Plask hade tur, redan följande dag så kom det ett mail till honom från Järvförbundet. Där ville de inte gå nallarna till mötes överallt utan ville att nallarna skulle förhandla från fall till fall. Plums undrade vad som menades med det. Plums funderade om det kunde vara så att han ville åka till Dalarna och plötsligt där träffade på järvar så skulle de kunna vara dumma mot honom. Plask funderade på om det var på det sättet och han tyckte att både han, Plums och andra nallar skulle kunna röra sig fritt i skogarna utan att vara rädda för att träffa på järvar. Det var nog lika bra att han och Plums funderade riktigt ordentligt på det här och sedan skrev ett nytt brev till järvarna om saken. Det räckte väl att de hade tvåbeningarna att bekymra sig om, de försökte ju alltid att fånga dem. Skulle de nu vara oroliga för att möta järvarna också. Plask undertecknade det nya mailet med sitt och Plums namn och skickade iväg det. Tänk det kom svar med en gång. Järvförbundet hade sammanträtt och diskuterat frågan och bestämt sig för att deras förslag skulle bli gällande i hela Sverige. Inga järvar skulle anfalla nallarna! Plums och Plask blev jätteglada och berättade detta omgående för Vaktvargen och hans familj. Det kunde ändå vara bra att ha en vaktvarg hemma på tomten för det kunde ju komma järvar som inte hört talas om förbudet. Det kunde ju också komma andra djur som ville besöka deras hus när de inte var hemma, så det var nog mycket bra att ha vaktvargarna där. Just när Plask berättat om detta för vaktvargarna så hördes oväsen på vägen, Det skreks och väsnades och ingen av dem kunde tänka ut vem eller vilka det var som hördes. Plötsligt alldeles bredvid Plums hördes en ilsken jamning. Plums blev riktigt rädd innan han såg vem det var som kommit. "MJOOF, MJOOF", hördes det från ett träd ovanför honom. Där låg ett stort lodjur och tittade ner på honom. "Varför säger du MJOOF för och inte Mjau?" undrade Plums. "Jag är Loke Lodjur och ingen liten kissekatt" svarade lodjuret. "Det var ett väldigt oväsen på vägen därborta, så jag blev tvungen att ge mig iväg därifrån, det är en massa tvåbeningar som springer omkring och skriker Ksss". "Usch, är det tvåbeningar som låter så hemskt, då går vi ini vår stuga och väntar på att de ger sig härifrån" brummade Plums och Plask. Lodjuret Loke klättrade högt upp i trädet och vaktvargarna kröp raskt ner i sin varggrop. När tvåbeningarna kom in på tomten syntes ingenting av vare sig lodjur, vargar eller nallar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar