215 Nallarna ser havet och får hemlängtan

"Nu längtar jag hem för att gå till vår sjö att fiska och plumsa och plaska" brummade Plums längtansfullt. "Snart, snart är vi hemma igen" tyckte Plask. "Njut medan du är här!" fortsatte Plask att brumma till Plums. Tangonallen sade ingenting för han längtade också hem till sin by. Luften fylldes med olika slags ljud när nallarna stod och tittade på havet. Dels var det fågelsång, dels brummaskiner och dels var det ett gnisslande ljud i deras närhet. Nallarna höll sig för öronen då det gnisslande ljudet kom närmare och närmare. Det var en häst som körde en gammal kärra. I kärran satt det en familj tvåbeningar som blev mycket häpna när de såg Plums, Plask och Tangonallen. De vinkade till nallarna som också vinkade tillbaka. Gungande och gnisslande försvann kärran med hästen bakom nästa kulle. Solen sken varmt och skönt på nallarna ju mer den lyste på himlen och nallarna förstod då att det snart var dags att återvända till Köpenhamn och tåget som skulle föra dem hem. De lufsade dock iväg en liten sväng till och tänk då kom de till ett stort nöjesfält med lotterier och olika stånd. På ett stånd stod det att de sålde Is. Plums blev förvånad när han gick närmare då han såg att Is ståndet skyltade med glasstrutar. Han tog upp en torkad fisk och visade den för Isnallen. Hon brummade då att det fick bli en liten is. Han tog emot den och smakade glatt på den. Det var ju glass, kanske var det så att Is betydde glass i Danmark. De vinkade ajö och gick bort och väntade på S tåget som skulle föra dem tillbaka till Köpenhamn.