331 Nallarna rusar till matsalen

Det var rusning till matsalen. Plums och Plask fick trängas med andra nallar i trapporna. Nu kom de ifrån Panti, Alberto och Monchichi också. En gong gong hördes och sedan blev det alldeles tyst en minut. Monchichi brumskrek "Plums, var är du någonstans?" Plums svarade henne sjungande "Jag är här, du är där, snart så är vi både här och där!". De andra nallarna tyckte att den sången var trevlig så alla började sjunga den. Plötsligt så öppnades dörren till matsalen och nallarna vällde in. Flera servitriser tog hand om dem och visade dem till deras bord. Alla fem nallarna var åter samlade vid sitt bord och nu pustade de ut en stund. Framför dem reste sig ett överfyllt bord med många olika sallader och grönsaker samt olika omeletter och pannkakor. Till sin förtjusning såg Plums att det fanns tunnpannkakor och sylter samt vispgrädde. Plask såg att Plums tittade längtansfyllt mot pannkakorna, men då brummade han till "okej vi är inte på någon båt nu, men imorgon ska vi flyga till Chile och då gäller det att vi inte blir flygsjuka, så det gäller att äta lagom nu och inte bli flygsjuk imorgon". Plums suckade, han förstod att han inte skulle kunna äta så mycket som han önskade för då skulle han säkert bli flygsjuk under morgondagen. Nej, det var bäst att kanske bara äta två tunnpannkakor med blåbärssylt men ingen grädde. Alberto nickade mot Panti och mumlade att det nog gällde dem också. En läcker potatisgratäng kittlade deras nosborrar och nu kunde Panti inte hålla sig längre utan rusade mot bordet och tog en stor tallrik och lade upp en jätteportion av potatisgratängen. I förbifarten tillbaka till bordet lade han på några sardiner också. Häpet tittade Alberto på Pantis tallrik och undrade om Panti skulle äta upp allting själv. "Det finns tillräckligt av mat för dig med" svarade Panti med potatisgratäng i munnen. Alberto skulle just gå upp från bordet när ljuset i matsalen slocknade igen. Nu var det svårt för Panti att hitta till sin mun!