36 Vargarnas berättelse och Svartbjörn informerar om kommande trolleriföreställning

Vargarna började berätta om att de sprungit till sjön alla fyra samt att de sprang rakt uti sjön utan att se sig för. De njöt av badet och simmade och tumlade om där. Sedan när de gick upp på stranden såg de fotavtryck av tvåbeningar och blev vaksamma. Vargarna kallade på sina ungvargar och berättade för dem om att det fanns tvåbeningar i närheten. Själva såg de inga tvåbeningar där. Ungvargarna tyckte att föräldrarna överdrev och tumlade runt på stranden och gick sedan upp i skogen. Plötsligt kände en av ungvargarna hur marken gav efter och han störtade ner i ett djupt hål, strax därpå kom brodern efter. Vargparet hade då börjat leta efter sina ungar och innan de visste ordet av hade de också störtat ner i det djupa hålet. De försökte vid ett flertal tillfällen ta sig uppför väggarna med de var alltför hala för att de skulle lyckas. Vargparet var mycket tacksamma mot Svartbjörn och Svarto som tagit sig fram till hålet och dessutom kallat på hjälp. Antagligen så hade tvåbeningarna sett dem när de kom ner till sjön och sedan gillrat en fälla, men det var bara något de antog.

Tur att de fått hjälp med att komma ut därifrån. I fortsättningen skulle de alla vara mer uppmärksamma på sin omgivning. Svartbjörn och Svarto berättade nu för vargarna om den kommande trolleriföreställningen på fredag. Trolle trollerikonstnären skulle komma tidigt på fredag morgon för att göra i ordning alla detaljer till föreställningen. Varghannen frågade Svartbjörn om han trodde att det skulle bli många nallar som skulle komma. Svartbjörn brummade till svar att det var han övertygad om. Då sade varghannen "vad händer om Björnligan kommer då?" Svartbjörn svarade "att om Björnligan kom och uppförde sig som alla andra nallar var de naturligtvis lika välkomna också!" Vargarna kände sig lugnade vid det beskedet. Det skulle bli alltför svårt att skilja björnar från nallar annars. Svartbjörn visade vargarna på alla kex han och Svarto bakat och vargarna frågade om de fick smaka på något kex. Skymningen kom och överraskade dem och dessutom hörde de tvåbeningars röster. Snabbt försvann vargarna ner i sin varggrop och nallarna lufsade lika raskt ini kojan. Snart var mörkret kompakt utanför dem och det enda som syntes glimma i mörkret var hundarnas ögon och det enda som hördes förutom trädens susningar var hundarnas skällanden. Nallarna var alldeles tysta i kojan och snart försvann både tvåbeningar och hundar utanför. Nallarna borstade tänderna ordentligt och sköljde munnarna med vattnet. Sedan tog de ner fällarna från väggarna och lade dem på golvet. Det hade varit en mycket händelserik dag för dem alla. Nu sov de djupt.