337 Nya intryck i Chile

"Så många ni är" utbrast Glasögonbjörnen till dem. Sedan välkomnade han dem till sin minibuss. Nallarna satte sig i minibussen och den startade med ett ryck. Först försökte Glasögonbjörnen fråga dem om resan, men snart gav han upp det då nallarna somnade i bussen av den ryckiga körningen. Det blev så många intryck för dem på en gång. Dels var det väldigt varmt, nu passade sommarpälsarna bra, dels tutade trafiken utanför bussen i ett kör. Då och då bad nallarna om vatten och Glasögonbjörnen bjöd dem att ta för sig rikligt. Han sade att de skulle övernatta hos en mycket snäll nalle som hade uthyrningsrum åt dem. Naturen såg helt annorlunda ut än hemma, små träd och bergsknallar gav annorlunda intryck än vad de tidigare sett. Här och där såg de små tvåbeningar som dansade eller hoppade, allesammans rörde hela tiden på sina armar och ben samtidigt. Alberto blev lycklig, han tyckte att de påminde honom om Spanien. Efter några timmars körning lufsade de ut ur bussen. Det var skönt att sträcka på tassarna och röra sig. De hade kommit fram till sitt övernattningsställe. En ljusbrun björn kom ut och välkomnade dem, hon frågade dem på brumspråket varifrån de kom närmast. Då de svarade Madrid, så frågade hon dem genast om de träffat hennes bror Hola. Nallarna tittade på varandra och brumskrek förtjusta att de hade hälsningar med sig från honom. Hon blev väldigt glad och berättade att de skilts åt när han bara var en liten nalle på några år. Deras mamma hade försvunnit på en tur bland bergen när hon skulle hämta mat till dem, så då hade hon tagit hand om dem båda tills några tvåbeningar dök upp bland bergen och tog Hola med sig. Systern blev glad av att höra att Hola var i en djurpark och trivdes där. Sedan bjöd hon nallarna på olika slags chilenska rätter som de aldrig smakat tidigare men som var mycket läckra. Glasögonbjörnen brummade att de skulle i säng tidigt om kvällen för att de skulle köra vidare tidigt följande morgon.