59 Plask gör en nattlig utflykt

Det var sent på kvällen och alla nallar kände sig trötta efter dagens olika upplevelser. Trolle hade en gästbädd i björnokoptern, så Nalleflickan och han lufsade dit. Plask och Plums lufsade det fortaste de kunde till sin stuga. Vaktvargarna sprang till sin vargkula efter att ha ylat till några gånger och inte fått några svarsylanden tillbaka. Loke Lodjur lade sig bekvämt tillrätta högt uppe i en tall. Det var många olika slags stjärnor på himlen nu och Plums försökte räkna dem alla från sin fäll på golvet i stugan. Rätt var det var så somnade han och drömde att han var ute och lufsade i en härlig blåbärsskog. Plask lufsade ut och borstade tänderna ordentligt. Av grävlingen syntes inga spår alls så han hade väl sprungit på sin jakt. Plask hörde att Plums sov djupt för han snarkade litet. Plask kände att det inte gick att sova än utan han måste bara göra någonting innan han somnade. Nu när han tittade ut genom fönstret tyckte han att han såg ett blinkande ljus därute. Tänk om han skulle smyga dit och se vad det var för ljus som hela tiden blinkade. Plask reste sig upp och stängde dörren försiktigt bakom sig, det var inte så lätt att se sig för i mörkret men en och annan lysmask lyste upp vägen för honom. Det tycktes Plask att ljuset blev starkare och starkare allteftersom han närmade sig det som lyste. Rätt var det var så var han inte längre på tomten utan en liten bit utanför den. Plask kände att det inte var riktigt bra att bara gå iväg så där, men samtidigt kände han att han ville veta hur det var utanför tomten. Plask skulle bara gå en liten bit till. Han gick en liten bit till och en liten bit till och sedan slocknade ljuset helt och hållet. Det var nu kolsvart omkring honom och nu försökte Plask att gå tillbaka samma väg som han förut gått. Det är svårt att gå när man inte ser eller vet vart man ska gå för att komma tillbaka igen. Plask insåg till slut att han gått vilse och det var faktiskt besvärligt för det fanns ingen som han  kunde fråga och inte heller fanns det något hus eller skjul som han kunde gå in i. Plask kände bredvid sig om det fanns något träd. Han hade tur, det fanns ett träd, en stor skön gran och när han gick ini den kände han hur skön mossan var under sig så han bestämde sig för att lägga sig ner på den en liten stund. Han lade sig ner på den sköna gröna mossan och tog en granruska som var mjuk till täcke. Sedan sov han djupt hela natten igenom.