58 Bovgänget hos Nalleflickan. Polisnallarna ingriper.

Dörren slogs upp på vid gavel och Plums och Plask nästan ramlade in.Visst var det bovgänget som var där. Stackars Nalleflickan satt på en stol och såg inte alls glad ut. "Vilka är ni då?" frågade bovgänget Plask och Plums. "Den frågan skulle jag vilja ställa till er" brummade Plask barskt och undvek att svara bovgänget. "Kom ni ensamma hit?" fortsatte bovgänget sina frågor. Plask svarade inte på det utan tittade istället på Nalleflickan som fortfarande satt kvar på stolen. Nu brummade Plums "Nalleflickan är i sitt eget hus och hon får komma och gå som hon vill!. Nu hördes en duns utanför dörren och då blev bovgänget nyfikna på vilka de kunde vara. De öppnade dörren lite försiktigt och då tumlade polisnallarna in i stugan. Så snopna bovgänget blev! Polisnallarna blev jätteglada, de hade länge spanat efter bovgänget som tassade hem till folk och besvärade dem. Lodjuret Loke anade att inte allt var som det skulle när Plask och Plums inte kom ut ur stugan med en gång. Han ringde då polisnallarna som kom omgående på sina björnopeder med sidovagnar. Nu fick bovgänget åka med polisnallarna till polishuset för att svara på frågor. De såg väldigt snopna ut när de satte sig ner i sidovagnarna. Nalleflickan reste sig från stolen i ett huj och satte på kaffet. Trolle kom in i stugan och fick en puss på nosen. Eftersom vädret fortfarande var härligt dukade Trolleflickan kakor och kaffekoppar i syrenbersån. Plums bestämde sig för att pröva Nalleflickans hängmatta och lufsade bort till den och lade sig ner. Där somnade han nästan med en gång och drömde att han var ute i en skog och åt blåbär. Nalleflickan blev mycket glad över att träffa lodjuret Loke och han blev förtjust över att träffa henne. Sedan klättrade Loke lodjur raskt uppför en hög tallstam och låg där uppe och spanade åt olika håll, för han ville ju visa att han också var ett vaktdjur.

Vaktvargarna lade sig under olika buskar och lyssnade intensivt på alla olika ljud, än var det ljud från björnopeder än var det måsars skrän och ibland när de lyssnade mycket noga så hörde de någon varg som ylade. Då ylade de själva alltid tillbaka för att markera var de var någonstans. Så småningom var kaffet urdrucket och det blev dags att lufsa tillbaka till tomten och Plums som vaknat i hängmattan tyckte att det var självklart att Nalleflickan skulle lufsa med dem tillbaka. Plask berättade om grävlingen som han mött och som ville ha det lugnt och tyst på dagen. Alla djuren började skratta åt detta och sade att det var väl självklart att grävlingen måste flytta. På dagarna var det ju alltid en massa ljud, men nätterna var det oftast tyst. Precis när de kom in på tomten kom grävlingen emot dem, men tvärstannade när han såg hur många de var. "Ähum, jag har hittat ett annat gryt som är lugnare än vad det är här, så jag flyttar nu". "Lycka till med flytten" brummade nallarna till honom.