441 Plums drömmer

"Hur länge tänker ni stanna här" brummade Monchichi innan hon somnade. Plums hade precis tänkt samma sak, men han brydde sig inte om att svara Monchichi för nu sov hon. Han började därför viska med Plask om det inte snart var dags att åka hem till Sverige igen. "Hur har du tänkt dig att det ska gå till?" frågade Plask. "Vi åker båten och våra väninnor flyger." sade han sedan suckande. "Jag ska tänka på saken" sade Plums och sedan somnade han med en gång. På natten drömde Plums att han hade vingar och flög bredvid brummaskinen hem till Sverige. Det var härligt att kunna flyga; han sträckte bara ut sina armar och ben och viftade lite grand med tassarna så flög han iväg. I drömmen gick det bra att vifta med ben och armar, men när han gjorde det i verkligheten när han sov så råkade han komma för nära Monchichi, så att hon åkte ut på det iskalla golvet. Hon vaknade tvärt och brumskrek förfärad "Hjälp, får jag inte ligga kvar på den sköna varma fällen, vem är det som vill ha bort mig!" Plums vaknade tvärt och skämdes när han förstod att det var han som viftat bort Monchichi från den sköna fällen. "Förlåt, förlåt, förlåt mig" brummade han gråtfylld till Monchichi. "Jag drömde att jag var ute och flög och det var därför jag råkade knuffa iväg dig under min sömn". "Jag förlåter dig Plums, men jag vill inte att du ska drömma sådana drömmar mer, kan inte du flyga med mig i brummaskinen hem till Sverige härifrån?" sade Monchichi. "Vilken utmärkt idé" sade Vitbjörn som nu också vaknat. "Vi plockar fram en honungsburk till och betalar två flygbiljetter med den, så flyger vi hem alla fyra på en gång" tillade hon. Nu hade Plask vaknat också och hört på Vitbjörn. Han slog ihop tassarna av förtjusning och på det sättet bestämde nallarna hur och när de skulle åka hem. "Imorgon är det Midsommardagen" sade Monchichi. "Hoppas att vi är hemma på tomten på eftermiddagen då, så att vi kan dansa runt Majstången" sade Plums. "Nu sover igen och imorgon tar vi adjö av Kamtjatka och flyger hem" brummade Plums