Med största tvekan satte Plums sig försiktigt tillrätta i kamelens ena korg när han låg ned.Lika försiktig var Plask när han satte sig ner i den andra korgen. Chai var vig och satte sig försiktigt bredvid Plums med ett stadigt tag om fjärrkontrollen till kamelen. Försiktigt styrde han kamelen genom Jerusalems olika kvarter som nu var fyllda av många semestrande tvåbeningar, både stora och små. Chai visste vägen till Döda Havet kunde vara både lång och svår. Han tänkte emellertid på att han hade fjärrkontrollen till kamelen, som då inte så lätt kunde bestämma över sig själv. Genom Ramat Eshkol och French Hill, hittade Chai en genväg till Döda Havet.
Så fort de kom ner på vägen till Döda Havet, blev Plums förfärligt törstig. Chai tog fram vattenflaskan och Plums drack upp allt vatten på en gång. Där började öknen och den heta värmen sköljde över dem helt oväntat. Plums önskade att de haft en dusch med sig, men det fanns ingen oas någonstans i sikte. De hade ändå tur för kamelen träffade en kusin som hade vatten att dela med sig av. Chai tackade kamelens ägare och sedan
fortsatte de. Det började blåsa och Chai varna de dem för att de skulle råka in i en ökenstorm mycket snart. Han hoppades att de skulle hinna till ett murmelläger innan så att de hann ta skydd mot ökenstormen.
Långt borta syntes en kamel och Chai förklarade att de måste skynda sig dit innan ökenstormen blev värre.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar