447 På hemväg

Äntligen kom Monchichi och Vitbjörn från Björntorken. "Hm, hm det luktar något särskilt om dig nu" brummade Plums till Monchichi. "Doften kittlar mig i nosen" fortsatte han och sedan nös Plums högt. "Du har väl inte blivit förkyld nu?" frågade Monchichi ängsligt och knuffade Plums lätt i sidan. "Neej då" svarade han, men skynda dig och sätt dig i bilen så att vi kan åka hem någon gång". Vitbjörn och Monchichi satte sig i baksätet tillsammans med Plums och Plask och Albertonallen och Panti satte sig på förarsidan bredvid Momo. Det var tur att Momo hyrt en större bil för annars hade de inte fått plats allesammans. Vilket brummande det blev i bilen. Momo bad dem att vara lite tystare så att han skulle koncentrera sig på körningen. Nu blev det alldeles tyst i bilen på en gång. "Så tyst trodde jag inte att det kunde bli" brummade Momo. Ingen brummade eller sade något alls. Alla satt i sina tankar och Vitbjörn till och med somnade en liten stund. De hade nu lämnat Arlanda bakom sig och körde på en huvudväg, "snart ska vi väl svänga söderut?" frågade Monchichi. "Ja, fast den här vägen får vi nog åka en bra stund till" svarade hennes pappa Momo. Nallarna tittade ut genom fönstren i bilen och såg att det faktiskt hade blivit en djupgrön färg i naturen som de åkte förbi. "Har de kommit några smultron än?" frågade Plums Momo. "Javisst har det kommit smultron både vilda och odlade på er tomt"! utropade Momo. Plums slickade sig om nosen med tanke på smultronen. Han visste inte vilka han tyckte om mest. De vilda smultronen var ju alltid så små men de smakade himmelskt gott och de odlade smultronen smakade ju nästan som jordgubbar. Tur att det fanns både och så att han slapp välja. Nu svängde Momo in på en mindre väg och Monchichi blev mycket förvånad för den vägen hade hon aldrig åkt förut. "Känner du inte till Honungsburksvägen?" utbrast Momo mycket häpen. Där brukar jag ju alltid stanna och ladda upp med nya honungsburkar. De har stor sortering och man får fem honungsburkar för två torkade fiskar." "Var någonstans köper du honungsburkarna?" frågade Plums. Momo körde rakt fram till en tom parkeringsplats. Han parkerade bilen och pekade sedan med tassen på ett gult litet hus som låg en bit ini skogen delvis dolt av en stor ekgren. "De har alltid öppet, vilken tid jag än kommer" sade Momo. På en skylt läste Plask högt "Honungsbjörnarnas fabrik öppet vardagar kl 8.00 - 23.00. Välkomna.