66 Plums blir hjälte. Ett dopp i kanalen.

"Varför står vi här?" undrade Plums. "Jag vet inte" brummade Plask tveksamt. "Vi vill ha ljust igen och åka vidare" brummade alla nallarna på en gång. Ljuset blinkade till ett par gånger, men sedan släcktes det igen. "brum brum, det här är bovligan" hördes en väldigt mörk röst brumma. "Vi vill inte träffa bovligan nu eller någon annan gång" brummade Plums med ilsken ton. Nu blev det alldeles tyst och alldeles mörkt var det också. Det enda som hördes var några släpande steg. Plötsligt tändes ljusen igen och tåget satte sig i rörelse. Nu kom de ut ur tunneln och nu rusade tåget fram som om det skulle köra fast den förlorade tiden. En röst hördes i högtalen "vi vill tacka den nalle som hade modet att säga till bovligan att de inte ville träffa dem vare sig nu eller någon annan gång! Heder och ära åt en sådan nalle". Plums kände sig generad, han var inte van vid att man uppmärksammade honom och han kände mest för att gå och lägga sig någonstans där han inte blev igenkänd.

Äntligen rullade tåget in på perrongen i Uppsala. Idetsamma som Plask och Plums gjorde sig klara för att gå av tåget så stämde en polisorkester upp på Uppsala station. De spelade flera låtar till Plums´ ära. "Javisst ska vi fira våran Plums idag" sjöng de också. När Plums kom ner på perrongen kom Uppsala nya polismästare fram till honom och överlämnade ett dokument där det stod att Uppsalaborna var mycket tacksamma för Plums´ insatser med att stoppa Bovligans framfart i staden. Plums blev överväldigad och han och Plask försökte att hitta en mindre väg att lufsa fram på i Uppsala. De lufsade över ett stort torg där en livlig torgförsäljning pågick. Sedan kom de fram till en härlig och vacker kanal. "Nu badar jag " ropade Plums, krängde av sig ryggsäcken och hoppade i kanalen. "Härligt" frustade han. Plask tyckte också att kanalen verkade inbjudande, så även han tog av sig ryggsäcken. Han tog sin och Plums´ ryggsäckar och stoppade dem under en bänk. Sedan hoppade han i kanalen så de stackars fiskar som var kvar där, förskräckt sam åt sidorna. En hängbjörk speglade sig i kanalen och Plums som nu badat färdigt, tog tag i dess ena gren och hävde sig upp.. Han frustade i den ännu icke uppvärmda luften och flera vattenkaskader hamnade än här än där på trottoaren nedanför björken. Sedan klättrade han nerför björken och satte sig att sola i det sköna solskenet. Nu passerade flera tvåbeningar förbi och tittade intresserade på nallarna. Plask plaskade av hjärtans lust i badet och plaskade runt med sina väldiga ramar så att det skvätte vatten överalllt. Till sist hade även Plask fått sitt lystmäte och lufsade tungt upp ur badet, ruskade av sig vattnet och satte sig för att solbada.