. Plums brummade frågor till henne. Jovisst hade hon en kusin i Sverige. Nallar brukade fråga henne då och då. Nå, skulle de ha några smörgåsar. De köpte tre smörgåsar var, för att äta två nu och spara en till senare. Varm blåbärsdricka serverades söta muggar. Pålägget på smörgåsarna var ost och naturligtvis schweizerost med stora hål samt skivad grön gurka. Plums frågade schweiziska Monchichi om hon brukade hälsa på sin kusin någon gång. Hon hade inte tid att svara utan skyndade snabbt därifrån. Efter att ha mumsat i sig smörgåsarna och druckit blåbärssoppan, sträckte nallarna ut sig på bäddarna och somnade genast. På motsatta väggen fanns en stor TVskärm som visade vilka städer tåget körde igenom. Plötsligt började tåget köra långsammare, men nallarna märkte ingenting av detta då de sov djupt och Plums  till och med snarkade. Nu stannade tåget, men inte var det i Hamburg utan i en stor mörk skog.

209 Plums köper vykort från Zürich

Alpbanan rusade ini en mörk tunnel som bara då och då lystes upp av vägglyktor. Det var en väldigt lång tunnel, Plums blundade och låtsades för sig själv att han var hemma och att Monchichi snart skulle komma och hälsa på. Då kom han ihåg att de lovat den som lånade dem sina sovsäckar att de skulle skicka vykort till henne. Plums vaknade med ett ryck just som alpbanan lämnade tunneln och stannade vid Zürichexpressen. Nallarna fick skynda sig att lämna alpbanan. Det var noga med att inte glömma någonting. Sedan skyndade de sig till en kiosk där de köpte ett vykort från Zürich för att skicka till nallen hemma. Som tur var hängde en brevlåda på väggen. Plums skrev "Hälsningar från Schweiz". Tangonallen tog upp sin mobil och tittade när tåget skulle åka och var det skulle göra uppehåll. Det var uppehåll i Hamburg i Tyskland och sedan åkte tåget direkt till Köpenhamn. Kanske stannade tåget länge i Hamburg så att de kunde åka in och titta på staden. Tangonallen tog upp sin minidator och såg efter om det fanns någon rundresa med buss i Hamburg. Det fanns flera olika rundresor där men nu fick de äntligen komma ombord på Zürichtåget. Det var lätt att hitta till kupén. Nallarna tittade efter en skylt om restaurangvagnen. Det fanns ingen men det skulle komma någon och sälja färska smörgåsar.

208 Brumokoptern kommer

Plums gäspade ljudligt. Omigen hyschades det på honom. Små åar av smältvattnet bildades runt deras tassar där de satt.  Trolleflickan presenterade ett nyhetsprogram i TV. Först och främst brummades det om linbanestoppet och hur många timmar det skulle dröja innan de kunde fortsätta med linbanan. Plums, Plask och Tangonallen lyssnade uppmärksamt på det. Plötsligt fick Tangonallen ett SMS på sin mobiltelefon. "Brumkoptern skulle landa om några minuter och fanns det några nallar som gärna ville åka med den så fanns det tre platser". Tangonallen svarade omgående att han, Plums och Plask gärna åkte med Brumkoptern till alpbanan. Sedan rusade de ut i den iskalla natten och såg till sin förtjusning hur Brumkoptern gick ner framför nosarna på dem och landade på en snöhylla. Plums rusade ini övernattningsstugan för att hämta ryggsäckarna. De tackade den söta lilla nallen och rusade till Brumkoptern som nu stod alldeles stilla. Dörren öppnades och deras ryggsäckar lades in. Sedan klättrade Plums, Plask och Tangonallen ini Brumokoptern som nu  med ett dån steg upp i skyn. Det snöade mindre och mindre men det var mycket kallt och Plums längtade väldigt mycket efter sin vinterpäls. Brumokoptern flög inte särskilt fort men de hade gott om tid. Sakta började den sänka sig igen och Plums undrade om den skulle ta fler passagerare för det fanns inte plats för flera. De var framme vid alpbanan. Tänk så fort det hade gått. Nu var det dags att tacka de snälla nallarna  för Brumokopterfärden och tänk de tog gärna emot de torkade fiskarna som betalning! I alpbanan fanns det många platser så Plums. Plask och Tangonallen satte sig vid varsin fönsterplats. Sedan bar det iväg med ett dånande ljud.

207 Snöovädret hindrar nallarna att åka hem

Snövargarna kom framrusande och högg tag i snösläden, fick den att glida på nytt. Några snövargar knuffade också på därbak på snösläden och den fick nu fart igen. Det snöade nu stora vita flingor och blåsten hade slutat, men oh var kallt det var. Det stramade av kylan runt nosarna och Plums kände hur sömnig han blev. Så var de äntligen framme vid linbanan. Vad ödsligt det såg ut där. Den var stängd. Nallarna som skötte den förklarade att det var alldeles för snöigt för att de skulle ens tänka på att låta linbanan vara igång nu. "Vi får vänta några dagar och se hur det blir, kanske slutat det att snöa ett slag och bara är kallt" sade en linbanebjörn eftertänksamt. 

"Var ska vi bo under tiden?" undrade Plask, Plums och Tangonallen. Kattbjörnen hade raskt plockat ut deras ryggsäckar och gett sig iväg tillbaka till vandrarhemmet. Linbanenallen visade dem då till en övernattningsstuga. Där väntade en söt liten nalle på dem och undrade om de ville ha varm god choklad att dricka. Tangonallen utbrast då "har ni inte någon starkare dryck?" Stugnallen sade att han kunde få varm stark svartvinbärssaft. Tangonallen nickade till detta. I övernattningsstugan var det varmt och skönt, elden i den öppna spisen sprakade och genom de små fönstren syntes det att det åter börjat snöa. Snövargarna hade försvunnit ut i mörkret samtidigt som Kattbjörnen. Smårutiga röd och vitrutiga gardiner hängde på var sida om de två små fönster som fanns i övernattningsstugan. På väggarna  lockade två sköna sängar på varsin sida i stugan. En liten trappa stod lutad mot den ena sängen. Efter att ha druckit choklad och svartvinbärssaft tittade nallarna sig omkring i den lilla stugan. Framme på ett bord låg en gästbok och Plask började läsa upp vilka som besökt stugan före dem. De flesta vara franska nallar som varit på genomresa och som precis som de blivit hindrade av oväder för att resa vidare. En och annan tysk nalle hade också skrivit i boken. Plums och Plask var de första svenska nallarna. "Jag är från Buenos Aires i Argentina" brummade Tangonallen, "så då skriver jag det". Stugnallen kom in och frågade om de ville gå till TV stugan och höra  och se ett schweisiskt TVprogram. Nallarna lufsade dit och hade fullt upp med att få bort stora snöklumpar som genast fastnade mellan tårna och klor. En stor vägg TV fyllde ena väggen. "Brumnyheter för dagen" presenterades av Nalleflickan. "Alla linbanor är tillsvidare avstängda och vi vet inte när de kan köra igen på grund av snöovädret som nu rasar här hos oss". Plums, Plask och Tangonallen suckade så tungt att andra nallar hyschade på dem att vara tysta. "Då får vi ju stanna här ett bra tag" brummade Tangonallen tungt

206 Tangonallen, Plask och Plums i snöoväder

Lunchen i den stora matsalen smakade härligt. Nallarna fick grillad fisk med färsk citron och marinerade skivade morötter till. Plums bad att få receptet på de marinerade morötterna. De lät sig väl smaka av måltiden och sedan var det dags att åka släde till linbanan, då det mesta utanför vandrarhemmet nu var täckt av snön. De vinkade ajö till kattbjörnarna och packade in sig ordentligt i släden med sina ryggsäckar. Släden gled fint på snön och kördes av små alphästar, de liknade gotlandsruss. Det började snöa mycket igen och Plums började oroa sig för om linbanan kunde åka i snöovädret. Plötsligt stannade släden. Kattbjörnen som körde släden gick ut för att se vad det var som var fel, varför en av hästarna hade stannat. Det visade sig att han hade tappat en av sina hästskor i snön. Lyckligtvis hade kattbjörnen extra hästskor och han var dessutom duktig på att sätta fast hästskor på hästar. Plask hoppades att de skulle hinna fram till linbanan innan den stängde för dagen. Han tog upp sin mobil och försökte ringa dem. Det fanns ingen täckning där så han kunde inte komma fram. Alperna bakom dem var för höga  för att ge täckning för mobilen. Tangonallen tog fram sin minidator, men det gick inte heller att få kontakt med linbanestationen. Nu fick nallarna hoppas på att linbanan var öppen i alla fall. Kattbjörnen försökte mana på alphästarna men det gick inte heller för nu snöade det mera och sikten var dålig framåt. Plask brummade högt "Hjälp, Hjälp, Hjälp". Sedan lyssnade nallarna och då fick de svar av ylande Snövargar som ylade att de skulle komma och hjälpa dem nu. 

205 Kattbjörnarna förklarar varför de aldrig reser bort

"Nu är det dags för oss att tänka på hemfärden" brummade Plums och Plask. Kattbjörnarna övertalade dem att inte starta förrän efter lunchen och nallarna lät sig övertalas till detta. Plask ville betala för dem och tog fram de torkade fiskarna för att göra upp räkningen. Kattbjörnarna luktade på fiskarna och undrade över hur man tillagade dem. Plums brummade häpet "laga dem, de är ju sådant som man betalar med för varor som ägg och mjöl och sådant". Kattbjörnarna påstod att de aldrig haft något att betala med. Höns hade de själva i hönsgården som låg alldeles intill växthuset. Från en kvarn i närheten fick de en säck mjöl då och då. Alla kattbjörnar på vandrarhemmet jagade så kött fanns alltid lätt att få tag i och fisk fångade de i alpsjöarna. "Reser ni aldrig bort?" frågade Plask. "Neej, varför skulle vi resa bort när vi har det så bra hemma?" svarade en kattbjörn. "Vi är glada över att ni hjälpte oss få fred med snövargarna, så vi bjuder er på vistelsen här hos oss den här gången"
"Ni är välkomna tillbaka en annan gång" tillade han brummande.

Då sade Tangonallen "vi reser bort för att få nya intryck, ni kanske själva hade kommit på att ni ville ha fred med snövargarna om ni rest bort och sett hur andra nallar lever sitt liv". Kattbjörnarna fick något att tänka på nu. Plums, Plask och Tangonallen gjorde klar sin packning och lufsade ner till matsalen för att äta lunch. 

204 FREDSUPPGÖRELSEN med Snövargarna

Plums, Plask och Tangonallen sov länge följande dag och hörde inte alls när snövargarna kom för att sluta fred med kattbjörnarna. De vaknade av att det ringde i Plums´  mobil. Det var Monchichi som undrade hur många fler dagar det skulle dröja innan de kom hem igen. Plums som vaknade av signalen var yrvaken och visste inte alls vad han skulle svara på det. Han sade till Monchichi att han gärna ringde henne lite senare när han borstat tänderna och vaknat lite mera. Nu hörde nallarna att det ylades av snövargarna och brummades från kattbjörnarna nere ifrån hallen på vandrarhemmet. De borstade tänderna det snabbaste de kunde och sedan lufsade de ner till hallen för att se efter hur många snövargar som kommit dit. De såg till sin förskräckelse att det var flera hundra som trängdes där! Det skulle säkert bli bråk om inte något hände för att stoppa mötet. Plask gjorde en insats. Kvickt som bara den öppnade han ytterdörren och lät snövargar och kattbjörnar komma ut. Sedan tog han fram sin lilla mikrofon som drevs av solceller. FREDSMÖTE mellan kattbjörnar och snövargar äger rum utomhus, brummade Plask högljutt. Nu tumlade alla ut från vandrarhemmet och satte sig ner avvaktande och väntade. När alla kattbjörnar och snövargar samlats i en ring kring Plask, klev han upp på en snökulle och brummade högt i mikrofonen. "Är alla Snövargar och Kattbjörnar överens om att ha FRED med varandra och alltid hälsa vänligt på varandra när ni möts? Alla kattbjörnarna och snövargarna började brumyla i kör att de gick med på detta. Sedan tillsattes en grupp kattbjörnar och snövargar som skulle göra klara och bestämda regler som alla skulle rätta sig efter i Schweiz. Om en kattbjörnsunge hade tappat bort sina föräldrar när han var ute och jagade med dem, så skulle snövargen hjälpa honom till föräldrarna igen. Likadant var det om en snövargsunge hade kommit bort bland alperna då skulle kattbjörnarna hjälpa honom till sina föräldrar igen. Alla snövargar och kattbjörnar var överens om att det inte fick vara för många regler för då skulle ingen komma ihåg dem. Sedan slutade mötet och det var bra att det gjorde det för det verkade som om det var en snöstorm som var på gång. Hårda vindar drev upp drivor av snö och snart kunde man inte ens se att det låg ett vandrahem där. Snövargarna blev oroliga de ville ju hem igen till sina hålor och Snövargsgropar. Plötsligt slutade det snöa och vinden blev iskall och klar, nu startade snövargarna sin hemfärd. Plask, Plums och Tangonallen bjöds på lunch av kattbjörnarna som var mycket nöjda med fredsuppgörelsen med snövargarna.

203 Kattbjörnarnas varma dryck

Ute på trappan till Kattbjörnarnas Vandrarhem lyste marschaller upp mörkret som nu kom mer och mer. Nallarna lufsade ini vandrarhemmet och ruskade av sig snöflingorna i hallen. Det drog i deras ögon av trötthet, men alla tre önskade sig en varm dryck att värma sig med innan de gick och lade sig i de sköna sängarna. De slog sig ner vid ett av borden i matsalen och väntade på den varma drycken. Kattbjörnarna hade övertalat dem att pröva deras specialdryck även om det tog lite tid att tillaga den. Den bestod av nypon, honung och äpplen samt dekorerades förstås av bambu. Äntligen var drycken klar och nu blev den serverad i höga rykande glas. Plums satte försiktigt sin kalla nos mot glaset och andades i det. Han ville inte bränna sig på nosen. Det doftade sommar från glaset men av immorna i glaset tårades hans ögon. "Gråter du?" frågade Tangonallen förskräckt. "Neej, men det är väldigt varmt och jag vill inte bränna mig på nosen" brummade Plums till svar. Då fick de in lite kallt vatten att ljumma den heta drycken med. Sedan hördes bara nallarnas klunkanden när de drack den varma goda drycken. Kattbjörnarna såg vänligt på dem och berättade att de fått kontakt på sin dator med Snövargarna och att de också var vänner nu med dem. Det blev Plums, Plask och Tangonallen glada över att höra. Följande dag skulle Snövargarna komma på besök till Vandrarhemmet och skriva under Freden med Kattbjörnarna.

202 Mötet med Snövargarna

"Vargarna hemma är våra vänner" utbrast Plums. "Ja, vi har Vaktvargar hemma som vaktar vår tomt och vårt lilla hus!" tillade Plask. "Snövargarna är inte snälla och de anfaller oss ofta, men vi går samman mot dem och då flyr de" brummade Kattbjörnen. Tangonallen tog fram sin minidator och sökte kontakt med snövargarna, men inget svar kom tillbaka. Släden var nu på väg tillbaka mot vandrarhemmet. Då plötsligt, vad var det som rörde sig därborta bakom en hög snödriva? Visst var det ett huvud som rörde sig från sida till sida! Två vita öron stack upp och Tangonallen försökte igen få kontakt via datorn och den här gången fick han chattkontakt med en av snövargarna. "Vem är ni?" mejlade Snövargen. Tangonallen mejlade tillbaka deras namn och att de kom från Sverige och att de hade hade Vaktvargar hemma. "Då är vi vänner!" chattade Snövargen. Till sin häpnad såg nu Kattbjörnen hur en hel vargflock på tio djur kom fram och hälsade glatt på Plums, Plask och Tangonallen. Sådan tur att Tangonallen hade med sig minidatorn på slädturen. Kattbjörnen tog upp sin mobil och ringde Vandrarhemmet om händelsen med vargarna. Sedan frågade han Snövargen om de också kunde få bli vänner med alla snövargar i Schweiz. Snövargen sade då att han ensam inte kunde bestämma detta utan måste prata med sina andra Snövargsvänner. Snart vinkade de adjö till Snövargarna och sedan var de framme vid Kattbjörnarnas Vandrarhem igen. Plums, Plask och Tangonallen längtade efter sina sköna sängar men först ville de gärna ha en varm dryck innan de gick och lade sig.

201 Plums, Plask och Tangonallen lär sig vad snöelvärme är

Plums kände sig sömnig igen men Plask knuffade på honom att sätta sig upp ordentligt och titta på det vackra snölandskapet de åkte igenom. Tangonallen påstod att de höga alptopparna påminde honom om Argentina och att han plötsligt fick hemlängtan..."Nu är du med oss och då kan du väl vara glad med oss" brummade Plums. "Jaa," brummade Tangonallen," men längta kan jag göra ändå." Det började snöa vartefter de åkte och släden åkte nu långsammare med dem. På vissa vägar blev det tyngre för släden att ta sig fram, då mycket snö tornat upp sig. Då fick Kattbjörnen gå ut och skotta fram släden. Plums försökte prata med honom om varifrån han fick all bambun som han åt. Kattbjörnen berättade då att de hade stora växthus bakom Kattbjörnens Vandrarhem och i dem växte det bambu. Kattbjörnarna hade till en början låtit importera bambun från Kina, men det blev för dyrt i längden. Växthusen var igång hela vintern med snöelvärme, på våren och somrarna drevs växthusen enbart med solenergi. "Snöelvärme, vad är det?" frågade nallarna. "Äsch, det vet ni väl att det alltid är varmt under snön, så att smådjur och växter kan överleva där" svarade Kattbjörnen otåligt. Den energin använder vi att värma växthusen med om vintrarna. Kattbjörnen tog tag i tömmarna till hästarna och nu rusade återigen släden vidare. "Det enda vi får se upp med här är Vargarna" brummade han sedan lite försiktigt.

Nallesagor för alla: 200 Slädåkning

Nallesagor för alla: 200 Slädåkning: Tidigt på morgonen vaknade Plums, Plask och Tangonallen av bjällror som ringde utanför sovrummet. "Jag vill sova" brummade de alla tre, me...

200 Slädåkning

Tidigt på morgonen vaknade Plums, Plask och Tangonallen av bjällror som ringde utanför sovrummet. "Jag vill sova" brummade de alla tre, men bjällrorna fortsatte att ringa hela tiden. Nallarna gick upp ur de sköna sängarna för att se ut genom fönstren. Därute syntes först ingenting, sedan såg de att allting var inbäddat i snö. Allt var vitt ute och utanför Kattbjörnarnas Vandrarhem stod en släde med förspända hästar. Hästarna bar bjällror om halsen och det var de som hela tiden ringde när hästarna skakade på huvudena. Snön hade redan kommit och nallarna som trott att det skulle dröja innan den kom. "Vi måste borsta tänderna i alla fall, så det är lika bra vi lufsar till badrummet nu och gör det" brummade de till varandra. De bortstade tänderna ordentligt för kvällen före hade de gjort det slarvigt kände de. Efter tandborstningen och upplockningen av sina köksredskap gick de för att se om det fanns något litet kök i närheten av sina rum. På vägen dit träffade de en kattbjörn som förklarade att de skulle gå till matsalen istället och få frukost där. Då plockade de ner sina kastruller igen i ryggsäcken och gick ner till matsalen. Omigen sprakade en skön brasa i den öppna spisen och utifrån hördes vinden blåsa hårt. Plums, Plask och Tangonallen slog sig ned vid ett litet bord där det låg en röd och vitrutig duk ovanpå. På bordet låg det en bricka med marmelad i små skålar och flera mindre paket med mjukost. En liten bjällra fanns det också på bordet. Plums lyfte på bjällran. Ett klingande läte hördes från den, genast stod en Kattbjörn bredvid bordet och frågade dem vad de ville ha till frukost. Tangobjörnen ville ha kaffe med mjölk, Plums ville ha choklad och Plask ville ha kaffe utan mjölk. Kattbjörnen tog deras beställningar och det dröjde inte många minuter innan han var tillbaka med choklad, kaffe och dessutom ställde han på bordet varma nybakade bullar. Nu kände nallarna sig hungriga och åt raskt upp maten. Kattbjörnen visade dem en lista med förslag som de kunde göra under dagen. Först kunde de ta en tur med släden som stod utanför och sedan kunde de om de själva ville åka kana nerför de backar som var markerade med flaggor. Det lät spännande. Nallarna som nu ätit färdigt lufsade ut till släden med hästarna. Släden var varmt fordrad med pälsskinn för att de inte skulle frysa. De satte sig väl tillrätta och packade in sig ordentligt med pälsskinnen. Kusken var en Kattbjörn som mumsade på bambuskott. Luften var isande kall. Nu bar det iväg.

199 Plums, Plask och Tangonallen går och lägger sig

"Är Guldbärssylt gott?" frågade Plask tveksamt och tog försiktigt en sked av den läckra glänsade sylten. Plums sög njutningsfyllt på sylten och svarade "mmm mycket gott". Sedan väntade han lite på vad Plask skulle brumma om. Plask smakade på lite av Guldbärssylten och blev glatt överraskad. "Mumsmums" brummade han "det är ju hjortronsylt" och så lade han för sig en rejäl klick av sylten på sina pannkakor. När nallarna ätit sig mätta på bambuskott och pannkakor så var det dags för dem att följa med en kattbjörn till rummet där de skulle sova för natten. Nu först kände de också hur trötta de var. Först lufsade de till rummet där Tangonallen skulle ligga. Å en sådan skön säng han såg ut att få. Sedan lufsade de till Plask och Plums rum. Där fanns det till och med en liten kamin som brann hemtrevligt och sprakade. En skön värme spreds i rummet och Plask och Plums ville genast gå och lägga sig i de sköna sängarna som var färdigbäddade för dem med både lakan och filtar. Först måste de i allafall gå och borsta tänderna innan de gick och lade sig. Var fanns nu badrummet någonstans? En liten lampa lyste svagt i korridoren utanför rummet.  Plums och Plask lufsade fram i korridoren och hittade till slut badrummet som hade en skylt hängande på dörren utanför som visade att det var ett badrum. De gick in där och tände ljuset i taket med ett vred. Sedan gick de fram till handfatet för att sätta på vattnet, men det tog en stund för dem att hitta kranen. Det såg inte ut som i Buenos Aires men inte heller som hemma. Nu borstade de iallafall sina tänder och tvättade nosarna ordentligt och sedan tassade de tillbaka till sina rum för att lägga sig ner i de sköna bäddade sängarna och det tog inte lång stund innan de sov djupt och snarkade högt.

198 Plums får pannkakor med Guldbärssylt

Tangonallen grävde beslutsamt i sin ryggsäck, men utan att hitta mobilen. Plums blev orolig igen. Vad skulle de göra nu? Fanns det något hus här som de kunde få hjälp ifrån? De hus de såg var mörka och ingen tycktes bo i dem. Tangonallen stod alldeles stilla och tänkte, sedan kände han efter i sin pälsficka. Där låg mobilen! Glada blev de alla tre och Tangonallen ringde genast till Kattbjörnarna. De lovade att genast skicka en alpoped för att hämta dem och bagaget. Inom loppet av några minuter kom alpopeden som liknade en björnoped, men den var större och försedd med en sidovagn. Kattbjörnen som körde den hälsade dem välkomna till allperna. Nallarna Plums, Plask och Tangonallen steg ini alpopeden och de körde iväg. Plask försökte prata med Kattbjörnen men det började snöa så ingenting hördes i det lätta snöfallet. Det tog inte lång stund förrän de var framme vid Kattbjörnarnas Vandrarhem. De gick in där och möttes av en stor härlig varm och skön brasa som sprakade från den öppna spisen i hallen. Inne i matsalen såg de att det fanns några andra nallar. På matsedeln för dagen serverades bambuskott med sås. De fick välja på blåbärssoppa eller vatten som bordsdryck. Plums kände hur det kurrade i magen, han frågade om det fanns pannkakor också. "Så här dags på kvällen serverar vi inte pannkakor" svarade en kattbjörn raskt. När han såg Plums ledsna min, skyndade han sig att säga att han skulle höra med köket om det fanns kvar några pannkakor från lunchen. Nallarna tvättade sig om tassarna och lufsade in och satte sig vid ett trevligt bord i matsalen. Nu kom Kattbjörnen tillbaka med ett stort fat med uppvärmda pannkakor. En stor burk med Guldbärssylt hade han med sig också.

Mmmm så gott. Plums serverade sig av pannkakorna och sedan tog han lite försiktigt en Guldbärssyltklick. Han smakade på sylten, å tänk det var ju hjortronsylt. Med förtjusning lade han upp en stor sked Guldbärssylt på sin tallrik. Plask och Tangonallen såg nyfiket på honom. 

197 Plums, Plask och Tangonallen åker alpbana och linbana

Tåget saktade farten och körde långsammare och långsammare, de hann att få syn på Zürich med dess rena gator och guldskimrande tak. Nu körde tåget in på stationen och sedan stannade det. Tangonallen, Plums och Plask skyndade ut ur tåget och ner på perrongen. Nu gällde det att hitta alpbanan. De lufsade raskt ut från perrongen och stationen. Visst var det lätt att hitta alpbanan. Den stod alldeles utanför stationen. Röd och vit var den i den schweiziska flaggans färger. Den såg ut som ett lilleputtåg. Tre säten var lediga och där slog Plums, Plask och Tangonallen sig ner. Konduktören kom och bad att få se på deras biljetter. När alpbanan började åka stängdes fönstren som stått öppna. Det tog tid att åka alpbanan då den stannade hela vägen och släppte av och på nallar. De åkte ini en tunnel och alla tre nallarna fick hålla för öronen då det visslade inne i tunneln. Ju högre upp de kom, ju tunnare blev luften. Husen nedanför dem på sluttningarna såg ut som små leksakshus och de förstod att de färdades högt uppe bland alperna. Vid slutstationen var det bara Plums, Plask och Tangonallen kvar. Nu väntade linbanan. Plums blev blek om nosen, när han kände hur korgen som han stod i rörde sig i vinden. "Det går bra det här" brummade Tangonallen förtjust i hans öra. Plask såg också lite orolig ut. Allt deras bagage var med dem. Nu sattes linbanan i rörelse och de svävade fritt ut i rymden. Plums frös lite och tittade ner. Det kittlades i magen. Han längtade plötsligt hem och tänkte på Monchichi. Linfärden var slut. Nu skulle de ringa till Kattbjörnarnas vandrarhem. Var hade Tangonallen gjort av sin mobil?

196 Gråbjörn stiger på tåget

Järven försökte prata med Plums. Plums satte sig upp i sätet och brummade högt. "Vad är det frågan om?" sade han med darrande röst. "Den där överenskommelsen, du pratade om mellan björnar och järvar" sade järven med låg röst. Plask och Plums blev nu så ivriga att de båda började brumma på en gång  "det betyder att järven aldrig anfaller björnar mer, inte ens om de är hungriga" sade nallarna. "Jaså" svarade järven bredvid dem, "den överenskommelsen har jag aldrig hört talas om, så den kan inte gälla för mig". Nu kom konduktören tillbaka och ropade högt "nästa Hamburg", han tittade strängt på järven och sade "tåget står inne på stationen, lycka till i Norge". Järven fick bråttom att ta reda på sina saker och gå av tåget. Både Plums och Plask kände sig lättade när hon gick av. Meddetsamma fick Plums en ny bänkgranne. Det var en söt liten gråbjörn med stora ögon och som bad Plums lägga upp hennes väska på hyllan ovanför dem. Tåget satte sig i rörelse igen och de lutade sig bekvämt tillbaka på sätena. Plums frågade den lilla gråbjörnen vart hon skulle. Hon förklarade att hon skulle hälsa på sin bror i Zürich, där han hade en firma som handlade med Guldbär. 
Plums undrade vad Guldbär var för något och då såg den lilla Gråbjörnen nästan arg ut. "Guldbär är ju de finaste bären som växer i alperna och som bara Kattbjörnarna vet var de växer "  svarade hon. "Vi ska till Kattbjörnarnas vandrarhem" brummade Plums. "Åh,

ska ni det, det är minsann inte alla som får komma dit" brummade den lilla gråa björnen." De ska ju också snart stänga för säsongen" fortsatte hon," de har bara öppet en vecka till". Tåget saktade ner farten och gjorde det möjligt för nallarna att se ut genom fönstren. Det syntes att de nu hade kommit till Schweiz. Djupa dalar med små hus klättrande på bergen och här och där en och annan ko betande gräs. Bakom bergen på höjderna såg de höga alper inbäddade i olika moln. Nu var de inte långt borta från Zürich. Tåget ökade farten igen. Konduktören kom tillbaka och ropade "Nästa station Zürich"- 

195 Järven hade satt sig på fel tåg

Plums lutade sig ut över mittgången i tåget och viskade till Plask att han tyckte att hans bänkgranne såg ut som en järv i ansiktet. Hon hade likadan nos som de och likadana ögon.  Plask tittade upp och tittade på henne. Visst var det en järv som satt bredvid Plums. Nu kom konduktören och ville se biljetterna. Plask tog med darrande tassar upp deras biljetter. Konduktören tittade omsorgsfullt upp på biljetterna och stämplade dem innan han lämnade tillbaka dem. Däremot när han tog emot järvens biljett så mumlade han någonting om att något var fel. Plums tyckte att järven tryckte sig lite för nära honom och han började då prata med järven om överenskommelsen som gjorts hemma i Sverige med alla järvar. Nu kom konduktören tillbaka och nu hade han med sig en annan konduktör. De förklarade vänligt men bestämt för järven att denne satt sig på fel tåg. Järven skulle åka till Norge och nu satt hon på ett tåg som närmade sig Schweiz. Järven blev förskräckt och trodde att den satt på rätt tåg. Tåget skulle göra ett uppehåll i Hamburg i Tyskland innan det åkte till Schweiz. Det blev bestämt att Järven fick gå av där och byta tåg till Norge. Plums hoppades att Järven fick höra om överenskommelsen mellan nallar och järvar i Norge. Sedan satte sig Plums tillrätta i stolen och somnade. Tåget rusade vidare.

194 Plums, Plask och Tangonallen äter frukost på Tivoli i Köpenhamn

"Nästa Köpenhamn" blev konduktören väckning för nallarna följande morgon.  De vaknade med en gång och sträckte på sig, en tass i taget. Sedan ville Plums borsta tänderna och Plask ville ha frukost. Tangonallen slog på datorn och såg att det skulle bli två timmars uppehåll i Köpenhamn. Han brummade då till nallarna att det fanns tid för att gå till ett café och äta en dansk frukost. Tåget saktade in och sedan var de inne på stationen. "I Danmark äter man Rundstycker och danska wienerbröd till frukost och dricker kaffe" brummade Tangonallen högt. Nallarna kontrollerade att de hade allt sitt bagage med sig innan de lämnade kupén.  Det var nära till Tivoli, så nallarna lufsade dit och blev insläppta gratis där eftersom alla trodde att de klätt ut sig till nallar. Strax innanför Tivoli hade ett café morgonöppet. Tangonallen gjorde beställningen åt dem och frågade om det gick bra att betala med torkad fisk. Personalen skrattade och sade att de gärna bjöd på frukosten istället om de bara inte beställde för mycket. Tangonallen tackade och sade att de ville ha tre rundstycker och tre wienerbröd samt tre kaffe, fast då klagade Plums och sade att han ville ha drickchoklad. Det gick fort, bara på några minuter fick de sin frukost. Rundstyckerna var som de läckraste smörgåsar med ost, skivat ägg, majonäs och stekt strömming. När de ätit sina rundstycker kände nallarna att de inte orkade äta wienerbröden utan de bad att få dem i en påse för att äta dem senare. Nu var det dags att gå till tåget som skulle köra till Zürich. Det var en klar och vacker höstdag och träden på Tivoli hade börjat byta sina gröna färger till olika sorters röda blad. Nu lämnade nallarna Tivoli och lufsade till tåget. Tur att de sett var de skulle sitta någonstans för nu var det många tvåbeningar där som ville tränga sig fram. De steg upp på tåget och fick lätt knuffa sig fram till sina platser. En gammal dam satt bredvid Plums. I ansiktet påminde damen om en järv.

193 Tågresan börjar och Tangonallen tar fram sin minidator

Tangonallen lugnade Plums med att han skulle skriva på sin minidator och fråga Schweiziska Nalleförbundet om det överhuvudtaget fanns järvar i Schweiz. Plums kände då sig lite lugnad, men han hade nog helst velat stanna hemma hos Monchichi. Deras tåg stod inne på Centralen i Stockholm och det var inte så svårt att leta sig fram till liggvagnen. Just som de hade fått in sina sov och ryggsäckar i liggvagnen, så startade tåget. Monchichi skyndade sig med att vinka till dem på perrongen. Plums vinkade till henne så länge som han tyckte sig se en skymt av henne. Sedan gick han tillbaka ini deras kupé. Det var sent på kvällen och alla tre nallarna kände sig sömniga och beslöt sig för att inta sina liggplatser i liggvagnen. Snart sov Plums och Plask, men Tangonallen kände sig pigg och han plockade fram sin minidator som han kopplade till liggvagnens internetuttag. Nu var det dags att ställa frågor om det överhuvudtaget fanns järvar i Schweiz. Det dröjde en liten stund innan han fick svar och Tangonallen funderade på om han skulle vänta till följande dag och försöka sova istället, just då fick han svar. "Det fanns inga järvar i Schweiz men ibland kunde det komma några enstaka järvar från franska gränsen". Schweiziska Nalleförbundet rekommenderade dem att ta kontakt med Kattbjörnarnas Vandrarhem för mer information. Tangonallen suckade lättad. De var ju på väg till Kattbjörnarnas Vandrarhem, vilken tur. Nu lade sig också Tangonallen ner på bädden för att vila. Snart sov även han.

192 Monchichi kommer med sin bil. Plums blir ängslig

Äntligen kom Monchichi med sovsäckarna. En stor kram fick hon av Plums och då blev hon väldigt glad. Hon gav Plums en liten puss på nosen. Plums fick harkla sig innan han kunde brumma som vanligt igen. Sovsäckarna knöts fast ordentligt på ryggsäckarna. Nu gick Plask för att se på datorn om det kommit någon information från Kattbjörnarna i Schweiz. Ett stort Välkomsmejl mötte honom på datorn. Plums, Plask och Tangobjörnen var mycket välkomna till dem under den kommande veckan. Vandrarhemmet låg högt uppe bland alperna och för att komma dit från järnvägsstationen i Zürich skulle de ta alpbanan strax utanför Centralen. De skulle åka alpbanan till ändstationen, där kunde de ringa till Vandrarhemmet på sin mobil så skulle de bli hämtade med linbanan. Det lät väldigt äventyrligt och Plums brummade ängsligt "bara linbanan håller för oss tre". Tangonallen tröstade honom genast med att det troligtvis var extra starka linor för att ta tre nallar med packning. Plums såg lättad ut och sedan var det dags att ge sig av. Monchichi skulle köra dem i sin bil med packning till Stockholms Central. Tur att hon kopplat en släpvagn till sin bil, annars hade det blivit omöjligt att få rum allesammans samt packningen. Plask berättade för Vaktvargen om deras resa och Vaktvargen lovade att vara mycket vaksam tillsammans med sin familj.  Han påminde nallarna att se sig för i Schweitz så att de inte råkade ut för deras järvar. Den faran hade nallarna inte tänkt på, de hade ju slutit fred med de svenska och norska järvarna. Hur skulle det gå i Schweitz, fanns det järvar där också?

191 Förberedelser inför tågresan till Schweiz och Kattbjörnarnas vandrarhem

Det var nog bäst också att de tog med sig varsin mugg, tallrik, gaffel och sked  i ryggsäcken. Plask hade skrivit till Kattbjörnarnas Vandrarhem och frågat om möjligheterna att värma frystorkad mat. De hade inte svarat ännu på den frågan, men han hoppades att det skulle finnas möjligheter för dem till det. I värsta fall kunde de ju ta med sig ett eget spritkök dvs det användes ju numera även med solcellsbatterier. Om det inte skulle komma något svar på den frågan innan de reste var det kanske lika bra att stoppa ner solcellsköket i en av ryggsäckarna. Det var inte så stort men mycket användbart. Plums stoppade ner en stor tandkrämstub. Mobilladdaren stoppades också ner i ryggsäcken samt ett litet förråd med Första hjälpen. Sedan väntade bara Plums och Plask på Monchichi som hämtat Brummelinas sovsäckar. Biljetterna till Zürich hade Plask skrivit ut på skrivaren. Tangonallen visade dem sitt pass. För att resa i Europa så behövde de egentligen inget pass, men alla hade ju pass sedan de åkt till Buenos Aires så det var lika bra att ta med sig det som legitimation. Plums tyckte att det var ett krångligt ord, men när Plask förklarade att det var samma sak som bevis för att man var den man var, så blev det lättare att förstå ordet.















û

190 Planer inför resan till Schweiz och Kattbjörnarnas vandrarhem

Plask och Plums fick på eftermiddagen besök av Tangonallen som ville diskutera detaljerna för resan till Schweiz. Tangonallen tyckte att de skulle åka tåg dit och ta liggvagn på vägen så kunde de alla tre dela vagn och prata med varandra om allt de upplevde på vägen dit. Det var ju också bra för miljön som de numera alltid var intresserade av. Plums blev ivrig "hur lång tid tar resan dit?" undrade han. "Ja, vi måste byta tåg i Köpenhamn" brummade Tangonallen "men sedan är det nog direktlinje till Zürich tror jag. Vi ser efter på nätet hur det är med den saken" tillade han. Plask och Plums tog fram sina ryggsäckar för att se efter om det var någonting som de behövde skaffa till resan. Tandborstar hade de ju sedan tidigare, men vad handlade de med för pengar i Schweiz? Tangonallen trodde att det var torkade fiskar så det var bäst att ha ett förråd med sig. Kanske skulle de också ta med sig solcellsbatterier för att kunna värma maten de skulle äta där. Frystorkad mat fanns i Schweiz så det behövde de inte ta med sig, men sedan Plask skrivit till Kattbjörnarnas vandrarhem och frågat om sängplatser, så förstod de att de måste ha egna sovsäckar med sig då vandrarhemmet var mycket enkelt och inte hade något mera än bäddar att erbjuda.
Ingen av nallarna hade sovsäckar så då skrev Plask till nalletidningen Brum och frågade om någon hade tre vintersovsäckar till försäljning. Genast fick han svar på nätet. Brummelina i Brumby 

lånade gärna ut sina tre vintersovsäckar under en vecka. Det lät jättebra. Det kostade ingenting men hon var vykortsamlare och ville att de skulle skicka vykort från Kattbjörnarnas vandrarhem i Alperna. Plums skrev genast ett mejl till henne att de gärna skickade henne vykort. Brummelina bodde inte så långt ifrån Plask och Plums  ställe och hon och Monchichi skulle komma med Monchichis bil på eftermiddagen i morgon med sovsäckarna.

189 Plask och Plums skaffar sig information om Kattbjörnar

Plums blev jätteglad över att de skulle möta Tangonallen i Schweiz. Ganska snart kom det svar från Schweiziska Nalleförbundet på datorn. De berättade att de flesta av deras nallar sov på vintern men Kattbjörnsnallarna var vakna och de hade ett vandrarhem i alperna. Dit var Plask och Plums välkomna att komma till. "Vi måste genast skriva till dem att Tangonallen också kommer dit" utbrast Plums. Plask sade då att det var bättre att det först skrev till Tangonallen och hörde med honom om han också ville bo med dem på Vandrarhemmet hos Kattbjörnarna. Plask hade aldrig hört talas om Kattbjörnar förut och han undrade hur de såg ut och om de också brummade som han själv. Kanske brummade de ett särskilt brum som bara schweiziska nallar förstod...Det var bäst att han skrev med en gång till dem och frågade om adress, språk och vilken slags servering de hade på vandrarhemmet. Plums tyckte att det var spännande och ville genast läsa på nätet om Kattbjörnar. Plask tryckte ut några uppgifter om Kattbjörnarna som fanns på Wikipedia. Där stod det att Kattbjörnarna kom från början ifrån Kina och att de mest levde på bambu och små insekter. Det fanns också en bild på Kattbjörnen, men Plask visste inte om han fick låna bilden av Wikipedia så därför tryckte han inte ut den. Tangonallen svarade med en gång. Han ville gärna träffa dem och Kattbjörnarna.

188 Plask och Plums planerar en resa till Schweiz

"Det börjar bli dags att göra en långresa igen" brummade Plask till Plums en dag hemma. "Menar du att bara du och jag ska resa bort?" frågade Plums lite förvånad. "Ja, för här hemma kanske nallarna går i idé och jag vill  inte gå och lägga mig och sova bort halva livet när det finns så mycket annat att göra och upptäcka " svarade Plask med eftertryck. "Har du något förslag om vart vi ska resa?" frågade Plums då. "Vi kan kanske resa till Schweiz och alperna där" funderade Plask fundersamt. "Tror du att det finns nallar där som vi kan brumma med?" frågade Plums. "Jag mejlar till Schweiz och hör efter, för sedan måste vi ju ordna med brummaskinsbiljetter om vi inte ska åka tåg dit" brummade Plask bestämt. "Det skulle vara roligt att åka tåg dit" sade Plums drömmande. "Då gör vi det, vi kan ju flyga hem om vi känner för det" svarade Plask med eftertryck. "Jag går och mejlar dem med en gång". Plask lufsade ini stugan och satte på datorn. Han mejlade till Schweisiska Nalleförbundet för att dels höra om de var vakna på vintern och dels för att höra sig för om de hade några billiga boenden. Det skulle bli spännande det här och han hoppades att de ville svara ganska snart. Det var ett mejl från Tangonallen på datorn som undrade om de skulle ut och resa snart, för då ville han gärna göra sällskap med dem eller om de kunde träffas någonstans i Europa. Plask blev jätteglad, han ville gärna träffa Tangonallen snart igen. Åh, det här skulle han berätta för Plums med en gång.

187 Plums, Plask och Lisa Björn på Skärholmsdagen

Plums, Plask och Lisa Björn kom lufsande in på Skärholmstorget. Där var det många tvåbeningar och salustånd, men ingenstans ett anslag om Skärholmsdagen. Några små plakat om Skärholmsdagen hittades till slut när de nästan gett upp om att hitta Skärholmsdagen. De visades in på en stor plan där det fanns en scen och väldiga öronbedövande högtalare. Stadsdelens ordförande höll ett trevligt tal där han särskilt framhöll några tvåbeningar som fick ett pris. Alla tvåbeningar klappade händer när han slutat tala och nallarna stampade fötter och brummade högt. Sedan blev det olika uppträdande av tvåbeningar som stod på händer och hade olika konster för sig. Plums och Plask ville också gå fram men Lisa Björn höll dem tillbaka och brummade att det inte var någon bra idé. Lisa Björn klagade på sin onda rygg, det vill säga hon hade ont på ett särskilt ställe på ryggen och värken gick ända ner i benet. Hon ville helst gå omkring hela tiden för då gjorde det minst ont. Hon brummade till Plask och Plums att hon fått LUMBAGO och då skulle hon röra sig mycket för då släppte kanske värken helt och hållet. Snart hade nallarna tröttnat på att höra dunka dunka musiken och ville lufsa hem igen och det gjorde de.

186 Plums och Plask berättar om sina äventyr för varandra.

Plask började berätta om hur det varit både på vägen till Granby och i Granby där alla nallar frågat efter Plums. Plums berättade då att det inte alls varit roligt att plocka blåbär ensam i skogen, båda nallarna tittade på varandra och brummade på en gång. "Vi ska vara tillsammans och åka på utflykt tillsammans". Nu ringde det i Plums´  mobil. Det var Monchichi som berättade att hon var i utlandet och hade åkt till Belgien och skulle stanna några dagar i Bryssel.  "Trevligt för dig" brummade Plums. Strax efter ringde det i Plasks mobil, det var Lisa Björn som ville komma på kaffe, hon hade färska bullar med sig. Båda nallarna slickade sig om nosarna. Plums gick in i stugan för att hämta muggar, då fick han höra signalen från datorn att det kommit nya mejl. Han slog på datorn och började läsa. "Skärholmsdagen lördagen den 3 september". Jamen det var ju idag. Tal av ordföranden i Skärholmens stadsdelsförvaltning, sång och musik, "Plask kom" brummade Plums från stugan. Plask kom lufsande och ställde sig att läsa bakom Plums rygg. "Vi ber Lisa Björn följa med oss till Skärholmen när vi druckit kaffe med henne och ätit hennes goda bullar". "Det tar ju en stund att lufsa dit förstås men jag ringer henne nu och frågar om hon vill följa med till Skärholmen, hon kanske aldrig har varit där". Plums brummade drömmande "det kanske finns honung där också".

185 Plums träffar Sjöbjörn

Plums satt på bryggan och lät flötet flyta som det själv ville, rätt var det var åkte flötet ner i sjön med ett ryck. Plums fick i sista sekunden tag i metspöet annars hade det också åkt ner i sjön. Han reste sig upp på bryggan och försökte hålla emot kraften från sjön. Vad var det för fisk som fastnat på hans krok. Plums släppte efter lite grand, men sedan fick han hålla emot igen. Flera måsar samlades nu omkring honom och om de hade kunnat slicka sig om näbbarna så hade de gjort det. Metreven var nu alldeles stilla och av flötet syntes ingenting. Vad hade hänt? Plums försökte dra upp metspöet, men det gick inte det satt alldeles fast. Han tittade ner i sin pälsficka om mobilen låg där. Visst gjorde den det. Innan han hann fundera ut vad han skulle göra, började det bubbla i sjön. En djup röst bubblade fram "vad tänker du göra nu då? Ska jag sitta fast här jämt?" En väldig sjöbjörn kom upp ur sjöns djup och brummade högt. "Ta bort kroken ur min tass!" "Javisst ska jag det" brummade Plums tillbaka, "inte visste jag att det fanns sjöbjörnar i sjön" fortsatte han sedan att säga. "Var annars ska en sjöbjörn bo, om inte i sjön?" brummade den väldigt stora sjöbjörnen. Han vadade närmare Plums och sträckte fram sin tass där kroken fastnat i sjöbjörnens okammade päls. "Jag får bestämt klippa bort lite päls runt om kroken" brummade Plums. "Gör vad du vill bara så jag kommer loss" tyckte sjöbjörnen. Plums klippte loss sjöbjörnen med hans hopfällbara sax. "Tackar" brummade sjöbjörnen och försvann djupt ner i sjön men kom snabbt tillbaka och slängde upp tre stora laxar på stranden. Därefter försvann han utom synhåll. Plums skyndade sig med att gömma laxarna för fiskmåsarna som nu intresserat närmade sig. Sedan ställde han tillbaka metspöet i fiskeskåpet och lufsade upp till tomten med laxarna i fiskhinken. Väl uppe på tomten träffade han Plask som precis kom tillbaka från Granby. Nu hade nallarna mycket att berätta för varandra.

184 Plask åker till Granby utan Plums.

Plask åkte iväg med björnopeden i en väldig fart och i början tyckte han att det var roligt att åka lite fortare än vad han brukade. Plums var ju inte med och gjorde björnopeden tyngre. Efter en stund tyckte inte Plask att det var så roligt längre. Han saknade Plums att brumma med och inte heller var det någon som höll honom i pälsen och sade "kör inte så fort". Han körde långsammare och långsammare, kanske skulle han vända och köra hem igen? Nu var det skylt på vägen där det stod Granbyn tre kilometer. Plask ökade farten igen och körde mot skylten, snart skymtade han Granby och körde in och parkerade på deras parkeringsplats. Meddetsamma som han klev av björnopeden och låste den blev han omringad av många nallar. "Var är Plums?" skrek de och brummade förvånade över att inte Plums var med. "Han ville stanna hemma och äta blåbär" svarade Plask. Sedan lufsade han iväg för att köpa ägg och mjöl. När han kom till affären frågade expediten efter Plums och likadant var det när Plask ville köpa en glass att läska sig med i värmen. Bestämt hade det varit en dålig idé att åka utan Plums. Plask ångrade sig, han hade ju kunnat plocka blåbär en stund med Plums och sedan åkt tillsammans med Plums för att köpa ägg och mjöl. Till slut bestämde sig Plask för att åka hem igen och sedan i fortsättningen skulle det nog vara bra om Plums alltid var med honom.