måndag 13 juni 2011

92 Ostkaketävlingen

Plums vinkade till bussarna med seniornallarna när de lämnade tomten, Plask däremot gick ini  stugan för att baka ostkaka. Han och Plums var inbjudna till Granbyn för ostkaketävling. Enda villkoret för att deltaga i tävlingen var att man hade med sig en ostkaka, gärna hembakad. Plums gick in till Plask och frågade vad han höll på med. "Ser du inte att jag häller upp mjöl?" svarade Plask lite otåligt. "Är du säker på att du kan grädda ostkakan i vår vedugn?" fortsatte Plums sina frågor. "Jabrum, kan jag det" svarade Plask raskt. "Det ska vara låg värme på ostkakan så det går säkert bra". Plums önskade Plask lycka till och lufsade ut från stugan. Han förstod att Plask ville vara ifred med bakandet. Ute var det tomt och tyst, tänk vad livligt det hade varit dagen innan när alla seniornallarna var där. Plum suckade lite förstrött, jämt och samt kunde de förstås inte ha aktiviteter, det insåg faktiskt han också. Nu kom Plask ut från stugan och tänk han hade inte tagit av sig sitt bakförkläde. Just då kom tre nallar på vägen och brummade "är det här Granbyn där Bagarnalla bor?" Både Plask och Plums skakade på huvudena nekande. "Nej här bor vi och vi bakar bara till oss själva" svarade Plask. Idetsamma trängde de läckra dofterna ut från ostkakan, varpå Plask rusade tillbaka ini i stugan för att ta ut ostkakan från vedugnen. Det doftade himmelskt, så roligt att det hade lyckats honom att baka en sådan fin ostkaka. De främmande nallarna följde med ini stugan och ville förstås genast smaka av kakan. Då förklarade Plums för dem att de skulle tävla med ostkakan i en tävling om bästa ostkakan och därför kunde de inte få smaka av den här ostkakan. De främmande nallarna såg besvikna ut och undrade lite försynt om det fanns någon annan ostkaka i närheten. De blev ännu mer besvikna vid att höra att så inte var fallet. "Följ med oss till Granbyn och var med på tävlingen" tyckte Plums. "Ja, gärna men varifrån ska vi få ostkakan som vi ska tävla med?" undrade en av nallarna. "Jag vet, jag ringer Lisa Björn och hör efter med henne om det finns något ostkakebageri någonstans i närheten" brummade Plums. Lisa Björn svarade med en gång och sedan skrattade hon "det är bara jag som bakar ostkakor i Vår Skog, svarade hon. "Kanske vill de främmande nallarna köpa min ostkaka och tävla med den?" Det ville de och de fick noggranna instruktioner hur de skulle hitta till Lisa Björn. De lufsade iväg med en gång. Själva lufsade Plums och Plask till björnopeden med sidovagn och åkte iväg till Granbyn för att deltaga i ostkaketävlingen. Precis när de kom fram till Granbyn och parkerade sin björnoped så började tävlingen av ostkakan för året. Inne på en av tomterna stod en grönmålad stuga. Därinne på ett bord trängdes en mängd olika ostkakor med olika nummer. Nu gällde det, att smaka av alla ostkakor och sedan skriva ner numret på den ostkakan som man tyckte var godast. Det var ingen lätt tävling, när de höll på och smakade sig fram så kom de främmande nallarna med Lisa Björns ostkaka och satte ner den på bordet. Nu var det fullt med ostkakor och det fanns inte ett endaste litet hål för någon mer ostkaka att ta plats. Det var inte lätt att bestämma sig vid så många läckerheter på en gång! Tänk om de åtminstone hade kunnat skölja munnen emellan de olika smakerna. Nejdå, nu var det dags och skriva ner ett nummer på en lapp och sedan lufsa ut i trädgården och beundra de vackra planteringarna där. Tänk här blommade rosa pioner ikapp med de skiraste vita och blåa akvilejor. Vallmonas frökapslar stod stinna med kommande säsongers frön i sina dekorativa knoppar. Tänk vilken tur de hade som fick vistas i en sådan vacker trädgård.
Nu hade tävlingen av ostkakorna avslutats nu skulle det meddelas vem som vunnit första pris i år. Det blev nummer tio. En stor applåd av alla närvarande tjugutvå nallar hördes och priset blev en vacker grön kanna.
Nallarna stannade kvar en stund efter tävlingen men sedan lufsade de alla iväg åt olika håll och Plums och Plask tog björnopeden hem igen glada och nöjda med dagen och kannan.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar