300 Besökande nallar åker kana

Nallarna vid tomtgränsen trängdes och knuffades. De brumskrek att de ville in på tomten på en gång. Då lufsade Plask ut till dem och sade till dem i en sträng ton att ställa sig på ett led. De lugnade ner sig med en gång och ställde snällt upp sig på ett långt led utan att bråka med varandra. Sedan gick de in två och två i taget och Nalleflickan tog hand om dem och visade dem tillrätta. Alla nallarna hade hjälm med sig och de såg förtjusta ut när de såg Panti och Alberto åka ner i rasande fart ända uppifrån den högsta toppen av snöberget. En av nallarna försökte ropa något till Panti, men ljudet från brummet försvann i vinden. Nalleflickan visade dem hur de skulle göra för att gå högst upp. Sedan satte de sig ner på ändan och höll ut tassarna åt varsitt håll och sedan åkte de ner med en väldig fart. Nalleflickan visade nallarna att det var mycket viktigt att de hade avstånd till nallen som åkte före dem, för annars kunde de åka ihop och göra sig illa. Den nalle som nu var längst nere i backen skyndade sig åt sidan snabbt för att inte krocka med nallen som kom efter honom i flygande fläng. Oh vad roligt det var, om och om igen åkte de. Snön gnistrade som av tusentals diamanter och granarna som växte på olika platser på tomten såg ut som förklädda tvåbeningar. Till slut hade alla nallar åkt tio gånger var och var nu så trötta att de nästan ramlade ihop i en enda hög. Då hördes en visselpipa. Det var Plask som kallade samman dem i det stora tältet, där de blev serverade  varm blåbärssoppa och skorpor. De hade allesammans med sig torkade fiskar att betala med. Efter att de druckit blåbärssoppan och ätit upp skorporna kom Trolle och berättade för dem att han skulle trolla för dem. Samtidigt fick de veta att Trolle krävde respekt för sin föreställning och att de skulle vara tysta under den och inte brumma. Nallarna satte sig på det avståndet som Trolle föreslog dem. Trolle tog fram sin långa trollstav. Han höjde den i luften och gjorde en svepande rörelse genom tältet. Vips kom det fram blåa och vita stora näsdukar, Trolle gjorde ett slag till i luften och nu ramlade det ut röda och blåa halsdukar som glittrade i glitterfärger. Nallarna klappade i tassarna och stampade med sina fötter av förtjusning. Ett litet brum av förtjusning hördes också. Sedan tog Trolle fram sin gamla trollerihatt och hällde mjölk, ägg och socker i den. Han rörde runt med en slev och uttalade sedan en trollformel över den. Han vände hatten upp och ner och alla undrade var alla de olika ingredienserna tagit vägen. Genast tog Trolle fram en ugnsplåt med muffins som alla nallarna fick smaka. Det sista tricket var ett korttrick och en av nallarna fick komma upp bredvid Trolle och dra ett kort. Sedan visade nallen kortet för publiken och Trolle berättade vilket kort som nallen dragit. Trolleriföreställningen var slut och nallarna lufsade trötta och glada ut igen. Nu hade skymningen kommit och det började bli dags för de gästande nallarna att åka hem. Utanför väntade slädar för att ta dem hem  och de vinkade ajö till Plums och Plask. När de lufsade ut från tomten närmade sig en svart nalle haltande. Vem var han?

299 Vaktvargarna skrämmer iväg tvåbeningarna

Någon bankade på stugdörren till Plask och Plums följande morgon. Plums gick och öppnade dörren och skulle just fråga om bankandet, då han fick syn på en vettskrämd Nalle Brum. "Kom in och lugna ner dig" brummade Plums till honom. "Det är lätt för dig att säga, jag blev jagad hit idag från Granby, det var tvåbeningar på skidor och de pratade hela tiden om vad de skulle göra med mitt skinn när jag inte finns längre". Nalle Brum snyftade nu och Plask skyndade sig med att göra i ordning lite varm björnbärssaft till honom. "Nu är du ju här hos oss och då kan ingen göra dig illa" brummade Plask till honom. Nalle Brum lugnade ner sig och tog emot den läckra björnbärssaften och drack den i djupa klunkar. "Titta ut genom fönstret, där är de" skrek Nalle Brum upprört. Då tog Plums och ringde till Vaktvargarna och bad dem komma upp ur varggropen och skrämma tvåbeningarna från tomten. Vaktvargarna kom med ens rusande upp ur varggropen och de fler än vad de brukade vara ty de hade fått besök av släkt ifrån Dalarna och Värmland. De ylade och sprang runt tvåbeningarna som fick väldigt bråttom med att lämna tomten. 

Nu kom Panti lufsande och undrade om Plums och Plask också ville åka kana på snön. Panti hade besvär med att sätta på sig hjälmen ordentligt, men han fick hjälp av Alberto. Sedan lufsade båda nallarna iväg till den härliga backen för att åka kana. Nalle Brum kom lufsande efter, då han lovat dem att fotografera dem när de åkte. Panti blev övermodig och svängde med tassen när han åkte, han glömde att det är viktigt med balansen när man åker kana. Minuten efter åkte han med huvudet före in i en djup snödriva. Alberto fick gräva fram Panti med båda tassarna. Nalle Brum tyckte att det såg roligt ut, men Panti bad honom om att inte fotografera just då. Sedan var Panti tvungen att ta igen sig en liten stund medan Alberto åkte kana om och omigen. Från tomtgränsen hördes nu flera sorters brummanden. Det var från nallarna som var där på besök över dagen. Det var nog minst tio stycken som på en gång kom lufsandes för att åka kana.

298 Vinteridéer hos nallarna

Plums berättade för nallarna att det skulle bli mycket smällande i skogen de närmaste dagarna då tvåbeningarna tyckte om det. Han berättade också att de inte skulle bli rädda om de fick se en massa rörliga stjärnor på himlen, för de var också en av tvåbeningarnas idéer den här tiden på året. Plask berättade också att tvåbeningarna kunde få för sig att skrika med. Nallarna var överens om att så brukade aldrig de göra utan de brukade istället sova i lugn och ro på nätterna. "Imorgon kommer Trolle hit och trollar för oss och dessutom har Nalle Brum från Granby lovat att komma hit och fotografera er när ni åker kana," berättade Plask. Nalleflickan som nu börjat arbeta igen som sekreterare berättade för dem att flera nallar skulle komma till Vinterhotellet under morgondagen. Dels var de nyfikna på Trolles trollerier och dels ville många av dem åka kana på snön. Alla nallarn fick inte plats i stugorna men det gjorde ingenting. De tyckte att det skulle bli roligt att göra en dagsutflykt till dem. Panti och Alberto gladde sig åt att träffa nya nallar och göra deras bekantskap också. De hade hört talas om en familj som hette Bukowski och den familjen höll alltid ihop för sig. De åkte kana tillsammans och de åt tillsammans, kanske badade de också ihop. Panti och Albertonallen skulle fråga dem om den saken, men sedan kom de på att det nog inte var någon idé att fråga om badet. Det var alldeles för kallt att bada i sjön den här tiden på året. Plums brummade då någonting om att de kanske kunde ha skridskoåkning på den frusna sjön. Han skulle titta efter om det fanns några skridskor som nallarna kunde låna. "Måste vi ha hjälmar på oss också?" frågade Alberto. "Det är väl självklart, du är väl rädd om ditt huvud" svarade Plums

297 Brumopeden kan flyga ibland

"Varför använde du inte GPS" frågade Panti Alberto. Då berättade Alberto för Panti att GPS hade upphört att fungera när de kom i snöovädret. Panti ruskade på sitt huvud och brummade någonting om att det kanske i alla fall var bäst med karta och kompass...Hur som helst var de ju i alla fall på hemväg nu och vägen hem skulle väl inte bli så krånglig. Alberto kände att det inte var lika lätt på vägen nu med all den här snön, dessutom hade det ju här och där fallit en mängd träd och de spärrade av vägen här och där. Panti frågade då Alberto om inte brumopeden också hade en flygknapp. "Det måste den väl ha, det har jag inte tänkt på!" Under utrymmet där solcellsbatteriet satt, där fanns flygknappen. Nu var det inga problem längre med träd som spärrade vägen. Så fort de närmade sig ett träd tryckte Alberto på flygknappen och de flög elegant över hindret med sidovagnen. Energin på solcellsbatteriet räckte inte till för att flyga hela vägen, utan bara vid olika hinder då och då. Panti frågade om det fanns kvar järvar på tomten och Alberto berättade att Svenska Järvförbundet varit och hälsat på dem och berättat för de främmande järvarna att det fanns ett fredsförbund mellan nallar och järvar. Panti kände sig lättad och brummade att i så fall ville han stanna kvar på tomten och gärna åka kana igen. Nu var de framme vid tomten och Alberto parkerade utanför tomten. Plums välkomnade dem och brummade att han tyckte att de varit borta väldigt länge. Alberto fick berätta sitt äventyr hos den svarta björnen och Plums sade då att det antagligen var en släkting till honom. "Sådan tur att du åkte vilse och kunde hjälpa honom till djursjukhuset" brummade Plums. Det höll Alberto med om.

296 Alberto åker vilse

Albert körde brumopeden i motvind. Det var inte alls lätt att köra nu ty det hade också börjat snöa. Det var också något konstigt som hände när han tyckte att han borde varit nära stugan nu. Det var precis som om den flyttade på sig längre och längre bort. Han började också känna sig trött och törstig, äntligen var han framme vid stugan. Han parkerade brumopeden i ett skjul. Sedan tog han GPS och lade den i sidovagnen och täckte över den med en gammal filt som han hittade i skjulet. Därefter lufsade han fram till stugan och knackade tre rejäla klappningar mot den. Ingen svarade honom och inget ljud hördes. Då tog Alberto tag i handtaget till dörren och tryckte ner det. Dörren gled upp, den var inte låst och sedan lufsade Alberto in i stugan. "Vem där?" hördes en svag röst säga långt borta vid väggen. "Jag heter Alberto och jag har kört vilse med brumopeden och behöver lite upplysningar om var jag är någonstans" brummade Alberto fram. Sedan tog Alberto fram månskenslampan som han hade i fickan. Han lyste med den och fick syn på en trött gammal svart nalle som låg på en soffa. "Du är i byn Djura alldeles i närheten av djursjukhuset" brummade den svarta nallen trött till honom. "Jamen det är ju dit jag ska" brummade Alberto glatt. "Tror du att du har plats för mig också?" frågade den trötta svarta nallen. "Säkert! Visst,får du följa med till djursjukhuset"

Sedan frågade Alberto om det fanns något vatten inne, det fanns det inte, men han tog en hink och lufsade ut och hämtade vatten. Den svarta trötta nallen blev mindre trött när den fick vatten och piggnade till med en gång. Sedan lufsade de ut till brumopeden och  den svarta nallen fick sätta sig i sidovagnen, nu var det lätt att hitta till djursjukhuset då Alberto hade fått en vägvisare som berättade hur han skulle åka dit. De åkte bara en kort stund och sedan kunde Alberto ringa djursjukhuset och berätta att han också hade med sig en patient till dem. Han fick ordentliga anvisningar till akutmottagningen. När han kom fram där så stod doktor Bota själv och tog emot den svarta nallen. Panti väntade glatt på Alberto och vinkade med tassen som nu bara hade ett litet plåster på sig. Han blev mycket glad för potatisplättarna som han genast satte i sig trots att de var kalla och nästan djupfrysta. Han hade längtat efter Alberto och skuttade raskt till sidovagnen för att åka hem. Alberto tog ur det urladdade solcellsbatteriet till brumopeden och satte i ett nyladdat. Sedan vinkade nallarna ajö innan de vände brumopeden för att åka tillbaka till Plums och Plask.

295 Albertonallen kör vilse med brumopeden

Albertonallen var glad över att han tagit med sig GPS på sin färd till dr Bota på djursjukhuset i Djura. Han var trots allt inte så bekant ännu med de svenska vägarna och hur han skulle hitta dit. Han kände sig säkrare när han riktat in avståndet på GPS och startade från tomten. När han åkt en lång bit så började han titta på olika skyltar och han verkade tveka om han skulle köra in på en mindre väg. Tänk om det varit någon där och svängt på skylten, det var inte alltid så lätt att lista ut vad de hittat på i Sverige. I Spanien visste han ju hur precis allting fungerade men här i Sverige kunde man ju inte vara helt säker på allting jämt. Han lyssnade noga på vad GPS sade åt honom att göra; visst hade han kört fel, enligt GPS skulle det vara en upplyst gata här. Platsen dit han hade kört till, visade sig vara ett fält med en ensam blinkande lampa från en liten stuga långt borta. Kunde det verkligen vara djursjukhuset i Djura. Han körde brumopeden ett slag till men precis när han skulle parkera utanför den lilla stugan så slocknade stugans ljus och allt blev helt mörkt omkring honom. Albertonallen tog fram sin månskenslampa och lyste sig omkring. Allt var fortfarande lika mörkt. Nu försökte han hitta vägen som han kommit ifrån men det var inte så lätt att hitta den i det här kolmörkret. Månskenslampan började blinka och snart slocknade den. Konstigt att GPS också hade tystnat. Han tog upp mobilen, men det fanns ingen täckning här så den var helt tyst. Då bestämde Albertonallen sig för att köra brumopeden ända fram till den lilla stugan och knacka på där och kanske få hjälp till att hitta den rätta vägen igen.

294 Svenska Järvförbundet pratar med de främmande järvarna

Plums stekte en stor sats potatisplättar eller latkes som Panti föredrog att kalla dem, ty Plums förstod att alla nallar skulle bli mycket hungriga efter all spårning av järv. Några nallar och ett par vaktvargar lufsade till sjön för att se om det fanns järvspår även där och det gjorde det. Från Järvförbundet skickades det ett par representanter för att försöka prata med järvarna om de skulle träffa på några. Sent på eftermiddagen precis när järvrepresentanterna skulle åka hem så kom några järvar smygande in på tomten. Genom en speciell svansföring viftade de till sina kamrater att följa efter. Snart var det ett hundratal järvar på tomten och då tyckte Plums, Plask och Spårnallen att det var bäst att gå in i stugan för att vara skyddade. Järvförbundets representanter blåste i en visselpipa och alla järvarna lyfte upp sina huvud för att lyssna vad han hade att säga dem. De blev mycket förvånade över att Svenska Järvförbundet hade fredöverenskommelse med nallarna. De förstod ju att de själva också måste rätta sig efter den fredsöverenskommelsen när de var i Sverige. På en signal samlade de alla sig och sprang ifrån tomten och skogarna däromkring. De järvar som funderat på att gömma sig vid sjön fick nu skynda sig att springa ikapp de andra järvarna så att de inte sprang vilse. Rävungens föräldrar hade under tiden kommit och hämtat sin rävunge och trots att de inte tyckte om hans duschkrämlukt så tog de med sig honom hem igen till Granby. Plums dukade nu upp en massa potatisplättar i det uppspända tältet, där Trolle senare på dagen skulle trolla i. Plask hjälpte till med att sätta upp och duka borden som nallarna kunde servera sig ifrån. Sedan fick Plums ett samtal på mobilen från doktor Bota angående Panti och hans sår i tassen. Dr Bota hade gett Panti en spruta mot bakterier men han ville behålla Panti några dagar för observation. Plums tackade för upplysningen om Panti och skickade Alberto dit för att ge Panti några potatisplättar. Alberto fick ta brumopeden för att komma dit så snabbt som möjligt. Det var nu kolmörkt ute, men Alberto spände fast några solcellslampor på brumopeden för att han skulle få ordentlig belysning till djursjukhuset, innan han åkte kontrollerade han solcellsbatterierna till brumopeden. I släpvagnen lade han in paketet med potatisplättarna och lingonsylten. Sedan startade han och vinkade ajö till Plums och Plask.

293 Spårnalle tar kontakt, Järvspår

Morgonen därpå vaknade Plums och Plask av att någon bultade på deras dörr med väldig kraft. Plums störtade dit för att se vem det var. Till sin förvåning såg han en främmande nalle stå därute och se bekymrad ut. "Vad är det frågan om?" sade Plask till honom med barsk röst. "Jag har upptäckt järv här i skogen och ni har en massa järvspår härinne på tomten" svarade den främmande nallen. "Ja men vi har ju fred med Järvförbundet" brummade Plums. "De här järvarna känner nog inte till någon sådan fred, de har försökt att komma in till en av stugorna därborta" sade den främmande nallen. Han fortsatte med att säga att han sett en mängd spår av järvar vid den stugan som Panti hade legat i. Panti som nu vaknat och lyssnat på samtalet kom nu fram och brummade att skulle det vara järvar där på tomten så ville han inte alls vara kvar på Vinterhotellet! Plums ringde genast till vaktvargarna som fick sätta igång och undersöka hela tomten. Den främmande nallen presenterade sig som Spårnalle och han klättrade från träd till träd för att leta järvspår.Plask tog via datorn kontakt med Svenska Järvförbundet för att meddela dem om misstankarna angående järvar. Det uppstod en mycket livlig diskussion som också Alberto blev intresserad av. Han berättade att i Spanien hade de inga problem med järvar däremot kunde det då och då bli sammanstötningar med stora vargflockar i bergen. Panti ville inte gå ut ens för att borsta tänderna, han var rädd för att järvarna skulle komma och bita honom i andra tassen. Då sade Plums att Panti fick åka till doktor Bota och bli botad, sedan ringde Plums efter Monchichi som körde honom dit. Hela Vaktvargfamiljen blev anlitad till att spåra järvar och rävungen som sovit över hos dem vaknade och ville vara med dem och spåra järv.

292 Panti får potatisplättar av Plums

Plums tittade på Pantis tass och såg att tassen behövdes ses om. De lämnade stugan och lufsade till Plums och Plasks stuga. Plask sov redan djupt så Plums rörde sig försiktigt så att han inte väckte Plask. Han tog fram första hjälpen och tvättade Pantis tass ordentligt. Plums tittade på tassen innan och blev fundersam, visst såg det ut som om Panti fått ett bett i tassen. Vem kunde det vara som bitit honom? Plums bestämde sig för att titta efter djurspår kommande morgon och kontakta Vaktvargarna att undersöka spåren ordentligt. Plums frågade Panti om han ville ligga inne hos Plums och Plask under natten och det ville han. Panti frågade också om det fanns någonting att äta då han kände att han var hungrig. Plums bjöd honom då på potatisplättar med lingonsylt. Panti blev mycket förtjust i potatisplättarna och sade att de påminde honom om de latkes som hans mamma hade stekt till honom när han var liten. Plums lovade att steka flera potatisplättar nästa dag och då kröp Panti ihop på en skön och varm fäll nära Plums och somnade med en gång. Plums funderade på bettet som Panti fått i tassen men han kom inte på vad det kanske kunde vara så till slut somnade han. Nallarna sov djupt och under tiden började det snöa ute och snart var alla djurspår framför alla stugor borta och det skulle bli omöjligt att se vem som varit där under dagen.

291 Skuggan biter Panti i tassen

Skuggorna trängdes vid fönstret och försökte komma ut på en gång. Det gick naturligtvis inte. Panti vaknade och frös. Han kände hur iskallt det var  i rummet och brummade högt. Sedan gick han långsamt upp till fönstret för att stänga det, två skuggor hade hunnit ut men den tredje hann inte. Panti stängde igen fönstret med en smäll. Han gick fram till kaminen för att elda i den igen och hittade lyckligtvis lite näver som snabbt tog sig. Sedan böjde han sig ner för att ta upp ett vedträ, då såg han skuggan och vände sig snabbt om. Han sträckte ut en tass för att ta fatt skuggan. Det gick inte skuggan var snabbare än han och nu var den uppe i taket. Panti böjde sig ner för att stänga luckan till kaminen nu när elden tagit fart igen. Snabbt spred sig värmen i rummet och Panti smög fram till fönstret för att se ut om han kunde se något ute. Det enda som syntes i fönstret var fyra ögon som tittade in i  hans ögon. Panti for tillbaka in i rummet med ett brum. Skuggan kom ner från taket och närmade sig det stängda fönstret. Panti ställde sig framför fönstret och sträckte ut en tass för att dra för en gardin. Skuggan närmade sig honom försiktigt och prövade med att bita honom i tassen. Då brumskrek Panti högt. Dörren öppnades och Plums stack in huvudet och frågade om Panti hade ont någonstans. "Neej, men det är en dum skugga som skrämmer mig hela tiden"snyftade Panti. Plums tittade sig omkring i stugan men han såg ingen alls för nu hade Skuggan passat på att smita ut genom dörren när Plums öppnade den. "Jag tror att du har drömt alltihop!" brummade Plums. Panti blev helt tyst, sedan sade han med låg röst "jag har inte drömt och titta på mina bitmärken i tassen, någon har bitit mig i den nu."

290 Rävungen får mat hos Plums

Plums tog med Rävungen till sin stuga efter dusch och rengöringen. Plask blev lite förvånad när de kom in just som han tänkte lägga sig. Plums förklarade vem Rävungen var och att han bara skulle stanna där en natt. Plask ruskade på sig och tyckte att Rävungen kunde bo hos vargarna istället för hos dem. De hade större utrymme. Han ringde vaktvargarna och hörde efter. Det gick utmärkt. Först skulle Rävungen äta mat hos Plums och Plask då han fortfarande var mycket hungrig. Han var verkligen utsvulten. Han åt upp alla deras rester, både potatis och kokt ris, stekt och grillad kyckling, kokta morötter och råa morötter och till slut några överblivna pannkakor. Då var äntligen Rävungen proppmätt! Vaktvargen knackade på dörren och Rävungen tackade för sig och följde med Vaktvargen ner i varggropen. Ungvargarna nosade på honom intresserat, men nu var Rävungen för trött och för mätt för att leka. Han hittade en hörna där han kröp ihop och somnade.

I Pantis stuga blev det snabbt iskallt då Panti somnat ifrån fönstret på glänt och elden i kaminen brann snabbt ut. Panti sov djupt och märkte inte de skuggor som långsamt tog sig in i rummet genom den smala fönsteröppningen. Tre skuggor rörde sig blixtsnabbt i stugan och undersökte allting därinne. En skugga försökte gnaga på Pantis resväska, en hoppade upp i Pantis säng och försökte ta en bit av fällen som Panti sov på. Då rörde Panti på sig och skuggan hoppade ner därifrån. Panti sträckte på sig och brummade lågt. Genast slutade alla tre skuggorna med sina rörelser. De satt alldeles stilla men närmade sig sedan fönstret för att smita ut den vägen.

289 Panti hittar en Rävunge i sin stuga

Panti tittade under sängen, men där fanns ingenting. Då smög han fram till kaminen och skulle just titta bakom den när någon gav honom en lätt knuff. Panti vände sig snabbt om, men såg ingen, däremot kände han omigen den ovana lukten. Då blev Panti arg och brummade ilsket "kom fram fegis och sluta knuffas". Panti hörde då en darrande röst som ylade "slå inte mig". "Jag varken slåss eller knuffas" brummade Panti till svar. Sedan satte han sig ner i stugan och väntade. En liten liten rävunge kom på darrande ben fram med nedsänkt huvud. "Du stinker" brummade Panti argt. Rävungen satte sig ner och frågade förskrämt om Panti hade någon mat, för Rävungen var så väldigt hungrig. "Nej, jag har ingen mat men det har Plums, men innan du äter måste du faktiskt tvätta dig för du luktar ILLA!" brumskrek Panti till Rävungen. Sedan tog Panti upp sin mobil och ringde Plums och berättade om Rävungen som luktade illa och som var hungrig. Plums kom med en gång och han hade med sig lite kyckling till Rävungen som var helt utsvulten. "Du får mer mat senare när du tvättat dig, kom med här till vårt nya duschrum," brummade Plums. Nu blev det rävungens tur att duscha och tvåla in öronen och det var nästan så att han också höll på att tvåla in ögonen, men då gläfste han. Hans päls blev glänsande och doftade gott, han gick in i torrbastun och var där en mycket kort stund. Under tiden hade Plums mejlat till Nalleposten och frågat om någon saknade en Rävunge. Det visade sig då att Granby hade blivit av med en liten Rävunge och föräldrarna var nu glada över att Rävungen kommit tillrätta. Rävungen frågade efter mat och den fick då följa med Plums till hans stuga där han plockade fram kalla pannkakor. Panti lufsade tillbaka till sin stuga och tyckte att det fortfarande luktade illa därinne, så han öppnade ett fönster på glänt innan han gick och lade sig. Sedan kände han hur trött han var och att han bara ville sova och innan Panti hann att gå upp och stänga fönstret igen hade han somnat.

288 Panti använder sig av nya duschrummet

"Imorgon kom två nallar från Granby och Nalleflickan från Skogen bredvid oss" brummade Plask. Det hade han läst i ett mejl på datorn som kommit tidigare. "Vilka nallar kommer från Granby?" undrade Plums." Det är Nalle Brum och Lillnalle" svarade Plask. "De får rum båda två i en stuga" tillade han sedan. Panti sade då att han hoppades att Nalle Brum gärna åkte kana, Plums skrattade och sade att han trodde att Nalle Brum mest var intresserad av fotografering." Han fotograferar er när ni åker kana" utbrast han. Då brummade Panti att han var trött och gärna ville gå till stugan och sova med en gång. De diskade sina skålar och soppgrytan först innan de gick och lade sig. Panti och Plums lufsade iväg till den lilla stugan Panti skulle sova i och Plums såg till att det fanns ordentligt med ved till kaminen att elda i. Panti sträckte på sig och brummade någonting om att han nog först ville borsta tänderna och tvätta klorna innan han gick och lade sig. Plums tog med honom till det nya duschrummet som byggnalle nyligen uppfört på tomten. Där kunde nallarna tvätta sig ordentligt och borsta tänderna innan de gick och lade sig för att sova på kvällarna. Panti passade på att fråga om Trolle skulle komma på besök igen och trolla för dem. Plums visste ingenting om den saken, men sade att han skulle höra efter om det.

Panti tvålade in sig ordentligt i duschen och njöt av att bli helt ren. Sedan gick han ini nya torkrummet där han omedelbart blev torr och förberedd på att gå ut i kylan igen utanför. Det var inget som helst problem med torkrummet vars elektricitet hämtades av solceller som lagrats under sommaren och som sedan användes av nallarna när de duschat. När solcellerna var använda så samlades de i en behållare så att man kunde återanvända dem igen på somrarna. Det var tal om att den nallen som uppfunnit detta skulle ta patent på sin uppfinning.  Panti lufsade glatt iväg till sin stuga för att lägga sig där nu. Det var skönt och varmt i stugan när han steg in men han tyckte sig känna en främmande doft där inne. Vad kunde det vara?

287 Panti lagar fransk linssoppa i Plums och Plasks stuga

Panti tog den stora grytan och gick till sin stuga för att sätta den på kaminen. Plums sade då till honom att kaminen troligtvis var för liten för den stora grytan. Panti såg ledsen ut men Plums tröstade honom med att säga att inne hos Plums och Plask fanns det en stor vedspis och på den kunde de koka sin soppa. Panti frågade med en gång om de också hade röda linser hemma, för det hade han alltid i den här soppan. Lyckligtvis hade de röda linser hemma. Panti och Plums lufsade till stugan med den stora soppgrytan. De sköljde linserna ordentligt med vatten och sedan hällde de linserna i soppgrytan. Plums tog fram röda lökar och morötter. Panti skar potatis och morötter i små bitar och så tog han en halv squash som han först skalade och sedan skar i små bitar. Lite olivolja hällde han också på och så vatten förstås. Sedan hällde han i vatten och efter en kort stund började det dofta väldigt gott i stugan. Plask kom och frågade vad de kokade och Alberto kom och ville smaka. Panti hade med sig ett franskt buljongpulver som han tog en matsked av och hällde i soppan. Soppan kokade häftigare nu och Panti flyttade då lite på soppgrytan från det varmaste stället på vedspisen. Ute hade det redan blivit mörkt och Plums och Plask tände sina solcellslampor. Äntligen var soppan klar och Plask hämtade blåa soppskålar från skåpet bredvid vedspisen. De fick blåsa på soppan flera gånger innan den blev lagom varm att äta. Det doftade mycket gott. Sedan åt de soppan och under den tiden hördes bara deras sörplande av soppan. Ingen gav sig tid att säga hur det smakade, de bara åt och åt och rätt var det var så var soppan slut. "Det var gott det här " brummade Alberto och klappade sig på magen. "Mycket gott" sade Plask och Plums på en gång.

286 Panti kommer med ett sopprecept

"Brum Brum Brum, vad jag är hungrig" hördes en ivrig röst säga alldeles i närheten av Alberto. Det var Panti som hade anlänt från Strasbourg i Frankrike. Alberto var glad över att Panti talade Brumspråket, han hade just undrat om vilket språk de skulle brumma på."Har ni någon god och varm soppa, för jag är väldigt väldigt hungrig"! brummade Panti och klappade sig på magen. Både Plask och Alberto hörde hur det ekade inne i Pantis mage. "Har du något bra recept på soppan" undrade Plask. "Jaadå och jag har med mig extra rotsaker som ska vara i" sade Panti. "Jasså, vad är det för rotsaker då?" frågade Plask. "Det är sötpotatis, vanlig potatis, morötter, röda linser, rödlök. Soppan ska spädas med vatten och ha gärna i en kvist basilika också" brummade Panti. "Den där soppan vill jag göra på en gång" sade Alberto. Det låter mycket gott. Det är bara ett problem med den saken" sade Plask, "Det är inte säkert att vi har någon så stor soppkastrull". Nallarna  såg ledsna ut, men Plask brummade då någonting om Lisa Björn så då blev de glada igen. När de kom in på tomten kom en av vaktvargarna emot dem med en jättestor gryta. "Behöver ni den här grytan?" frågade han. "Jaa,"  brummade de alla tre på en gång. "Vi ska göra soppa och då behöver vi en stor gryta". "Det var ju bra att jag inte lämnade den till återbäringen" gläfste vaktvargen,

285 Plums och Alberto kommer hem

Båda nallarna kände sig både frusna och trötta när de åkte hem med brumopeden. Även om de var glada för att de fått låna en snöplog av Blåglittrande nallen, så var de ganska trötta på oljudet som den förde med sig. Det mulnade på i skogen igen och nu kändes det som om det var ett nytt oväder på väg. Nu var de också nästan framme vid tomten och glada i hågen parkerade de brumopeden utanför och stängde av snöplogen samt lufsade in på tomten. Det var alldeles tyst och stilla på tomten inte ens vaktvargarna syntes till. "Brum, brum, brum var är ni?" brummade Plums lite ängsligt. Då slogs dörren upp och ut rusade Plask och tog Plums i famnen "Välkommen hem Plumsen" skrek Plask. "Jag då, jag är väl också viktig" ropade Alberto. "Jovisst ni är viktiga båda två" skrek Plask och kramade om dem båda. Alberto var ovan vid att bli kramad  och han försökte väja sig för Plasks skägg, då han var ovan att kramas med någon som hade skägg. Plask hade nyss fått ett mobilsamtal av Blåglittrande Nallen som berättade att båda nallarna var på väg hem och att de övernattat i hans koja. "Har du med dig äggen hem?" frågade Plask nu. "Javisst har jag det, nu går jag in och gräddar pannkakor" brummade Plums. "Jag vill ha choklad att dricka, får jag det?" undrade Alberto. "Javisst får du det och sedan får du följa med mig och ta emot Panti som kommer från Strasbourg idag. "Ja nu har ni pratat och brummat så mycket om denna Panti så nu undrar jag hur han är! sade Alberto

284 Alberto och Plums sover över hos Blåglittrande nallen i kojan

"Visst får du det" brummade Blåglittrande nallen till Alberto. "Du kanske också vill sova här i natt?" sade Blåglittrande nallen och vände sig till Plums. "Väldigt gärna" brummade Plums till svar. Nallarna fick varsin skön fårskinsfäll och lade sig tillrätta ner och det dröjde inte många minuter förrän de sov båda två. Det blev lite trångt i kojan när så många nallar skulle sova därinne. Blåglittrande nallen lade sig tillrätta på sin fäll och snart hade även han somnat. Snöstormen ven och tjöt utanför kojan och då och då skakade hela kojan av blåsten. Av brumopeden syntes ingenting annat än en liten kulle utanför. Rätt vad det var så var hela kojan insnöad och senare efter ett par timmar så syntes inte den heller. Nallarna i kojan sov djupt men så småningom tidigt på morgonen ville Plums komma ut och titta till brumopeden. Plums försökte komma ut ur kojan, men det gick inte för dörren var insnöad och gick inte att få loss. Blåglittrande nallen vaknade och han tog långborsten och slog ett rejält slag med den och då äntligen öppnades dörren på glänt. Kall luft strömmade in i kojan, nu fick nallarna använda blåglittrande nallens spadar och gräva sig ut ur kojan. Under tumultet så vaknade Alberto och när han såg vad nallarna gjorde så vände han sig om och grävde med sina tassar ur en större öppning från kojan. "Var är brumopeden?" frågade han. Den var helt översnöad och det tog ganska mycket tid innan nallarna hade lyckats med att gräva fram den. Sedan fick Plums borsta den ren från all snön och därefter satte nallarna sig på den och satte också på sig hjälmarna som de haft i kojan under natten. Plums undersökte äggen i vilket skick de var. De var väldigt kalla men inga hade gått sönder. Nu var det nog bäst att de fortsatte hem innan nästa snöoväder var över dem. De tackade blåglittrande nalle och körde därifrån. Blåglittrande nalle hade lyckligtvis lånat dem en snöplog som drevs med solceller som de nu använde. När man bodde i skogen var det viktigt att man hade alla möjliga sorters verktyg för att kunna klara sig. 

283 Plums och Alberto råkar ut för en snöstorm och hittar en koja i skogen

"Aj aj aj" Albertonallen jämrade sig där han satt bakom Plums på brumopeden. "Det gör ont i mina ögon," klagade Alberto. Plums gick av brumopeden och lufsade fram i den djupa snön. Han spanade efter om det fanns någon koja i skogen men eftersom det snöade hela tiden var det svårt att se någon. Han tog upp mobilen och försökte få kontakt men på grund av snöovädret så  hindrades mobilen och det gick inte att få kontakt med någon. Plötsligt stötte mopeden emot någonting. Hurra det var en koja. Plums ställde brumopeden utanför kojan och lade över ett skyddande täcke på den så att äggen inte skulle skadas. Sedan skyndade sig Plums och Alberto ini kojan. De hade tur, det var Blåglittrande nallens koja. Han hade just satt på tevatten på sin kamin och nu fick de bli hans gäster också. Alberto tittade på hans blåglittrande päls och Blåglittrande nallen frågade Alberto om han ville ha lite varmt te. "Tack gärna" brummade Alberto "jag är alldeles genomfrusen, det ska bli mycket gott med hett te". Blåglittrande nallen hällde upp det varma teet i en glasmugg och Alberto tog emot det försiktigt. Så annorlunda det såg ut i kojan mot Nalle Plums präktiga trähus. Tänk att det fanns så många olika slags byggnader och kojor i Sverige. Alberto var häpen. Nu försökte han få bort de isiga snöklumparna mellan klorna på baktassarna. Han närmade sig kaminen försiktigt för att försöka tina tassarna. Det var inte så lätt men så småningom gick det. Blåglittrande Nallen tittade förtjust på Alberto och utbrast. "Så roligt att jag fått besök av en spansk nalle det har jag aldrig fått förut!" Alberto satte sig ner på botten av kojan och gnuggade sig i ögonen, sedan brummade han "får jag sova här i natt?"

282 Nalle Brums hus i Granby

Nalle Brum brummade Välkommen till Plums och Alberto  och de hälsade glatt på honom. De lufsade gemensamt med Nalle Brum till hönshuset. De fick vänta utanför hönshuset en liten stund medan Nalle Brum gjorde i ordning äggkartongerna åt dem. Sedan lufsade de vidare till bageriet men där sov alla djupt och en skylt på dörren upplyste dem om, att det var stängt för säsongen. "Ni får följa med hem till mig" brummade Nalle Brum till dem. Det gjorde de gärna. Nalle Brum bodde i ett fint gammalt trähus som han själv gjort i ordning. Han var mycket noga med att i stor utsträckning använda gammalt material som fortfarande var bra. Väggarna var träväggar och de var tjocka och isolerade och var gjorda av gamla timmerstockar. Varmt och skönt var det hemma hos Nalle Brum. Mitt på golvet stod en härlig kamin och spred en skön värme. Plums och Alberto blev nästan sömniga därhemma hos Nalle Brum. De drack en mugg med nästan kokhet svart vinbärssaft men sedan tog de ajö av Nalle Brum och lovade att komma tillbaka till våren när alla de andra nallarna hade vaknat igen efter den långa vintersömnen. Brumopeden stod utanför Nalle Brums hus och väntade på dem. Äggkartongerna lade de försiktigt i sidovagnen. Precis när de skulle åka hem kom Nalle Brum ut till dem från huset och vinkade ajö till dem. Vädret var nu mycket sämre än när de åkt till Granby. Det snöade och blåste och stack som pilar i ögonen på dem. Alberto jämrade sig. Han var inte van vid att vädret kunde växla om så fort. Plums funderade på om det fanns något ställe på vägen genom skogen som de kunde stanna på en stund medan ovädret rasade som värst. Han var tvungen att söka skydd, för nu syntes inte ens vägen de åkte på!

281 Plums och Alberto åker brumomed

Plums brummade till Alberto att de skulle åka till Granbo med brumopeden och köpa ägg. "Brum, brum jag kommer men det är svårt att sluta att åka kana" brummade Alberto. "Jag vill gärna åka brumoped, hur gör man?" Plums visade Alberto hur han skulle sätta sig och sedan fick han också en hjälm att sätta på sig. Sedan åkte de iväg. Alberto kände att det var kallare att åka brumoped än att åka kana, men då ökade han bara värmen i sin päls med att tänka på värme. Det gick riktigt bra. Brumopeden hade släpvagnen kopplad till sig och på grund av detta så höll inte brumopeden någon hög fart. Alberto kunde beundra det vackra snölandskapet de åkte igenom. Snön glittrade på granar och tallar och här och där såg de orangeröda nypon på träden som lyste mot den snövita marken. Enstaka ljud hördes från ensamma kråkor och skator. Plötsligt möttes de av en vägspärr. En stor tvärgrind var ställd över vägen och en varg ställde sig mitt i vägen och ville ha avgift av dem för att de skulle få lov att åka vidare. Plums tog upp sin mobil och ringde till Vaktvargen hemma. Vaktvargen bad då att genast få tala med vargen som ville spärra vägen för dem. Vargen sänkte sin röst så de inte kunde höra samtalet med Vaktvargen men efter några minuter kom han tillbaka och lämnade mobilen till Plums. "Neej ni behöver inte betala något" sade han buttert till dem och släppte genast fram dem. Plums tänkte att han skulle fråga Vaktvargen senare om vad han sagt till den buttra vargen. Nu var det inte långt kvar till Granby. De skymtade Granbyskylten och så var de framme och möttes genast av Nalle Brum som brummade ett glatt VÄLKOMMEN till dem.

280 Plums ringer Granby och får prata med Nalle Brum

Plums åkte pulka några gånger med Alberto men sedan gick han tillbaka till stugan för att skriva till Panti och de andra nallarna som skulle komma följande vecka. Plums förstod att en utrustningslista var nog bra att mejla till nallarna. Det var ju viktigt att de hade fett med sig för att gnida in i tassarnas fotsulor och mellan klorna om det skulle frysa till och bli kallare än vad det var just nu. Han skrev också att det var bra om alla tog med sig tandborste och tandkräm. Sedan väntade han en stund på svaren. Det tog inte många minuter förrän han fick svarsmejl. Nallarna skulle komma under dagen och de var allesammans mycket hungriga skrev de. Plums såg då genast efter vilken slags mat han hade hemma. Han såg att det var brist på ägg och mjölk. Vetemjöl och grahamsmjöl fanns det tillräckligt av om de skulle göra pannkakor. Det var nog lika bra att han och Alberto tog brummopeden och åkte till Granby för att köpa ägg. Han tog sin mobil och ringde Granby. Nalle Brum svarade och visste att det fanns gott om ägg till försäljning, det bästa var brummade han att de själva tog med sig äggkartongerna som äggen skulle ligga i. "Naturligtvis" svarade Plums. Det var nog lika bra att de tog sidovagnen med sig också om de skulle köpa mera matvaror i Granby. Nalle Brum berättade att många nallar hade gått och lagt sig i idet för att sova den här tiden på året, nu när det ändå inte fanns något vidare dagsljus att tala om. Plums invände då att det ju faktiskt fanns solcellsbatterier och månskensbatterier och tänk brummade han "så vackert det blir med alla glittrande iskristaller, det finns ingen som helst anledning att lägga sig och sova nu". Nalle Brum tyckte att Plums hade alldeles rätt och han skulle berätta det för sina vänner som var vakna ännu.

279 Alberto får pröva med att åka kana

Efter frukosten visade Plums och Plask Alberto var de brukade borsta tänderna någonstans. Alberto brummade då lite ledsamt att han glömt sin tandborste i Barcelona. "Ingen fara" sade Plums till honom. "Vi har flera extra nya tandborstar, som vi fått av en firma som reklam.  Nu får du en av dem". Nallarna lufsade glatt iväg till en gammal gran som stod vid en av stugorna. De hade med sig tandborste och tandkräm till Alberto som glatt tog emot den och började borsta tänderna ordentligt. Han visslade samtidigt som han borstade tänderna och när Plums frågade honom varför han visslade samtidigt, så svarade han att det kittlades i munnen när han borstade i den nedre käken. Plums skrattade och sade att det hade han inte känt, men det var nog olika med den saken från nalle till nalle. Äntligen var det färdigborstat och nallarna lufsade runt på tomten för att se om det gick att åka kana någonstans. Det var en mycket bra tomt som hade små kullar här och var och som nu var täckta av snö så det hade blivit snökanor av dem. "Hur gör man när man åker kana?" frågade Alberto Plask. "Så här förstås" sade Plask och gick upp och satte sig på en hög snöbacke, sedan drog han in fötterna och gav sig själv fart med armarna. Svisch, så åkte Plask i rasande fart neråt och det såg väldigt roligt ut. Alberto blev intresserad på en gång och klättrade uppför snöbacken ända upp till toppen. Han satte sig ner och härmade Plasks sittställning och så bar det av nerför backen i en väldig fart. När Alberto kom allra längst ner på marken så snurrade han runt ett varv av bara farten. Han blev stormförtjust och ville åka kana igen och igen, men upptäckte efter en stund att han blev alldeles iskall både om svansen och runt nosen då snön sprutade upp på nosen på honom. Plums visade honom en pulka som han kunde sitta på och då kunde få ännu högre hastighet men inte lika mycket snö på nosen och inte heller lika kall om svansen. Alberto fortsatte med att åka pulka igen och igen och brumskrek av förtjusning när pulkan åkte iväg med honom nedåt.

278 Alberto får höra om Vinterhotellet

Alberto blev mycket glad när han hörde Plums brummande förslag om att han skulle lufsa över till deras stuga. Innan han gick, kontrollerade han om elden brunnit ut i kaminen. Det hade den, då stängde han spjället till kaminen. Sedan gick han ut genom dörren och lufsade raskt över till Plums och Plask. De frågade honom om han sovit gott och det svarade han förstås jakande på. Sedan berättade de för honom om Vinterhotellet och att det skulle komma några nallar på besök under en vecka. Bland alla nallarna som skulle komma var det en fransk nalle som hette Panti och som varit där tidigare. Alberto tyckte att det lät trevligt och undrade vad de skulle göra under den veckan. Plums och Plask informerade honom då om att dels skulle Trolle från Trollhättan komma och trolla för dem, dels om vädret tillät det skulle det bli kälkåkningar och även åkande på pulkor. De nallar som ville kunde också åka skidor förstås både längdåkning och slalom. Däremot var de inte säkra på om det skulle bli så mycket snö att de åter igen kunde ha slädar där. De fick avvakta och se under de närmaste dagarna om det kom mera snö. Alberto berättade att i bergen i Spanien fanns det alltid mycket snö men han och hans vänner hade inte alltid rätt skidutrustning med sig när de skulle åka. Då berättade Plums om Monchichi och hennes möjligheter till att kunna låna utrustning vid olika tillfällen. Plask sade då eftertänksamt att de också säkert kunde höra efter med Nalleposten om att hyra overaller och annat som behövdes när de skulle åka skidor. Nu var det i allafall dags för att äta frukost. Alberto ville också gärna ha choklad att dricka till frukosten så Plums gjorde iordning det till honom också.

277 Alberto får mejl ifrån Barcelona

Alberto vaknade tidigt på morgonen och satte på vatten till sitt te på kaminen. Han hade en söt liten kopparkanna som han kokade sitt vatten i. Sedan satte han fram sin mugg på bordet och hällde upp myntateet i tesilen. Precis då kokade vattnet upp och Alberto hällde över det i muggen med det väntande myntateet. Skorporna som han hade fått av Plums dagen innan, doppade han i teet och mumsade på.

Å, vad skönt det var, mmm han njöt när han drack och åt. Det var nästan så att han blev sömnig igen när den goda värmen från kaminen spred sig i rummet. Han tittade ut genom fönstret, snön låg vit och täckande på hela naturen utanför. Det blev ljusare med snön än utan. Dagsljuset syntes dock inte än, men vad var det för skuggor som sprang över snön. Alberto kisade med ögonen och ställde sig nära fönstret, han kunde inte se om det var rävar eller vargar heller. Skuggorna försvann, han skulle fråga Plask senare på dagen om skuggorna. Alberto funderade om det var för tidigt att lufsa över till Plums och Plasks stuga. Han tittade på klockan på väggen, det var nog för tidigt klockan var bara sex på morgonen ännu. Kanske nallarna sov. Alberto hade ingen lust att gå och lägga sig igen, han slog i stället på sin dator för att se om han  fått några mejl. Där var redan flera stycken. Spanska turistföreningen undrade om han ville vara guide igen i år för nya turistgrupper i Barcelona. Hans tandläkare hade också sökt honom för ändring av tid. Alberto skrev genast och besvarade spanska turistföreningens mejl att han gärna var guide på våren i Barcelona. Tandläkarens mejl svarade han på genast, då han tyckte att det var viktigt att berätta för tandläkaren att han var i Sverige nu och inte skulle komma till Barcelona på länge. De här små datorerna var bra att ha med sig i ryggsäcken, särskilt när man kunde koppla upp sig överallt. Nu ringde det i Albertos mobil. Det var Plums som undrade om han var vaken.

276 Plask och Plums pratar om Vinterhotellet

Plask vaknade tidigt på morgonen och såg att det hade snöat under natten. Det var alldeles tyst ute, inget fågelkvitter utan helt tyst. Det snöade mer och mer ute och snart såg allting ut som om det var gjort av snö. Nu var det nog dags att öppna Vinterhotellet igen. Han satte på datorn och tittade på anmälningarna till Vinterhotellet. Panti hade anmält sig igen, men Plask tyckte att först skulle de nallar få möjlighet att komma till Vinterhotellet som inte hade varit där tidigare. Kanske kunde Panti få komma senare. Plums vaknade och ville genast ha sin choklad, han blev förvånad över att Plask inte redan börjat elda i vedspisen utan valt att först sätta på datorn. "Jamen jag ville ju se hur många nallar som vill komma till Vinterhotellet" försvarade sig Plask med. Plums sade ingenting men skyndade sig med att elda i vedspisen så att han kunde göra i ordning sin nallechoklad. "Titta, det snöar!"utbrast Plask i ett försök att göra Plums gladare. "Vad bra! Nu  kan vi öppna Vinterhotellet igen" fortsatte han med att säga. "Har vi fått några anmälningar?" "Ja, Panti vill komma hit igen, svarade Plask, men jag tänkte att nallar som ännu inte varit här skulle få komma före Panti". "Varför då, låt Panti komma hit igen, han är en sådan trevlig och rar nalle och kanske kan Alberto och Panti bli vänner och brumma på spanskfranska ihop" brummade Plums. "Jaa det förstås, vilken bra idé, vi prövar och ser hur det blir". Plask skrev då genast till Panti att han var välkommen till Vinterhotellet igen. Han skrev också att Tangonallen fortfarande fanns kvar som gäst men att han snart skulle återvända till hem till Argentina.

275 Nallarna Plums, Plask och Alberto äter fisk

Nu var det så mörkt ute att de bestämde sig för att steka fisken inne i Plasks och Plums stuga. Plums tog fram en rejäl stekpanna och hällde i lite olja i den. Han var glad över att han hade fileat fisken nere vid stranden. En klick smör åkte också ner i pannan och efter en kort stund på vedspisen hade pannan fått lagom värme för fiskfileterna. Hela stugan fylldes snabbt med fiskdoft och Plums, Plask och Alberto väntade ivrigt vid vedspisen på fisken. "En kopp hett the skulle smaka bra" brummade Alberto. "Lugn bara lugn" svarade Plask. Allt har sin tid, nu är fisken klar. Nallarna lät sig väl smaka av den läckra nystekta fisken och snart var fisken slut och nallarna var mätta. Plums satte på kopparkannan på vedspisen och lät vattnet koka upp. Sedan tog Plask en tesil och hällde färska teblad i den. Han lade ner tesilen i en mugg och hällde på det nykokta vattnet. Alberto passade då på att säga att han ville ha socker och mjölk i sitt te. Plums tog fram en ny tesil och gjorde i ordning Albertos te som han ville ha det. Alberto passade då på att fråga om det fanns något te som han kunde få ha inne hos sig i stugan om han skulle bli törstig senare på kvällen eller tidigt om morgonen. Plask tog fram ett litet paket med myntate och undrade om det gick bra. Alberto blev mycket glad han hade längtat efter myntate.
På datorn hade det kommit flera mejl med frågor om när nallarna skulle åka till Polen. Polska nalleförbundet bjöd in Plums och Plask på en resa till huvudstaden Warzava. Plums och Plask blev fundersamma, ingen av dem kunde polska och inga nallar de hade kontakt med pratade polska heller. Dessutom hade Plums för sig att i Polen den här tiden på året var det mycket kallare än hemma.

Dessutom hade de ju faktiskt mer eller mindre lovat Spanska Nalleförbundet att de skulle åka till Barcelona snart. Det hade ju också snöat härhemma så kanske var det dags att de skulle öppna Vinterhotellet igen. 

274 Alberto och Plums går och fiskar i sjön

"Är du nöjd nu med texten?" frågade Plums ängsligt Alberto. Alberto såg eftertänksam ut, sedan svarade han "inte riktigt, jag heter = me lliamo på spanska. Du hade glömt ett l."  Plums svarade med ett lågt brum att han nu hade lärt sig det och skulle kontrollera texten noggrannare i fortsättningen. Alberto frågade då Plums om de kunde lufsa ner till sjön för att fiska. Skymningen började redan komma och Plums förklarade då för Alberto att det var ett utmärkt väder att fiska i. De lufsade ner till sjön och Plums tog fram två metspön från boden och bete. De satte sig på varsin sida om bryggan för att inte trassla in sig i varandras metrevar. Snart var det alldeles mörkt ute men Plums tände sin månskenslampa så att de i alla fall såg vad de gjorde. Båda nallarna hörde att det prasslade i buskarna bakom dem, men de brydde sig inte om att titta efter vad det var som prasslade. Plötsligt kände Alberto hur hans metrev nästan åkte ner i sjön, det var ett tungt ryck i reven. Långsamt reste sig Alberto upp på bryggan och började leda sin metrev åt olika håll. Sedan backade han lite grand bakåt och då kände han hur han långsamt fick med sig fångsten upp ur sjön. Nu var det så mörkt så han fick brumma till Plums att komma och hjälpa honom. Plums lade först undan sitt metspö så att det inte skulle ramla i sjön. Sedan gick han fram till Alberto för att se vilken slags fisk han fångat. Det var en stor aborre som glänste till i månskenet innan den lades ner i en hink. "Vi slutar fiska nu." brummade Plums till Alberto. "Din fisk är så stor så den räcker till middagen i dag". Alberto kände sig mycket glad och nöjd med att ha fångat den stora aborren alldeles själv. Bakom buskarna kom tre rävar fram som blev besvikna över att nallarna bestämt sig för att inte fiska mera. De ylade fram sitt missnöje men Plums och Alberto lufsade nöjda tillbaka till tomten.

273 Alberto rättar Plasks språkfel på spanska

Alberto, den spanska nallen upptäckte att de få orden som han velat skriva ner i sagan hade blivit felstavade. Han brummade till Plums att stavningen av Hola = Hej skulle bara stavas på det sättet och ingenting annat. I spanska språket precis som i franska språket uttalades inte bokstaven H i början av ordet. "Tack" brummade Plums, "nu lärde jag mig något nytt". Sedan brummade Alberto genast att han hade sett att Plums skrivit fel vad "jag heter". " Me liamo" ska det vara ingenting annat brummade Alberto med eftertryck. Plums lovade att bättra sig och skulle vara noggrannare i fortsättningen när han skulle skriva på främmande språk. Alberto såg då nöjdare ut och brummade om detta till Plums. "Jag kan ju bli din lärare i spanska" brummade han till Plums. Plums såg då tveksam ut och brummade tillbaka att han var tacksam för det. Spanska är ju ett världsspråk och ingen visste ju när man skulle behöva det nästa gång. Alberto lufsade runt på tomten och undrade om det bara var Plums och Plask som bodde där. "Nejdå vi har våra vaktvargar som bor här hos oss också" svarade Plask. "De vaktar vårt ställe  när vi är borta på resor för jag och Plums reser ganska ofta till olika länder och då ser vaktvargarna efter vårt ställe här". Alberto undrade om han kunde få följa med dem på någon resa, kanske på nästa resa om de tänkte åka till Spanien. "Det var en bra idé!" utropade både Plums och Plask på en gång, "då kan du bli vår tolk där". Alberto såg glad och nöjd ut. Han frågade genast om resan skulle bli av snart, men då brummade både Plums och Plask att de nyss hade kommit hem och ville stanna hemma ett slag innan de skulle resa iväg igen. Inget hindrade att Alberto under tiden kunde skaffa information om Spanien på nätet. Alberto tog genast fram sin minidator och kopplade upp sig.

272 Alberto en spansk nalle stod vid tomtgränsen och tittade in

Gröna Björn letade efter skorpor men utan att hitta några. Han fick bestämt ge upp och gå ut och fråga Plums om den saken. Gröna Björn tyckte att det var förargligt men han lufsade ut och fick till sin stora förtjusning se Plask utanför stugan. "Jag vill äta frukost men hittar inga skorpor" brummade han irriterad till Plask. Då svarade Plask "vi äter frukost gemensamt inne i tältet, kom och slå dig ner". Tveksamt gjorde Gröna Björn honom sällskap dit. Där var redan framdukat smörgås, skorpor, marmelad och gröt i stora fat. Gröna Björn hämtade då sin mugg med te och slog sig ner bredvid bordet. Plums berättade för honom om en spansk nalle som skulle komma lite senare på dagen till dem. "Då har jag nog lufsat iväg hem igen " brummade Gröna Björn. "Varför det? du har väl inte bråttom, du kan väl stanna ett slag!" utbrast Plums och Plask. "Nej nu lufsar jag  iväg hemåt igen"svarade Gröna Björn hastigt. Ni kanske vill göra i ordning stugan för Spanska nallen, så att han har någonstans att sova i natt. Tack ska ni ha". Gröna björn torkade sig om nosen efter frukosten, han lufsade ut och borstade tänderna och tvättade klorna sedan lufsade han iväg från tomten. Det dröjde inte länge innan det stod en ny nalle och tittade längtansfullt in på tomten. "Ola" brummade han. Sedan förklarade han att ola betyder hej på spanska. Han fortsatte med att säga "mi liamo Alberto". Då förstod Plums och Plask att han sade att han heter Alberto på spanska. "Du talar väl brumspråket också?" frågade Plums ängsligt. "Si" svarade Alberto och tillade sedan raskt jabrum på det internationella brumspråket. "Det var ju tur för oss" brummade Plums och Plask på en gång.

271 Gröna Björn sover i en stuga

Gröna Björn fann sig väl tillrätta i stugan han skulle sova i under natten. Han var van vid att göra upp eld i kaminen så det var inga svårigheter alls med den saken. Däremot tyckte han inte om att sova i en säng. Det hade han inte gjort förut och det ville han inte göra nu heller. Han tog därför och lade madrassen, lakanen och täcket på golvet och allra underst lade han den sköna fårskinnsfällen. Nu drog det inte alls från golvet utan var bara skönt och gosigt. Han lade sig ganska nära kaminen. Sedan sträckte han ut sig i sin fulla längd och sedan hittade han en skön sovställning. Därefter hördes ett djupt andetag och sedan en snarkning. Gröna Björn sov djupt. Han drömde en massa olika drömmar under natten. På morgonen vaknade han av att han frös. Lakanen och täcket låg i en enda röra längst bort i rummet. Det var kallt i stugan för kaminen hade slocknat under natten. Gröna Björn ruskade på sig. Det skulle allt smaka gott med en mugg hett te nu. Lyckligtvis fanns det tändved inne så snart sprakade den goda elden i kaminen igen. Sängkläderna lade Gröna Björn i sängen och skinnfällen hängde han upp på väggen. Nära kaminen fanns en kanna att koka vatten i på kaminen. Gröna björn tog kannan och lufsade ut genom dörren för att hämta vatten från brunnen. Han fick dra flera tag med brunnen men till slut kom det vatten. Han hällde kannan full och tog in den igen i stugan. Sedan började han undersöka vad som fanns i skåpet som hängde på väggen. Sådan tur, där fanns både koppar och te. Nu var vattnet färdigkokat på kaminen och Gröna Björn hällde upp det kokheta vattnet i en kopp. Sedan satte han sig ner och började dricka det försiktigt. Nu kände han att han var hungrig också. Tänk om det fanns några skorpor i skåpet?

270 Nallarna grillar fisk

Vaktvargen tittade nyfiket på Gröna Björn och undrade vem han var. Plums berättade då att Gröna Björn stod utanför bastun när nallarna bastat färdigt. Gröna Björn stod en liten bit ifrån Vaktvargen när Plums berättade lite grand om vad som hänt nere vid sjön."Grillen är klar, det är bara att sätta igång och grilla nu" förklarade Vaktvargen. "Mums, mums" brummade alla tre nallarna och lufsade bort till grillen. Månen lyste gul och stor på himlen och Plask tände deras vackra månskenslampor runt grillen så att de skulle se varandra samt vad de gjorde när de grillade. De trädde upp de urtagna fiskarna på spett och lade dem bredvid varandra på grillen. Det fräste till lite grand när fiskarna kom nära glöden. Gröna Björn följde uppmärksamt på hur fiskens utseende förändrades. Äntligen var första omgångens fiskar klara, de fick vänta lite ändå innan de hade svalnat så att de kunde äta dem. Plums hörde hur det prasslade i buskarna bakom honom när han började äta av sin fisk. "Vem där?" ropade han. Ingen svarade och nu var det alldeles tyst. Då brydde Plums sig inte om prasslandet utan åt istället upp sin fisk. Gröna Björn klappade sig på magen av förtjusning, han blev jättenöjd och glad och började sjunga en liten visa av glädje "grillad fisk är gott, mums mums, äta vill jag göra bums!" sjöng han. Plask pekade på fisken som Gröna Björn höll i och frågade honom om han orkade äta fler fiskar. Visst gjorde han det, men till slut när han ätit nio fiskar så orkade han inte äta den tionde utan tittade bara med sömniga ögon på den. Då kom räven fram som gömt sig i busken och prasslat där förut, han tog ett skutt mot Gröna Björn och landade framför hans fötter, där han raskt tog den sista fisken som var kvar. Räven nästan slukade fisken, så hungrig var han. Sedan tog han ett skutt tillbaka bakom busken och försvann ljudlöst i mörkret. Vaktvargen lovade att städa grillplatsen efter sin grillning och under tiden så gick nallarna för att borsta tänder och göra sig klara för nattens sömn,

269 Plums öppnade bastudörren försiktigt

Plums öppnade bastudörren försiktigt. Den som var utanför tog tag i dörren och vräkte upp den, så att Plums flög ut och ramlade på bryggan. "Aj, aj. aj det gör ont"! skrek Plums. "Vad gör du med min bror?" brummade Plask djärvt till den främmande nallen som stod med små ögon och tittade på dem. Den främmande nallen kom av sig vid synen av två nallar, han hade trott att han bara skulle hitta en nalle i bastun. "Jo hrm," han harklade sig några gånger och försökte få fram något brum. "Förlåt så hemskt mycket, det var inte meningen att göra dig illa!" utbrast han sedan. Plums linkade nu fram till den främmande nallen och frågade honom vad han gjorde där. Den främmande nallen såg blyg ut och brummade med låg röst att han bara ville fiska i sjön och få lite grillad fisk till middag. Då frågade Plask och Plums var han bodde någonstans och om det inte fanns någon sjö där. Den främmande nallen berättade att där han bodde långt upp i norr, där fanns det inte fiskar i sjön den här tiden på året. Hemma hos honom var alla så hungriga jämt så han bara kände att det var dags för honom att lufsa söderut för att komma till en sjö med simmande fisk. Den främmande nallen var större än de och han  var alldeles grön hela han. Tänk nu kände de en grön nalle också Plums och Plask ville att han skulle berätta mera om norra Sverige. Gröna nallen sade att han gärna skulle berätta mer om sin by, men han var så förskräckligt hungrig så först ville han äta mat. Kanske hade de med sig lite grillad fisk till stranden. Plask och Plums kom då ihåg sin kommande grillmiddag och bjöd in gröna nallen att äta den gemensamt med dem. Gröna nallen tog sin ryggsäck på ryggen och sedan lufsade alla tre nallarna upp till tomten för att grilla fisken som Plums och Plask fångat tidigare på dagen.

268 Plums och Plask går för att fiska i sjön

Plask och Plums beslöt sig för att mejla till Nalleposten och berätta precis som det var. De skrev att de själva ville slappna av lite hemma innan de öppnade Vinterhotellet igen. De skrev också i mejlet att de skulle skriva igen till nallarna som anmält sig till Vinterhotellet. Trolle kontaktades med mobilen, där han blev inbjuden som gäst. Han ville ju också bli vän med Tangonallen för han hade hört att han var släkt med honom på långt håll. Trolle skulle titta efter i sin dator om han var ledig den här veckan och mejla dem svar när han sett efter. Plums muttrade för sig själv. "Hur gjorde nallarna förr i tiden när det inte fanns mejl eller mobiler?" Plask som hörde vad Plums muttrade om svarade honom med en lång fnysning. "Nu går vi ner till sjön och fiskar ett slag innan det blir så mörkt att jag inte ens kan se min tass" brummade han. Genast lufsade båda nallarna ner till sjön men först gick de till fiskeboden och tog fram sina metspön. Sedan bestämde de sig för att sätta på bastun så att de skulle bli riktigt varma när de fiskat en stund. När de kom ner till nya bryggan var det nästan kolmörkt men Plums hade en månskenslykta med sig och den tändes med en gång. Båda nallarna fick fiskar med en gång och snart hade de fiskat tillräckligt och skyndade sig då med att sätta lock på hinken. De ställde tillbaka fiskspöna i boden och gjorde sig klara för att bada bastu. Bastun ångade av värmen när de steg in och de nallarna njöt av den sköna goda värmen. Månen steg upp på himlen och de första stjärnorna tändes på den mörkblåa himlen. Precis när de badat bastu färdigt hördes släpande steg utanför dörren. Vem kunde det vara?

267 Tangonallens besök hos Plums och Plask

Plums och Plask blev blyga av all uppståndelse när de kom hem. Tangonallen som var van att bo själv och dessutom van att resa ville ha en stuga för sig själv att bo i. Plums och Plask erbjöd honom då att bo i den stuga som Panti hade bott i när han gästade dem. Tangonallen var mycket nöjd med det erbjudandet. Plums behövde heller inte visa honom hur man eldade i kaminen, det klarade Tangonallen själv. Nalleflickan hade gräddat pannkakor till dem och nallarna hämtade tallrikar att lägga upp pannkakorna på. Orkesternallarna kastade längtansfyllda blickar på pannkakorna och då erbjöd Plums dem att smaka. På ett nafs tog pannkakorna slut och som tur var så fanns det mera pannkakssmet att grädda. Det tog några timmar innan alla hade ätit färdigt och kände sig nöjda. Plums och Plask gick in i sin stuga för att se om det kommit några mejl under deras bortovaro. Kanalnallarna hade skickat ett tackmejl till dem där de tackade dem för deras medverkan till fredsuppgörelsen med Amsterdams nallar. Både Plums och Plask blev glada över det mejlet. Sedan var det mejl från Trolle som undrade om de ville ha några nya trolleriföreställningar. Nalleflickan hade gjort i ordning en lång väntelista med nallar som ville komma på Vinterhotellet. Plums och Plask tittade på varandra och sedan brummade de med eftertryck att Vinterhotellet fick nog vänta lite grand ty nu ville de först själva slappna av och kanske gå och fiska i sjön. De ville ju också hinna med att umgås med Tangonallen. Ingen av dem visste hur länge han ville stanna i Sverige

266 Hemkomsten

Med tjutande sirener åkte polisbilen till brummaskinsplatsen. Brummaskinen stod klar att lyfta så fort som Plask, Plums och Monchichi satt sig ner på sina platser. Maskinerna var redan igång och Plums kontrollerade en sista gång att han och de andra hade sina ryggsäckar med sig. En söt släkting till Monchichi gick runt och kontrollerade att alla var ordentligt fastspända. Nu satte brummaskinen fart och nu körde den iväg på startplatsen. Brummaskinen var fylld med nallar och alla såg glada ut. Nu kände de hur farten ökade mer och mer för varje minut och plötsligt var de uppe i luften. Tänk vad de hade varit med om mycket bara på några dagar. Plums tänkte på vad som skulle ske med kanalnallarna och han önskade att Amsterdams poliskår satte sig i kontakt med dem och berättade för dem hur det gick för kanalnallarna. Flygvärdinnan kom fram till Plums när de hunnit upp i luften med ett meddelande. "Vi har kommit överens med Nallarna i Amsterdam stop" Kanalnallarna stop

Plums blev glad och visade telegrammet för Plask och Monchichi. "Så skönt att allt har löst sig" brummade Plask och Monchichi nickade instämmande. Nu kunde de också slappna av och glädja sig åt att komma hem och se till sitt Vinterhotell igen. Plask och Plums brummade med varandra om de skulle ha Vinterhotellet öppet några månader till men kanske inte hela tiden utan bara då och då. Det tog inte lång tid förrän det var dags att landa i Stockholm. Monchichi ordnade snabbt en taxi för dem och med den tog de sig hem. Tänk, det fanns ingen snö alla kvar hemma. All snö hade smält och det kändes riktigt varmt och skönt också. Det blev nästan svettigt med vinterpälsen. Plums och Plask knäppte upp vinterpälsen i halsen. Meddetsamma de kom in på tomten så såg de en massa olika nallar som hade samlats där. Dessutom så stod Tangonallen där och han började genast dirigera alla nallarna på tomten till en Välkomstkör. Tangonallen sjöng själv med Välkomstkören och Plums, Plask och Monchichi njöt så av hans vackra baryton.

265 Plums, Plask och Monchichi blir lurade av kanalnallarna

Plums och Plask tackade Panti för inbjudningen  till Strasbourg, men förklarade att nu hade de varit så länge borta från Sverige att de ville resa hem igen. Panti förstod dem och de bestämde med varandra att ha mailkontakt också. Monchichi blev mycket glad över att åka hem till Sverige igen så hon mejlade genast och köpte brummaskinsbiljetter till dem alla tre. Plask tyckte att hon kunde hört med honom först innan hon köpte biljetterna hem, men Plums gladde sig åt att snart komma hem igen. Kanalnallarna lufsade efter mötet hem till sig och dessförinnan bjöd de Plums och Plask att komma hem till dem för att de skulle få se hur Kanalnallarna bodde. Plums, Plask och Monchichi blev hämtade av en liten aktersnurra vid kanalen nedanför hotellet. Monchichi tog med chokladasken som de börjat äta ur, kanske Kanalnallarna ville ha det som var kvar. Det fanns ingen tid till att köpa någon ny ask. Raskt gjorde Monchichi en vacker presentstrut av ett glansigt papper, där hon stoppade ner chokladbitarna. Sedan knöt hon om struten med ett rött band och lät banden hänga ner från strutens ovansida. Aktersnurran låg snabbt och väntade på dem vid kanalen och tutade till dem att komma ner. Den tomma chokladasken lade Monchichi åt sidan. De satte sig tillrätta i aktersnurran och sedan bar det snabbt iväg. Oj, så fort Kanalnallen åkte, men åkte de verkligen hem till dem? Plums och Plask försökte brumma till Kanalnallen, men han åkte bara fortare och fortare långt långt bort. Nu åkte de inte längre längs kanalen, vart var de på väg någonstans? Äntligen saktade Kanalnallen farten vid ett stort berg med en stor öppning. På stranden stod flera kanalnallar och skrattade hånfullt. "Trodde ni att ni skulle komma hem till oss!" brummade de. "Visst nu kan ni sitta här och fundera på "våra överenskommelser", vi går inte med på någonting!" brummade en Kanalnalle argt. "Vi går inte iland" brummade Plums och Plask ilsket tillbaka och satt lugnt kvar i aktersnurran. Då visste inte kanalnallarna vad de skulle göra utan kliade sig fundersamt i pannan. Plums hade under tiden när kanalnallarna lämnat sitt besked till dem, kontaktat Nallarnas Sjöpolis med sin mobil. Långt borta syntes nu en hel armé av sjöpolisnallar. Precis när en av kanalnallarna närmade sig Plums och Plask fick han syn på sjöpolisnallarna. Ett vilt brummande utbröt sig nu hos kanalnallarna. Det här var ingenting de räknat med. Sjöpolisnallarna tog aktersnurran på släp tillbaka till Amsterdam. Plums, Plask och Monchichi fick åka polisbil till brummaskinen för att hinna med den. Sjöpolisen lovade att mejla till dem om vad som skulle hända med kanalnallarna.

264 Klättrande i träd samt oväntat möte med Panti

Precis när Monchichi också lyckats komma upp i trädet, så var tvåbeningarna framme vid deras träd. Tvåbeningarna pratade med varandra om att de tyckte att det var egendomligt att spåren efter nallarna upphörde just där. Plums tecknade till Monchichi att vara alldeles tyst. Monchichi var alldeles tyst, men grenen hon satt på, var för svag för hennes tyngd, så den knakade. Kvickt skyndade sig Monchichi till en annan gren, men nu hade tvåbeningen fått syn på henne och ropade till de andra att de fanns i trädet. Plums och Plask svingade sig till ett närliggande träd och Plums höll Monchichi i famnen med ena armen, så att hon kom med honom. Grenen hon suttit på ramlade ner med en duns på en av tvåbeningarna. Han skrek Aj, Aj, Aj och sedan ramlade han omkull. De andra tvåbeningarna fick fullt upp med honom, så de hann inte se vart Plums, Plask och Monchichi tog vägen. Nallarna var alldeles tysta och rörde sig snabbt, nu närmade de sig sina cyklar och i ett huj var de uppe på dem och cyklade iväg. Monchichi cyklade det snabbaste hon kunde på sin cykel och snart var de framme vid Nallehotellet. De parkerade sina cyklar och tog av sig hjälmarna. Nu kom en vakt ut från Nallehotellet och bad dem komma in, för nu skulle mötet med kanalnallarna börja. 
Matsalen var fullsatt med kanalnallar och övriga nallar från Amsterdam och Holland samt en och annan nalle från Frankrike som hört talas om deras äventyr på kanalen. Plums och Plask fick till sin förvåning se att Panti var där. Han var representant för en Nalletidning från Strasbourg. De vinkade till honom och han vinkade tillbaka. Sedan satte mötet igång. Kanalnallarna berättade för alla på mötet att de var som vilka nallar som helst och också ville bli accepterade av alla. Hotellnallen bad dem att då uppföra sig ordentligt och inte klättra upp till hotellrummen och försöka stjäla saker från deras gäster. Kanalnallarna blev tysta en stund men lovade sedan att inte stjäla eller bråka med hotellets gäster. Plask förklarade för dem att de hade allt att vinna på en överenskommelse. Motvilligt gick kanalnallarna med på detta.

Nallen Panti antecknade hela tiden i sin anteckningsbok. Efter mötet kom han fram och bjöd in Plums och Plask att hälsa på i Strasbourg.

263 Äventyr i Holland

Det var inte lätt att cykla på den smala vägen bredvid kanalen och mer än en gång kände Plums det som om han höll på att ramla ner i kanalen. Han brummade till Plask att han ville cykla på en riktig cykelväg istället. Plask svarade genast att de nu var alldeles bakom Zoo och han ville att de skulle klättra in till nallarna där och brumma med dem lite grand. Plums ville inte alls klättra in dit och han brummade ett argt "Nej". Då sade Plask att han själv kunde klättra in dit så kunde Plums och Monchichi hålla utkik efter vakter. Motvilligt gick Plums med på det förslaget. Plask parkerade sin cykel vid ett träd och sedan lufsade han försiktigt fram till nallestängslet för att se var larmet satt någonstans så att han inte kom åt det när han klättrade över staketet. Plums kunde inte alls förstå honom varför han ville brumma med nallarna därinne. De hade ju inte varit intresserade av att prata med honom alls vid deras första besök. Plask var noga med var han satte tassarna när han klättrade över stängslet. Väl på andra sidan vinkade han till Plums och Monchichi och sedan lufsade han fram till den största nallen där som var alldeles grå och hade små svarta ögon nära sin nos. "Brum på dig du" brummade Plask. "Vad vill du? du får inte smaka av min mat" brummade den grå nallen ilsket till Plask. "Jag vill inte smaka din mat heller" svarade Plask djärvt, jag vill bara brumma lite grand med dig". Plask berättade för Grånallen om att han varit i kontakt med kanalnallarna och att han skulle på förhandling med dem senare på dagen. Grånallen blev mycket intresserad av Plasks berättelser och blev då också mycket vänligare mot honom. Plötsligt när Grånallen pratade med Plask kom en vakt och såg att det kommit en nalle till bland de andra nallarna. Han närmade sig stängslet till björnarna och ville ge Plask en sömntablett. Plask drog sig bakåt inne i björnområdet och gömde sig bakom ett berg. Därifrån fanns det en mindre stentrappa och Plask gick uppför den och svingade sig sedan ut från björnområdet. Nu gällde det för honom att så snabbt som möjligt hitta Plums och Monchichi. Solen som varit framme började gå ner och Plums såg att han nu var inne i ett område som han inte kände igen. Han tog upp sin GPS och tack vare den kunde han snabbt hitta Plums och Monchichi igen. Nu hörde han också tvåbeningarnas röster. Precis framme vid Monchichi och Plums berättade han för dem om sitt äventyr. De hörde rösterna närmare nu och bestämde sig då för att klättra upp i det närmaste trädet och sitta där ett tag så att tvåbeningarna skulle förlora spåret till dem.

Nallesagor för alla: 262 Vakten tar hand om Kanalbjörnen

Nallesagor för alla: 262 Vakten tar hand om Kanalbjörnen: Nallehotellets reception blev mycket upprörda när de fick höra att en kanalbjörn hade vågat sig in i ett av rummen. De skickade genast upp...

262 Vakten tar hand om Kanalbjörnen

Nallehotellets reception blev mycket upprörda när de fick höra att en kanalbjörn hade vågat sig in i ett av rummen. De skickade genast upp en uniformerad vakt som genast tog hand om den rädda kanalbjörnen. Plask påminde kanalbjörnen samt vakten om att det skulle bli förhandlingar mellan kanalbjörnar och holländska nallar senare på dagen. Vakten blev då genast mindre arg på kanalbjörnen, som nu nästan började gråta av rädsla. Plask och Plums bestämde sig då för att följa med vakten och kanalbjörnen nerför trapporna. I Holland är det inte likadant som i Sverige vad det gäller trappor på hotellen. Trapporna i holländska hotell är mycket smalare och brantare och det gäller verkligen att se upp ordentligt så att man inte snubblar och ramlar rakt ner i kanalen nedanför. Ingen av dem brummade när de gick nerför trapporna utan tog det mycket försiktigt. Väl nere vid receptionen stannade vakten och det syntes att han helst hade velat knuffa ut kanalbjörnen på den smala trottoaren utanför. Plask pratade med kanalbjörnen för att höra efter om det fanns flera kanalbjörnar i närheten som väntade på att han skulle komma ut till dem. Kanalbjörnen skakade nekande till detta och brummade svagt om att han varit ensam. Sedan släppte vakten iväg kanalbjörnen som genast dök ner i kanalen utanför och försvann ur sikte. Plums och Plask lufsade försiktigt uppför alla fem trapporna igen. De gick in i sitt rum och slängde sig utmattade på sängarna. Plums kontrollerade att fönstren till rummet var stängda. Sedan somnade nallarna på en gång och hörde inte alls Monchichis knackningar på dörren. Inte heller vaknade de av att hon försökte kalla på dem genom dörren. Till sist tog hon sin mobil och ringde dem. Mycket sömnigt svarade Plums med sitt namn och gäspade stort. Monchichi frågade honom då "hur länge ska du sova egentligen? Har du rest till Holland bara för att sova här? Kan vi inte göra någon mera cykelutflykt?" Plums lufsade upp ur sängen och släppte in Monchichi. Sedan berättade han för henne om Kanalbjörnen och hans bus. Monchichi blev mycket förvånad och gick och hämtade en chokladask som hon hittat på sitt rum. Nu bjöd hon Plums och Plask på läcker holländsk choklad att ta igen sig med efter deras äventyr med Kanalbjörnen. Sedan lufsade de ut därifrån och lufsade fram till hyrcyklarna för att ta sig en cykeltur i områdena däromkring.

261 Plask och Plums går till sitt hotelllrum

Plums tittade på sin nyckel och såg då till sin förskräckelse att han och Plask gått till fel rum. Försiktigt utan att störa tassade de ut från rummet och stängde dörren tyst efter sig. Då visade Plums Plask nyckeln och de upptäckte meddetsamma sitt eget rumsnummer. Det rummet låg alldeles intill. De viskade till varandra och skrattade lågt. Äntligen kom de in till sitt eget rum. Monchichi hade somnat i en fåtölj och de brydde sig inte om att väcka henne. Hon sov djupt. Plums sjönk ner på sin säng och sträckte ut sig. Plask satte sig på sin säng och gäspade stort. Då vaknade Monchichi. Hon gäspade och sade sömnigt att hon skulle gå och lägga sig i sin säng. De vinkade till henne när hon gick. Plums somnade nästan med en gång och Plask satt en stund och lyssnade på alla ljud utifrån gatan och kanalen. Sedan lade även han sig på sängen och somnade. Ingen av dem märkte hur en kanalnalle sakta närmade sig deras fönster som stod på glänt. Kanalnallen sköt upp fönstret som gnisslade lite grand. Sedan tog han sig in i rummet med ett skutt. Han fick tag på Plasks ryggsäck och började söka i den.  "Brumbrum, vad gör du i min ryggsäck?" frågade Plask ilsket. "Jag, jo, jag" kanalnallen hade inte räknat med att Plask var lättsövd. "Vad gör du här, hur kom du hit, vem har släppt in dig?" Plask brummade argt till kanalnallen som tycktes bli mindre och mindre. Plask gick fram till fönstret, såg att det hängde ett rep utanför. Repet kastade han ner på marken, sedan tog han upp sin mobil och ringde hotellets reception.

260 Cykeltur längs kanalen

Holländarna verkade förvånade över att se två cyklande nallar och en cyklande Monchichi. De klappade i händerna och tutade i trumpeter åt dem. Plask och Plums upptäckte snart att det nog hade varit bättre om de hade cyklat ut från parken istället. De följde därefter en väg som ledde dem jäms med en kanal och där var det mycket lugnare. Först cyklade Plask sedan Monchichi och därefter Plums. Vädret hade klarnat upp från ett duggregn till solglimtar. Efter en stunds cyklande blev de törstiga och stannade vid en gatuförsäljning av vatten. Den som sålde vattnet till dem var en kanalnalle som tillfälligt dragit sig upp från en av Amsterdams kanaler. Han hade redan hört talas om äventyret på kanalen och blev nu mycket intresserad av att få höra om händelserna där. Plask skakade på huvudet åt honom och brummade till honom att han fick höra efter med sina kanalnallekamrater. Efter att ha vilat sig en stund vid kiosken fortsatte nallarna cykelfärden. De vinkade ajö till kanalnallen och kom efter en stunds cyklande fram till nallehotellet där de bodde. Nu var de både hungriga och trötta och såg framemot en skön dusch samt förhoppningsvis en läcker måltid. Cyklarna lämnade de vid cykelstället och sedan lufsade de in på Nallehotellet. De blev väl mottagna där och även där hade de hört talas om Plasks prat med busnallarna. Hotellvärden bjöd dem på mat i matsalen efter den sköna duschen. Maten var grillad korv med senap. Efter maten kände både Plums, Monchichi och Plask färdiga för en sömnstund.  De lufsade upp till sitt rum för att sträcka ut sig på sängarna där. Plums låste upp rummet men såg då till sin förvåning att det redan låg två nallar och sov därinne.

259 Busnallarna för fram sin önskan

Plask reste sig upp från sin plats i båten bredvid Plums. Lugnt lufsade han fram till aktern på en närliggande motorbåt. Där tog han ett skutt ner i båten och sköt sedan ut sig från sight seeingbåten. Han satte sig väl tillrätta där och sedan frågade han busnallarna  där efter deras önskningar. "Ha, trodde du på det som Storbusnalle sade till dig" utbrast en av de mindre busnallarna argt. Plask lät inte hindra sig utan svarade lugnt  att busnallarna mest själva skulle vinna på en fred mellan sig och de andra nallarna i Holland. Busnallarna såg häpna ut, de trodde att de kunde skrämma Plask. Plask väntade på vad busnallarna skulle säga. En lång smal busnalle harklade sig och sedan brummade han fram "Vi vill ha egna områden och vi vill inte bara bo i kanalerna!" Plask nickade förstående till den smala busnallens yttrande. "Se där, så bra att du förstår att komma med förslag"! brummade Plask. Sedan fortsatte Plask med att fråga om det fanns fler förslag, det fanns det inte just då. Busnallarna ville dock brumma med varandra om olika saker innan de bestämde sig för några mera beslut. Plask tog upp sin mobil och ringde till Polisnallen och berättade vad busnallarna sagt. "Äntligen något att gå efter" tyckte polisnallen och beslöt sedan att det var dags för Plask att komma tillbaka till den andra båten. De återvände och Plask lufsade fram till den och hoppade i den. Det blev bestämt att busnallarna skulle komma tillbaka följande dag för att berätta mera om sina önskemål. Nu var det ett väldigt brummande och fnysande, men alla busnallar hade återvänt till sin båt eller till kanalerna och båten som Plums och Plask färdades i åkte tillbaka till kajen. På kajen väntade Monchichi med hyrcyklarna. Plums och Plask blev dagens hjältar men de vinkade raskt ajö och cyklade sedan iväg glada tillsammans med Monchichi efter att ha tagit på sig cykelhjälmarna. "Jag har hittat en park här i närheten som vi kan cykla omkring i" sade Monchichi. "Där får vi vara ifred också" tillade hon . Plums och Plask cyklade glatt iväg med Monchichi till  Stadsparken.