361 Omlastning av lasten

Brumokopterföraren berättade i högtalaren att han måste gå ner på Jaguarens klippa för att packa om lasten på väg till Santiago. Monchichi blev genast jätterädd och klagade ömkligt för Plums att hon inte ville träffa Jaguaren igen. De försökte förklara för henne att det bara var ett namn, men hon envisades med att brumma "jag vill inte träffa Jaguar ida´!" Plums viskade då i hennes öra att hon kunde bli kvar i brumokoptern när han och de andra nallarna gick ut och promenerade vid mellanlandningen. Då gav äntligen Monchichi med sig. Sakta sänkte sig brumokoptern mot Jaguarens klippa och landade där. Alla nallarna utom Monchichi lufsade ut. Monchichi satt nära fönstret och tittade ut. Hon hörde hur någon krafsade utanför och när hon såg handtaget till dörren sänkas ner blev hon förskräckt. Hon rusade till dörren och låste den. Hon tittade ut genom fönstret och tittade rakt ini Jaguarens gula ögon. Hon kände hur hennes hjärta slog hårt. Jaguaren slickade sig om nosen. Monchichi försökte brumma men det kom bara ett litet pip ifrån henne. Hon hörde helspänd hur Jaguaren gick runt brumokoptern, sedan hörde hon att Plums brummade till ilsket utanför till Jaguaren som genast sprang därifrån. Försiktigt låste Monchichi upp dörren igen. Plums kom in och satte sig nära henne. "Blev du rädd nu igen?" frågade han. Monchichi kunde bara nicka, hon var för upprörd för att brumma. De andra nallarna kom in och satte sig på sina platser, nu lämnade de Jaguarklippan och lämnade Peru helt och hållet. Resan fortsatte till Santiago och Glasögonnallen hade lovat att hämta dem när de kom till Santiago. Snart sov alla nallarna i brumokoptern och föraren ställde in autoföraren mot Chile så att även han kunde ta sig en sovstund. "Är du helt säker på att det är åt rätt håll?" undrade Plask. "Jadå, det vet jag väl, jag har gjort den här resan massor av gånger" svarade brumokopterföraren. "Nu sover vi en stund" brummade han till dem.