478 Nallarna blir varnade för jordekorrar

Det var inte lätt för någon av nallarna att somna på kvällen, det dallrade av spänning i magarna på dem och i tassarna kändes det som om någon satt där och kittlade dem. Nu hade Monchichi tagit av sig bandaget och nu skulle hon försöka sova innan det var morgon igen och hon skulle åka. "TuuT," Plums fick ont i öronen men det var bara Monchichis pappa som tutade med tutan följande morgon för nu bar det av till flygplatsen. Det var nätt och jämnt att Monchichi hann och borsta tänderna. In i bilen trängdes nallarna med sin välfyllda ryggsäckar. De hann inte vinka till Panti eller hans syster för de sov gott i sina sängar. Wrroom, sade det om bilen när den körde iväg från tomten och ut på stora vägen, fast där fick den köra långsammare för bilen var ju hårt lastad av alla nallarna och deras ryggsäckar. Plask hade sagt att de inte behövde ta med sig någon matsäck för moster Mary skulle bjuda på pannkakor när de kom fram. Det skulle bara ta två och en halv timme att flyga till Brumwick som flygplatsen hette. Snart var de framme vid sin brummaskin på Arlanda och där fanns det numera en särskild startplats för brummaskiner. Den låg alldeles bredvid Arlanda och hette Nallandia, det var för att man skulle kunna skilja den från tvåbeningarnas Arlanda. Bilen parkerades på korttidsparkeringen och Monchichis pappa betalade med en torkad fisk. Det var inte så många lediga parkeringsplatser där men de hade turen att hitta en.

Monchichis pappa följde med dem till incheckningen och sedan sade han åt Monchichi att se upp så att hon inte råkade ut för några jordekorrar i England för de kunde vara väldigt på bettet och envisa. Monchichi hade aldrig hört talas om jordekorrar förr, så hon blev alldeles blek och såg ängsligt på Plums. "Lugna ner dig" brummade Plums "Om någon försöker vara dum mot dig, så vet du att du har mig!" Han morskade upp sig rejält så att pälsen stod rakt ut från kroppen. De vinkade ajö till Monchichis pappa och lufsade ut till brummaskinen och satte sig väl tillrätta. De satte fast säkerhetsbältena och kände att brummaskinen började rulla ut från Nallandia. Resan hade börjat.