274 Alberto och Plums går och fiskar i sjön

"Är du nöjd nu med texten?" frågade Plums ängsligt Alberto. Alberto såg eftertänksam ut, sedan svarade han "inte riktigt, jag heter = me lliamo på spanska. Du hade glömt ett l."  Plums svarade med ett lågt brum att han nu hade lärt sig det och skulle kontrollera texten noggrannare i fortsättningen. Alberto frågade då Plums om de kunde lufsa ner till sjön för att fiska. Skymningen började redan komma och Plums förklarade då för Alberto att det var ett utmärkt väder att fiska i. De lufsade ner till sjön och Plums tog fram två metspön från boden och bete. De satte sig på varsin sida om bryggan för att inte trassla in sig i varandras metrevar. Snart var det alldeles mörkt ute men Plums tände sin månskenslampa så att de i alla fall såg vad de gjorde. Båda nallarna hörde att det prasslade i buskarna bakom dem, men de brydde sig inte om att titta efter vad det var som prasslade. Plötsligt kände Alberto hur hans metrev nästan åkte ner i sjön, det var ett tungt ryck i reven. Långsamt reste sig Alberto upp på bryggan och började leda sin metrev åt olika håll. Sedan backade han lite grand bakåt och då kände han hur han långsamt fick med sig fångsten upp ur sjön. Nu var det så mörkt så han fick brumma till Plums att komma och hjälpa honom. Plums lade först undan sitt metspö så att det inte skulle ramla i sjön. Sedan gick han fram till Alberto för att se vilken slags fisk han fångat. Det var en stor aborre som glänste till i månskenet innan den lades ner i en hink. "Vi slutar fiska nu." brummade Plums till Alberto. "Din fisk är så stor så den räcker till middagen i dag". Alberto kände sig mycket glad och nöjd med att ha fångat den stora aborren alldeles själv. Bakom buskarna kom tre rävar fram som blev besvikna över att nallarna bestämt sig för att inte fiska mera. De ylade fram sitt missnöje men Plums och Alberto lufsade nöjda tillbaka till tomten.